Idag presenterade aftonbladet en ny sifo mätning. Stödet för statsminister, Fredrik Reinfeldt ökar medan Mona Sahlin backar. Det är inte konstigt. Regeringen har skött sig utmärkt under finanskrisen. Statsministern har visat handlingskraft och väljarna uppfattar allianspartierna som regeringsdugliga.
Det kan ju inte direkt sägas om den röd-gröna oppositionen. Konflikterna har avlöst varandra och det har förekommit mobbning på högsta nivå. Vinnaren är Lars Ohly som stärkt sina aktier väl senaste tiden. Men det ska dock tilläggas att det inte beror på den politik vänsterpartiet driver utan snarare Sahlin, Wetterstrand och Erikssons motvilja att ha v med sig på tåget.
Med knappt två år kvar till valet har uppförsbacken blivit längre och längre för Sahlin. Det finns en massa frågor som fortfarande är obesvarade. Hur ser hennes politiska agenda ut, vilka reformer kommer hon riva upp eller bevara, vilka eftergifter kommer hon tvingas till, hur ska hon nå mittenväljarna med Lasse Ohly som partner? Kommer v och mp verkligen kunna sitta en hel mandatperiod utan att det blir regeringskris? Uppfattas Mona Sahlin som en trovärdig statsminister kandidat?
Som sagt, många frågor men få svar. Förhoppningsvis vet vi färdriktningen på tåget nästa år eller om ens alla partierna hoppar på vid de olika stoppstationerna. Oavsett vad så ser jag fram emot 2009, det kommer bli ett händelserikt år med många överraskningar såväl från höger som vänster.
Läs även andra intressanta åsikter om aftonbladet, alliansen, Fredrik Reinfeldt, Lars Ohly, Mona Sahlin, mätning, sifo
fredag 26 december 2008
lördag 20 december 2008
Erkänn folkmordet på de kristna
Idag skriver Sakine Madon, krönikör i Expressen en läsvärd text om folkmordet på de kristna som begicks 1915. I Turkiet har frågan länge varit mycket kontroversiell och kan leda till stränga straff för den som vågar prata öppet om det.
I Sverige har frågan varit uppe på riksdagens bord sedan 1999/2000 och vid alla tillfällen har en majoritet av ledamöterna röstat emot ett erkännande vilket jag tycker är skandal. I våras var Fredrik den enda borgerliga ledamot som vågade stå upp för demokratins principer och röstade för ett erkännande.
1900 talets första folkmord har ännu inte fått ett erkännande. I Sverige bor barn och barnbarn till många av de som föll offer och de lever med öppna sår som inte kan läka tills de får upprättelse.
Trots att forskarna är överens om att folkmordet var just ett folkmord så verkar vi i Sverige hellre gå Turkiets ärenden. Men vi gör det med motiveringen att folkmordskonventionen kom till 1948. Men precis som Sakine skriver så skedde förintelsen innan 1948.
Det verkar som att Sverige liksom många andra EU länder är mer intresserad av att få med sig Turkiet till vilket pris som helst. Turkiet behöver inte göra upp med det förflutna. Man sätter nollstreck och blickar mot framtiden. De stora förlorarna är kommande generationer som inte kommer få tillgång till en sann historiebeskrivning, varken i arkiven eller i läroböckerna.
Den som tror att Turkiet kommer tvingas göra upp med oförätter när de väl kommit med i EU har fel. Den dagen Turkiet blir medlemmar kommer inte något annat land kunna tvinga dem till något. Därför är det viktigt att den processen förs nu.
Nästa vår kommer folkmordsfrågan upp på riksdagens bord igen, då hoppas jag att fler har mod att trycka på ja-knappen.
kort uppdatering: Året 200o erkände man det armeniska folkmordet, men året därpå när en del riksdagsledamöter ville inkludera folkmordet på assyrier/syrianer och kaldéer tog riksdagen tillbaks hela erkännandet.
I Sverige har frågan varit uppe på riksdagens bord sedan 1999/2000 och vid alla tillfällen har en majoritet av ledamöterna röstat emot ett erkännande vilket jag tycker är skandal. I våras var Fredrik den enda borgerliga ledamot som vågade stå upp för demokratins principer och röstade för ett erkännande.
1900 talets första folkmord har ännu inte fått ett erkännande. I Sverige bor barn och barnbarn till många av de som föll offer och de lever med öppna sår som inte kan läka tills de får upprättelse.
Trots att forskarna är överens om att folkmordet var just ett folkmord så verkar vi i Sverige hellre gå Turkiets ärenden. Men vi gör det med motiveringen att folkmordskonventionen kom till 1948. Men precis som Sakine skriver så skedde förintelsen innan 1948.
Det verkar som att Sverige liksom många andra EU länder är mer intresserad av att få med sig Turkiet till vilket pris som helst. Turkiet behöver inte göra upp med det förflutna. Man sätter nollstreck och blickar mot framtiden. De stora förlorarna är kommande generationer som inte kommer få tillgång till en sann historiebeskrivning, varken i arkiven eller i läroböckerna.
Den som tror att Turkiet kommer tvingas göra upp med oförätter när de väl kommit med i EU har fel. Den dagen Turkiet blir medlemmar kommer inte något annat land kunna tvinga dem till något. Därför är det viktigt att den processen förs nu.
Nästa vår kommer folkmordsfrågan upp på riksdagens bord igen, då hoppas jag att fler har mod att trycka på ja-knappen.
kort uppdatering: Året 200o erkände man det armeniska folkmordet, men året därpå när en del riksdagsledamöter ville inkludera folkmordet på assyrier/syrianer och kaldéer tog riksdagen tillbaks hela erkännandet.
torsdag 18 december 2008
Marit Paulsen vann provvalet
Idag offentliggjordes folkpartiets provval och Marit Paulsen fick som väntat flest röster. Olle Schmidt kom tvåa följt av Maria Leissner, Barbro Westerholm, Cecilia Wikström, Fredrik Malm och Anders Ekberg på sjunde plats. Luf:s kandidat Mae Liz Orrego kom på elfte plats. Och Liberal mångfalds kandidat Samuel Danfosky lyckades ta 53e platsen.
I mitten av januari presenterar valberedningen sitt förslag och listan spikas slutligen på partirådet 6-7 februari.
Jag tycker det är bra med så många seniorer. Det sänder en viktig signal att man inte är för gammal att vara med i politikens toppskikt eller sluta jobba efter pensionsåldern. Sverige behöver fler som jobbar och de äldres kunskaper och kompetens ska tas till vara.
Min förhoppning är att partirådet slutligen röstar för en lista som återspeglar hela samhället, med både kvinnor, män, unga, invandrare och äldre. Och med dagens lista bör det inte vara några problem för valberedningen att presentera något bra i januari.
Vill du se hela listan, klicka här
I mitten av januari presenterar valberedningen sitt förslag och listan spikas slutligen på partirådet 6-7 februari.
Jag tycker det är bra med så många seniorer. Det sänder en viktig signal att man inte är för gammal att vara med i politikens toppskikt eller sluta jobba efter pensionsåldern. Sverige behöver fler som jobbar och de äldres kunskaper och kompetens ska tas till vara.
Min förhoppning är att partirådet slutligen röstar för en lista som återspeglar hela samhället, med både kvinnor, män, unga, invandrare och äldre. Och med dagens lista bör det inte vara några problem för valberedningen att presentera något bra i januari.
Vill du se hela listan, klicka här
måndag 15 december 2008
Newsmill
Jag skriver på Newsmill om ett lagförslag som nyligen godkändes av Kurdistans regionala regerings parlament som begränsar männens möjligheter att gifta sig med fler än två fruar.
Vissa hävdar att lagen stärker kvinnans rättigheter och att det är ett steg i rätt riktning. Vill du veta vad jag tycker kan du klicka här för att läsa artikeln.
Läs även andra intressanta åsikter om demokrati, islam, Kurdistans regionala regering, Necirwan Barzani, polygami, Sharialagar
Vissa hävdar att lagen stärker kvinnans rättigheter och att det är ett steg i rätt riktning. Vill du veta vad jag tycker kan du klicka här för att läsa artikeln.
Läs även andra intressanta åsikter om demokrati, islam, Kurdistans regionala regering, Necirwan Barzani, polygami, Sharialagar
tisdag 9 december 2008
enigheten varade i två dagar
Knappt två dar har passerat och den nybildade röd-gröna alliansen har redan fått bekymmer. Jag skrev i mitt förra inlägg att vi nog skulle få se en och annan konflikt inför öppen ridå, men att det skulle ske så snabbt kom lite som en överraskning måste jag nog ändå erkänna.
Miljöpartiet och vänstern kan inte enas om huruvida det ska vara en gemensam valplattform. Ohly är bakbunden av ett kongressbeslut. Men Peter Eriksson är av en annan uppfattning, så här säger han till Dn;
- Visst handlar det om en valplattform, säger han. Och hela syftet med de fem arbetsgrupperna är att ta fram en politik som täcker de flesta viktiga områden.
Låt oss ta två konkreta exempel för att förstå hur splittrad den röd-gröna alliansen är. När det gäller EU så vill sossarna vara kvar, miljöpartiet har nyligen bestämt sig för att vi inte ska dra oss ur och vänstern vill att vi lämnar omedelbart.
I säkerhetspolitiken säger sossarna ja till att skicka flera soldater till Afghanistan, mp vill bibehålla nuvarande styrka och v vill att vi kallar hem soldaterna omedelbart.
Det kan inte vara lätt att vara Mona Sahlin, knappt hinner hon dessarmera en konflikt innan en annan bryter ut. Men det ska bli intressant att följa den röd-gröna alliansens resa de kommande två åren. Och det faktum att de inte kommer redogöra för någon gemensam politisk linje innan våren 2010 förstärker bilden av att de kommer ha svårt att komma överens.
Läs även andra intressanta åsikter om röd-grön allians, splittring, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Mona Sahlin, Lars Ohly, Peter Eriksson, utrikespolitik, skatter, utbildning, bistånd, försvar
Länkar Dn, Henrik Brors, Svd, Schyman och Schlaug
Miljöpartiet och vänstern kan inte enas om huruvida det ska vara en gemensam valplattform. Ohly är bakbunden av ett kongressbeslut. Men Peter Eriksson är av en annan uppfattning, så här säger han till Dn;
- Visst handlar det om en valplattform, säger han. Och hela syftet med de fem arbetsgrupperna är att ta fram en politik som täcker de flesta viktiga områden.
Låt oss ta två konkreta exempel för att förstå hur splittrad den röd-gröna alliansen är. När det gäller EU så vill sossarna vara kvar, miljöpartiet har nyligen bestämt sig för att vi inte ska dra oss ur och vänstern vill att vi lämnar omedelbart.
I säkerhetspolitiken säger sossarna ja till att skicka flera soldater till Afghanistan, mp vill bibehålla nuvarande styrka och v vill att vi kallar hem soldaterna omedelbart.
Det kan inte vara lätt att vara Mona Sahlin, knappt hinner hon dessarmera en konflikt innan en annan bryter ut. Men det ska bli intressant att följa den röd-gröna alliansens resa de kommande två åren. Och det faktum att de inte kommer redogöra för någon gemensam politisk linje innan våren 2010 förstärker bilden av att de kommer ha svårt att komma överens.
Läs även andra intressanta åsikter om röd-grön allians, splittring, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Mona Sahlin, Lars Ohly, Peter Eriksson, utrikespolitik, skatter, utbildning, bistånd, försvar
Länkar Dn, Henrik Brors, Svd, Schyman och Schlaug
söndag 7 december 2008
Spel för gallerierna
Efter månader av turbulens i oppositionslägret kom äntligen ett besked idag. S, v och mp har härmed förklarat sig enade om en gemensam valplattform. Det var inte en dag för sent. Men vad den innehåller får vi desto värre vänta med till valåret 2010.
Hur diskussionerna förts mellan partiledarna, kraven som ställts och uppoffringarna som gjorts förblir hemligt. Det uppdagas säkert efter valet då någon debuterar som författare och redogör för hela händelseförloppet. Inte ovanligt i tider med avdankade politiker.
Dagens skådespeleri var fascinerande. Man kan ju inte direkt påstå att någon av ledarna ställde sig vid podiet med vilja. Men de inser att efter två års tjafs är det dags för nya tag även om politiken lyser med sin frånvaro som vanligt.
Man kan säga att oppositionen gjorde en Mona idag. När hon tillträdde som ordförande för ett år sedan tillsattes en massa arbetsgrupper för att kunna hänskjuta alla politiska frågor till framtiden.
S, v och mp ska tillsätta fem arbetsgrupper som ska presentera sina program under våren 2010. Till dess är det fritt fram att agera hur bäst man vill med hänvisning till arbetsgrupperna.
Det är synd för väljarna att inte kunna få besked i viktiga frågor som ekonomin, skolan, integrationen, vården, försvaret, utrikespolitiken och andra områden.
Oavsett vad så ser i alla fall jag redan fram emot valrörelsen. En valplattform i all ära men det är inte sista gången vi såg oppositionen gräla inför öppen ridå. Jag är övertygad om att de inte kommer ro detta i hamn. Skillnaderna är alldelses för stora mellan dessa partier för att de ska kunna hålla god min hela vägen.
För mer läsning klicka Dn, Henrik Brors analys, Fredrik Reinfeldts kommentar, Expressen, Svd:s Göran Eriksson
Läs även andra intressanta åsikter om socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, alliansen, regeringen, Mona Sahlin, Lars Ohly, Maria Wetterstrand, Peter Eriksson, valplattform, splittring,
Hur diskussionerna förts mellan partiledarna, kraven som ställts och uppoffringarna som gjorts förblir hemligt. Det uppdagas säkert efter valet då någon debuterar som författare och redogör för hela händelseförloppet. Inte ovanligt i tider med avdankade politiker.
Dagens skådespeleri var fascinerande. Man kan ju inte direkt påstå att någon av ledarna ställde sig vid podiet med vilja. Men de inser att efter två års tjafs är det dags för nya tag även om politiken lyser med sin frånvaro som vanligt.
Man kan säga att oppositionen gjorde en Mona idag. När hon tillträdde som ordförande för ett år sedan tillsattes en massa arbetsgrupper för att kunna hänskjuta alla politiska frågor till framtiden.
S, v och mp ska tillsätta fem arbetsgrupper som ska presentera sina program under våren 2010. Till dess är det fritt fram att agera hur bäst man vill med hänvisning till arbetsgrupperna.
Det är synd för väljarna att inte kunna få besked i viktiga frågor som ekonomin, skolan, integrationen, vården, försvaret, utrikespolitiken och andra områden.
Oavsett vad så ser i alla fall jag redan fram emot valrörelsen. En valplattform i all ära men det är inte sista gången vi såg oppositionen gräla inför öppen ridå. Jag är övertygad om att de inte kommer ro detta i hamn. Skillnaderna är alldelses för stora mellan dessa partier för att de ska kunna hålla god min hela vägen.
För mer läsning klicka Dn, Henrik Brors analys, Fredrik Reinfeldts kommentar, Expressen, Svd:s Göran Eriksson
Läs även andra intressanta åsikter om socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, alliansen, regeringen, Mona Sahlin, Lars Ohly, Maria Wetterstrand, Peter Eriksson, valplattform, splittring,
lördag 6 december 2008
bra beslut fattas sovande!
Fick ett mail med roliga bilder från en konferens. Deltagarna verkar inte särskilt intresserade av mötet. Antingen blev det för mycket partay kvällen innan eller så har herrarna helt enkelt bestämt sig för hur de ska rösta redan.
tisdag 2 december 2008
Hamas nya kampanjarbetare, Musse Pigg
Hamas använder nya metoder för att hålla konflikten med Israel levande. De tar hjälp av Musse pigg och andra tecknade djur för att hjärntvätta små barn. I ett samtal mellan Musse och en fyraårig flicka så säger hon att ”judarna måste utplånas” och Musse instämmer och piskar upp till krigsstämning.
Detta tycker jag ger en rättvis bild, som ofta saknas när man diskuterar Israel och Palestinakonflikten om Hamas intentioner att låta konflikten leva vidare genom att frånta de palestinska barnen en framtid i en palestinsk stat sida vid sida med Israel.
För den som undrar hur det kommer sig att antisemitismen är så utbredd i mellanöstern så kanske man kan finna några svar i dessa klipp som man kan ta del av på svenskans ledarblogg. Per Gudmundsson har ett mycket bra inlägg i frågan.
Läs även andra intressanta åsikter om Israel och Palestina konflikten, Hamas, Musse Pigg, Intifada, mellanöstern,
Detta tycker jag ger en rättvis bild, som ofta saknas när man diskuterar Israel och Palestinakonflikten om Hamas intentioner att låta konflikten leva vidare genom att frånta de palestinska barnen en framtid i en palestinsk stat sida vid sida med Israel.
För den som undrar hur det kommer sig att antisemitismen är så utbredd i mellanöstern så kanske man kan finna några svar i dessa klipp som man kan ta del av på svenskans ledarblogg. Per Gudmundsson har ett mycket bra inlägg i frågan.
Läs även andra intressanta åsikter om Israel och Palestina konflikten, Hamas, Musse Pigg, Intifada, mellanöstern,
söndag 30 november 2008
Mellanöstern behöver Hillary Clinton
I morgon förväntas blivande presidenten, Barack Obama utse sin forne rival Hillary Clinton till ny utrikesminister. Detta efter att maken Bill Clinton nu gått med på att offentliggöra samtliga bidragsgivare till stiftelsen Clinton foundation. Läs här
Med Hillary som utrikesminister kan alla fredsälskare andas ut. Hon har alltid varit glasklar med vad som behöver göras för att åstadkomma fred och demokrati i länder där diktaturregimer styrt år ut och år in.
Mellanösternpolitiken kommer sannolikt få en annan prägel, kurderna kan räkna med en fortsatt amerikansk närvaro (hoppas jag) Iran får räkna med en utrikesminister som inte kommer sitta passivt och se på medan de tillverkar kärnvapen. Israel kommer få en mycket god vän som inte ger vika för mörka krafter. Afghanistan kommer ha hög prioritering på dagordningen.
Med Hillary Clinton som utrikesminister kommer politiken, retoriken och överhuvudtaget respekten för USA att öka igen.
Läs även andra intressanta åsikter om Barack Obama, Hillary Clinton, mellanöstern, Iran, fred, kurder, hopp
Med Hillary som utrikesminister kan alla fredsälskare andas ut. Hon har alltid varit glasklar med vad som behöver göras för att åstadkomma fred och demokrati i länder där diktaturregimer styrt år ut och år in.
Mellanösternpolitiken kommer sannolikt få en annan prägel, kurderna kan räkna med en fortsatt amerikansk närvaro (hoppas jag) Iran får räkna med en utrikesminister som inte kommer sitta passivt och se på medan de tillverkar kärnvapen. Israel kommer få en mycket god vän som inte ger vika för mörka krafter. Afghanistan kommer ha hög prioritering på dagordningen.
Med Hillary Clinton som utrikesminister kommer politiken, retoriken och överhuvudtaget respekten för USA att öka igen.
Läs även andra intressanta åsikter om Barack Obama, Hillary Clinton, mellanöstern, Iran, fred, kurder, hopp
lördag 29 november 2008
Mona Sahlins tillkortakommanden
Igår kritiserade s-ledararen Mona Sahlin alliansregeringens jämställdhetspolitik. Detta efter att World Economic Forum presenterat en rapport som visar att Sverige fallit från första till tredje plats i jämställdhetspolitiken.
En opositionsledares främsta uppgift är att syna den sittande regeringens politik, men då gäller det att ha faktakoll. Även om inte partiledaren hinner läsa in allting så måste man förlita sig på att medarbetarna sköter sitt jobb bra. Så har inte varit fallet.
Rapporten visar klart och tydligt att nedgången beror på den förda politiken från 1998-2006. Då var det inte alliansen som styrde Sverige utan det var Mona Sahlin och övriga s-folket.
Jag förstår att jämställdhetsminister, Nyamko Sabuni blir förbannad när såssarna försöker dölja sina egna misslyckanden genom att attackera henne och regeringen.
Läs även andra intressanta åsikter om jämställdhetspolitik, Mona Sahlin, Nyamko Sabuni, alliansregeringen
En opositionsledares främsta uppgift är att syna den sittande regeringens politik, men då gäller det att ha faktakoll. Även om inte partiledaren hinner läsa in allting så måste man förlita sig på att medarbetarna sköter sitt jobb bra. Så har inte varit fallet.
Rapporten visar klart och tydligt att nedgången beror på den förda politiken från 1998-2006. Då var det inte alliansen som styrde Sverige utan det var Mona Sahlin och övriga s-folket.
Jag förstår att jämställdhetsminister, Nyamko Sabuni blir förbannad när såssarna försöker dölja sina egna misslyckanden genom att attackera henne och regeringen.
Läs även andra intressanta åsikter om jämställdhetspolitik, Mona Sahlin, Nyamko Sabuni, alliansregeringen
torsdag 27 november 2008
Idag börjar folkpartiets provval
Idag har alla folkpartimedlemmar fått hem medlemstidningen med provvalslistan. Det är så många som 94 personer som ställer upp, kända som okända.
Både Marit Paulsen och Maria Leissner gör come back. Olle Schmidt som sitter på ett av våra två mandat ställer också upp till omval. Men vi har fler bra namn; Barbro Westerholm, Amelie Tarschys, Martin Andreasson, Fredrik Malm, Anders Ekberg, Peter Lowe och många många fler.
Liberal Mångfald har sin egen kandidat, Samuel Danfosky, läs mer om honom på hans blogg.
Förhoppningsvis presenteras provvalsresultatet innan jul, listan ska spikas på partirådet 6-7 februari.
Till dess önskar jag alla kandidater lycka till!
Både Marit Paulsen och Maria Leissner gör come back. Olle Schmidt som sitter på ett av våra två mandat ställer också upp till omval. Men vi har fler bra namn; Barbro Westerholm, Amelie Tarschys, Martin Andreasson, Fredrik Malm, Anders Ekberg, Peter Lowe och många många fler.
Liberal Mångfald har sin egen kandidat, Samuel Danfosky, läs mer om honom på hans blogg.
Förhoppningsvis presenteras provvalsresultatet innan jul, listan ska spikas på partirådet 6-7 februari.
Till dess önskar jag alla kandidater lycka till!
Jag skriver på SVT-opinion
I dag skriver jag på Svt opinion om den förra socialdemokratiska regeringens missyckade integrationspolitik. Artikeln går att läsa här.
Socialdemokraterna har gjort till vana att skylla de egna misslyckandena på alliansen och jag bemöter Veronica Palm(s) kritik. Läs hennes artikel här
Läs även andra intressanta åsikter om alliansen, Integration, utanförskap, medborgarskap, islamismen, terrorism
Socialdemokraterna har gjort till vana att skylla de egna misslyckandena på alliansen och jag bemöter Veronica Palm(s) kritik. Läs hennes artikel här
Läs även andra intressanta åsikter om alliansen, Integration, utanförskap, medborgarskap, islamismen, terrorism
torsdag 20 november 2008
Limmud konferens!
På lördag och söndag är det Limmud konferens i Stockholm. Det är ett utmärkt tillfälle för den seminarieintresserade att komma och lyssna. 60 seminarier ska hållas och ämnena handlar om allt mellan politik, textstudier, familj, praktisk judendom till andra ämnen.
På lördagskvällen ska jag tala om kurder och judar 19:45-20:45. Men jag vill också flagga för Fredriks pass om Sverigedemokraterna och antisemistim, Birgitta Ohlsson och judiska feminister och Samuel Danfosky som modererar en paneldebatt om Israel 60 år.
Läs mer på hemsidan
På lördagskvällen ska jag tala om kurder och judar 19:45-20:45. Men jag vill också flagga för Fredriks pass om Sverigedemokraterna och antisemistim, Birgitta Ohlsson och judiska feminister och Samuel Danfosky som modererar en paneldebatt om Israel 60 år.
Läs mer på hemsidan
tisdag 18 november 2008
Stockholms Speaks!
I kväll ska jag vara med på en debatt i Kulturhuset. Jag och representanter för de andra partierna ska diskutera Stockholms översiktsplan och Vision 2030 med ungdomar från hela staden.
Debatten hålls på scenen i Lavas Café och håller på mellan 17:45-19:30. Arrangörer är Medborgaranalysen.
Debatten hålls på scenen i Lavas Café och håller på mellan 17:45-19:30. Arrangörer är Medborgaranalysen.
måndag 17 november 2008
Kvotering är ingen bra lösning
Frågan om kvotering har länge varit föremål för debatt. Den förra regeringen hotade med det men inget hände. Istället förskjöts frågan till framtiden hela tiden. Nu har jämställdhetsminister, Nyamko Sabuni (fp) klart och tydligt deklarerat sin och regeringens ståndpunkt i ett reportage i Svd.
Bolagsstyrelserna kommer inte tvingas kvotera in kvinnor. Det är ett glädjande besked, man kan inte ersätta diskriminering med diskriminering. Kompetens ska vara avgörande för uppdragen.
Jag tror det är viktigt med ett underifrånperspektiv. Hela samhället måste ha en vilja till förrändring, att jobba med attityder är den största utmaningen. Politiker ska arbeta förebyggande och förenkla för människors vardag (familjer) att kunna arbeta på lika villkor och dela på bördorna hemma.
Alliansregeringen har gjort en hel del på den här fronten. Bland annat har man infört avdrag för hushållsnära tjänster, jämställdhetsbonus för att fler pappor ska stanna hemma med sina barn. Jämställdhetsministern har satsat 100 miljoner kronor om året från 2007 till 2009 på att främja kvinnors företagande. Och mer finns och kommer det att göras.
Lika fel som det är att kvotera in kvinnor är det fel att särbehandla invandrare "positivt". Det göder bara förakt och misstänksamhet om man avviker från det normala, dvs vit medelålders man i sina bästa år. Människors initiativkraft, kompetens och erfarenheter är de meriter måste väga tyngst, inte kön, etnicitet eller stämpel på pannan.
Läs även andra intressanta åsikter om Kvotering, positiv särbehandling, jämställdhet, jämlikhet, Nyamko Sabuni, folkpartiet, kön, invandrare,
Bolagsstyrelserna kommer inte tvingas kvotera in kvinnor. Det är ett glädjande besked, man kan inte ersätta diskriminering med diskriminering. Kompetens ska vara avgörande för uppdragen.
Jag tror det är viktigt med ett underifrånperspektiv. Hela samhället måste ha en vilja till förrändring, att jobba med attityder är den största utmaningen. Politiker ska arbeta förebyggande och förenkla för människors vardag (familjer) att kunna arbeta på lika villkor och dela på bördorna hemma.
Alliansregeringen har gjort en hel del på den här fronten. Bland annat har man infört avdrag för hushållsnära tjänster, jämställdhetsbonus för att fler pappor ska stanna hemma med sina barn. Jämställdhetsministern har satsat 100 miljoner kronor om året från 2007 till 2009 på att främja kvinnors företagande. Och mer finns och kommer det att göras.
Lika fel som det är att kvotera in kvinnor är det fel att särbehandla invandrare "positivt". Det göder bara förakt och misstänksamhet om man avviker från det normala, dvs vit medelålders man i sina bästa år. Människors initiativkraft, kompetens och erfarenheter är de meriter måste väga tyngst, inte kön, etnicitet eller stämpel på pannan.
Läs även andra intressanta åsikter om Kvotering, positiv särbehandling, jämställdhet, jämlikhet, Nyamko Sabuni, folkpartiet, kön, invandrare,
söndag 16 november 2008
Ännu en mätning att glädjas över
Gapet mellan alliansen och oppositionen minskar stadigt. Väljarna har sagt sitt, de föredrar ansvarsfulla politiker i en tid då lågkonjukturen sveper in över Sverige.
Regeringen har visat handlingskraft. Vilket inte kan sägas om oppositionen. I veckor har de inför öppen ridå visat hur mycket de ogillar varandra. Boven i dramat är ekonomin. Lars Ohly vägrar kompromissa, miljöpartiet vägrar acceptera att (v) inte följer efter deras pipa och Mona Sahlin försöker krishantera vilket inte funkat så bra hittills.
Ohly har vid flera tillfällen sagt att en ny regering som inte ger utrymme åt vänsterparitet kommer att fällas. Han låter bestämd, men frågan är om han löper linan ut när det verkligen gäller. Han spelar ett högt spel. Tar Mona Sahlin honom på allvar? Vad vore isf allternativet, att sitta med i en högerregering? (som han kallar alliansen för)
Hur som helst är det viktigt att alliansen inte fäster för stor vikt på oppositionens trassel, det är viktigt att de fortsätter kommunicera till väljarna vad de gör och vill göra i framtiden. Ingen kan ta ut segern i förskott, det är först på valdagen som valet avgörs.
Svd, P J Linders krönika
Läs även andra intressanta åsikter om sifo, alliansen, opposition, lågkonjuktur, splittring, sossarna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, folkpartiet, moderaterna, centerpartiet, kristdemokraterna, Sverigedemokraterna,
Regeringen har visat handlingskraft. Vilket inte kan sägas om oppositionen. I veckor har de inför öppen ridå visat hur mycket de ogillar varandra. Boven i dramat är ekonomin. Lars Ohly vägrar kompromissa, miljöpartiet vägrar acceptera att (v) inte följer efter deras pipa och Mona Sahlin försöker krishantera vilket inte funkat så bra hittills.
Ohly har vid flera tillfällen sagt att en ny regering som inte ger utrymme åt vänsterparitet kommer att fällas. Han låter bestämd, men frågan är om han löper linan ut när det verkligen gäller. Han spelar ett högt spel. Tar Mona Sahlin honom på allvar? Vad vore isf allternativet, att sitta med i en högerregering? (som han kallar alliansen för)
Hur som helst är det viktigt att alliansen inte fäster för stor vikt på oppositionens trassel, det är viktigt att de fortsätter kommunicera till väljarna vad de gör och vill göra i framtiden. Ingen kan ta ut segern i förskott, det är först på valdagen som valet avgörs.
Svd, P J Linders krönika
Läs även andra intressanta åsikter om sifo, alliansen, opposition, lågkonjuktur, splittring, sossarna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, folkpartiet, moderaterna, centerpartiet, kristdemokraterna, Sverigedemokraterna,
måndag 10 november 2008
Istanbul, staden som är
Jag befinner mig fortfarande i Turkiet. Istanbul är verkligen en storstad. Är man inte van vid stress eller mycket folk ska man hålla sig borta härifrån. En resa in till centrala stan kan ta upp mot 3 timmar (med buss) och det kan vara väldigt påfrestande. Trafiken är inte att leka med, alla har sina egna regler. Det är lite som en fotbollsmatch (plötsligt ska alla agera domare). Men det är bara att gilla läget, vill man komma fram någonstans måste man anpassa sig.
Som ni kanske noterat går det att använda blogger igen. Tydligen upphävdes förbudet två dagar efter att det trätt i kraft. Bra! Inget annat hade varit möjligt. Men ett steg framåt innebär två steg bakåt i den turkiska reformprocessen. Youtube är fortfarande förbjudet, man möts av följande text;
BU SİTEYE ERİŞİM ENGELLENMİŞTİR
Ankara 1. Sulh Ceza Mahkemesi, 05.05.2008 tarih ve 2008/402 nolu kararı gereği bu siteye erişim TELEKOMÜNİKASYON İLETİŞİM BAŞKANLIĞI'nca engellenmiştir.
Access to this web site is banned by "TELEKOMÜNİKASYON İLETİŞİM BAŞKANLIĞI" according to the order of: Ankara 1. Sulh Ceza Mahkemesi, 05.05.2008 of 2008/402.
Som ni kanske noterat går det att använda blogger igen. Tydligen upphävdes förbudet två dagar efter att det trätt i kraft. Bra! Inget annat hade varit möjligt. Men ett steg framåt innebär två steg bakåt i den turkiska reformprocessen. Youtube är fortfarande förbjudet, man möts av följande text;
BU SİTEYE ERİŞİM ENGELLENMİŞTİR
Ankara 1. Sulh Ceza Mahkemesi, 05.05.2008 tarih ve 2008/402 nolu kararı gereği bu siteye erişim TELEKOMÜNİKASYON İLETİŞİM BAŞKANLIĞI'nca engellenmiştir.
Access to this web site is banned by "TELEKOMÜNİKASYON İLETİŞİM BAŞKANLIĞI" according to the order of: Ankara 1. Sulh Ceza Mahkemesi, 05.05.2008 of 2008/402.
fredag 7 november 2008
Istanbul
Det har varit låg aktivitet på bloggen senaste veckan. Mycket har hänt, och den i särklass största nyheten är valet i USA. Obama har gjort det ingen trodde var möjligt, han har intagit världens mäktigaste ämbete och det med en jordskredsseger.
Detta om nått vittnar om att ingenting är omöjligt. Grattis Obama! Även John McCain förtjänar beröm. Han har gjort en tapper insats men det gick inte hela vägen. Han tog förlusten statsmannaaktigt och erkände sig besegrad utan att komma med bortförklaringar om det ena eller det andra.
I morgon reser jag och Kevin till Istanbul. Vi ska besöka släkt och bekanta i en vecka. Jag kommer varken kunna blogga eller läsa andras bloggar eftersom att Turkiet förbjudit blogger.
Detta om nått vittnar om att ingenting är omöjligt. Grattis Obama! Även John McCain förtjänar beröm. Han har gjort en tapper insats men det gick inte hela vägen. Han tog förlusten statsmannaaktigt och erkände sig besegrad utan att komma med bortförklaringar om det ena eller det andra.
I morgon reser jag och Kevin till Istanbul. Vi ska besöka släkt och bekanta i en vecka. Jag kommer varken kunna blogga eller läsa andras bloggar eftersom att Turkiet förbjudit blogger.
fredag 31 oktober 2008
Mona ra(s)ar
Dagens mätning är verkligen glädjande. Alliansen är tillbaks i matchen. Sossarna tappar hela 6,2 procentenheter vilket motsvarar 340 000 väljare på en månad. Alliansen ökar kraftigt, framförallt moderaterna men också folkpartiet.
Även Lars Ohly har anledning att vara glad, partiet ökar med 2,3 procent vilket är deras bästa resultat sedan februari 2005. Sverigedemokraterna tappar mark, enligt Nicklas Källebrink på synovate beror det på att väljarna under finanskrisen sätter mer tilltro till de etablerade partiernas förmåga att hantera ekonomin.
Detta bekräftar det som jag och många andra sagt tidigare, väljarna vill ha besked. De vill veta vilken politik oppositionen ska driva, vilka som ska ingå i en framtida regering om det blir maktskifte, hur de ekonomiska ramarna ska se ut osv. Inga svar har getts ännu, sossarna hänvisar till sitt rådslag som äger rum nästa år, miljöpartiet vill inte ha med vänstern och vänstern vägrar kompromissa om sin egen politik. Så visst uppfattas de som röriga och oseriösa.
För Mona Sahlins del är dagens mätning en personlig förlust. Hon försökte köra över partiet men det blev motsatt effekt. Hon blev utskälld inför öppen ridå och det skrämde iväg många väljare, i synnhet mittenväljarna som hon på senare tid ansträngt sig hårt för att få en flört med. Det kommer ta lång tid för henne att bygga upp det sargade förtroendet och frågan är om hon lyckas fram till valet. Mycket hänger givetvis på miljöpartiet och vänsterpartiets fortsatta agerande gentemot varandra.
Men dagens mätning ska inte enbart ses i ljuset av konflikterna inom oppositionen. Alliansen har fått MVG av väljarna för sättet de hanterat finanskrisen på. Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund och övriga har visat upp ett bra ledarskap. Men Marita Ulvskog är tydligen av en annan uppfattning, hon menar att regeringen fått för mycket uppmärksamhet av medierna. Inte ens när det blåser som värst kan de vara ärliga varken gentemot sig själva eller väljarna.
För mer läsning klicka på följande länkar; DN, här, här, här, här SVD, här, här
Jag vill även flagga för Dilsa Demirbag-Stens artikel på brännpunkt om SVT:s senaste satsning på Halal Tv och en av programledarna,Cherin Awad som tycker att otrogna kvinnor ska stenas. SVT var väl medveten om hennes åsikter men valde ändå att anställa henne.
Även Lars Ohly har anledning att vara glad, partiet ökar med 2,3 procent vilket är deras bästa resultat sedan februari 2005. Sverigedemokraterna tappar mark, enligt Nicklas Källebrink på synovate beror det på att väljarna under finanskrisen sätter mer tilltro till de etablerade partiernas förmåga att hantera ekonomin.
Detta bekräftar det som jag och många andra sagt tidigare, väljarna vill ha besked. De vill veta vilken politik oppositionen ska driva, vilka som ska ingå i en framtida regering om det blir maktskifte, hur de ekonomiska ramarna ska se ut osv. Inga svar har getts ännu, sossarna hänvisar till sitt rådslag som äger rum nästa år, miljöpartiet vill inte ha med vänstern och vänstern vägrar kompromissa om sin egen politik. Så visst uppfattas de som röriga och oseriösa.
För Mona Sahlins del är dagens mätning en personlig förlust. Hon försökte köra över partiet men det blev motsatt effekt. Hon blev utskälld inför öppen ridå och det skrämde iväg många väljare, i synnhet mittenväljarna som hon på senare tid ansträngt sig hårt för att få en flört med. Det kommer ta lång tid för henne att bygga upp det sargade förtroendet och frågan är om hon lyckas fram till valet. Mycket hänger givetvis på miljöpartiet och vänsterpartiets fortsatta agerande gentemot varandra.
Men dagens mätning ska inte enbart ses i ljuset av konflikterna inom oppositionen. Alliansen har fått MVG av väljarna för sättet de hanterat finanskrisen på. Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund och övriga har visat upp ett bra ledarskap. Men Marita Ulvskog är tydligen av en annan uppfattning, hon menar att regeringen fått för mycket uppmärksamhet av medierna. Inte ens när det blåser som värst kan de vara ärliga varken gentemot sig själva eller väljarna.
För mer läsning klicka på följande länkar; DN, här, här, här, här SVD, här, här
Jag vill även flagga för Dilsa Demirbag-Stens artikel på brännpunkt om SVT:s senaste satsning på Halal Tv och en av programledarna,Cherin Awad som tycker att otrogna kvinnor ska stenas. SVT var väl medveten om hennes åsikter men valde ändå att anställa henne.
torsdag 30 oktober 2008
När kommer politiken?
Ännu en gång blåser det kring Mona Sahlin. Nalin Pekgul som så ofta säger "sanningen" berättar om hela händelseförloppet från det att Sahlin under ett vu- möte informerade styrelsen om det fördjupade samarbetet med (mp) och utfrysningen av (v) fram till idag.
Den senaste månaden har i stort sätt all rapportering om sossarna handlat om splittringen inom oppositionen men när ska vi få veta vilken politik de vill driva?
Läs även andra intressanta åsikter om Mona Sahlin, Nalin Pekgul, sossarna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, splittring, opposition,
Den senaste månaden har i stort sätt all rapportering om sossarna handlat om splittringen inom oppositionen men när ska vi få veta vilken politik de vill driva?
Läs även andra intressanta åsikter om Mona Sahlin, Nalin Pekgul, sossarna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, splittring, opposition,
måndag 27 oktober 2008
Turkiet förbjuder Blogger
Den turkiska demokratiprocessen fortsätter att nå nya höjder. En domstol i Diyarbakir har slagit fast att blogger ska förbjudas. Numera kan varken din, min eller 2 miljoner andra blogger använderes sidor läsas längre.
Nästa gång Freedomhouse gör en ny mätning på frihet i världen borde de överväga att placera Turkiet i samma hörna som Kina, Nordkorea och Iran.
Jag har sagt det förr och jag säger det igen, så länge Turkiet inte lever upp till Köpenhamnskriterierna borde dörren för fortsatta förhandlingar stängas. Ställer vi inte krav nu är det försent imorgon.
Läs även andra intressanta åsikter om demokrati, Turkiet, Köpenhamnskriterierna, Yttrandefirhet, militärkupp, EU,
Nästa gång Freedomhouse gör en ny mätning på frihet i världen borde de överväga att placera Turkiet i samma hörna som Kina, Nordkorea och Iran.
Jag har sagt det förr och jag säger det igen, så länge Turkiet inte lever upp till Köpenhamnskriterierna borde dörren för fortsatta förhandlingar stängas. Ställer vi inte krav nu är det försent imorgon.
Läs även andra intressanta åsikter om demokrati, Turkiet, Köpenhamnskriterierna, Yttrandefirhet, militärkupp, EU,
fredag 24 oktober 2008
Feministisk Initiativs kampsång
Det finns olika sätt att manifestera sitt hat mot män, vissa hävdar att män är djur medan andra vill slita dem i stycken.
Lyssna här
Lyssna här
lördag 18 oktober 2008
oppositionen backar i ny mätning
Idag kom en ny mätning i DN/Synovate. Och det är glädjande besked. Alliansen knappar in på oppositionen, nu är ställningen 54,0 mot 41,3 procents skillnad mellan blocken.
Det är tre faktorer som varit avgörande;
1. Superveckan med partiledardebatterna
2. Mona Sahlins förvirrande utspel om vilka hon ska bilda koalition med om hon vinner valet
3. Regeringens sätt att hantera finanskrisen
Mätningen finns att läsa här
Det är tre faktorer som varit avgörande;
1. Superveckan med partiledardebatterna
2. Mona Sahlins förvirrande utspel om vilka hon ska bilda koalition med om hon vinner valet
3. Regeringens sätt att hantera finanskrisen
Mätningen finns att läsa här
fredag 17 oktober 2008
Islamismen har fått fäste i förorterna
Både igår och idag har det varit budgettdebatt i Stadshuset. Debatterna har varit bra och i det stora hela ganska konstruktiva, men det som framkommit klart och tydligt är att det finns två alternativ;
Arbetslinjen kontra bidragslinjen. Alliansen sätter den enskilda individen i centrum och fortsätter med jobbskapande reformer medan oppositionen går i samma gamla fotspår och tror att utanförskapet kan brytas genom att människor blir omhändertagna och försörjda av farbror staten eller kommunen.
Men nu till en fråga som var högaktuell igår. Det gäller svensk-marokanska terroristen som blev dödad i en eldstrid i Irak för några dagar sedan. Makan Afshinnejad, före detta generalsekreterare för liberala studenter har skrivit om det för newsmill.
Svensk-marokanen har utpekats som terrornätverket Al-Qaidas andreman i Irak. Säpo har haft koll på honom under längre tid samtidigt som han har kunnat operera ostört från moskén i Brandhagen i Haninge.
Det är skrämmande att islamister kan verka ostört i vårt samhälle. Och det är ännu värre att de lurar unga människor i förorterna med sina hatiska budskap. Alla som värnar de principer demokratin vilar på bör agera gemensamt. Förorterna måste rensas på de krafter som vill skada vårt samhälle.
Arbetslinjen kontra bidragslinjen. Alliansen sätter den enskilda individen i centrum och fortsätter med jobbskapande reformer medan oppositionen går i samma gamla fotspår och tror att utanförskapet kan brytas genom att människor blir omhändertagna och försörjda av farbror staten eller kommunen.
Men nu till en fråga som var högaktuell igår. Det gäller svensk-marokanska terroristen som blev dödad i en eldstrid i Irak för några dagar sedan. Makan Afshinnejad, före detta generalsekreterare för liberala studenter har skrivit om det för newsmill.
Svensk-marokanen har utpekats som terrornätverket Al-Qaidas andreman i Irak. Säpo har haft koll på honom under längre tid samtidigt som han har kunnat operera ostört från moskén i Brandhagen i Haninge.
Det är skrämmande att islamister kan verka ostört i vårt samhälle. Och det är ännu värre att de lurar unga människor i förorterna med sina hatiska budskap. Alla som värnar de principer demokratin vilar på bör agera gemensamt. Förorterna måste rensas på de krafter som vill skada vårt samhälle.
tisdag 14 oktober 2008
Stockholmsalliansen stoppar ombildningar i innerstan
Stockholmsalliansen sätter stopp för ombildningar av kommunala hyresrätter i innerstan och attraktiva närförorter - men ombildningen i ytterstadsområdena fortsätter.
Dagens utspel är välkommet. Det visar ännu en gång att alliansen för en ansvarfull bostadspolitik för att stävja bostadssegregationen som blivit allt tydligare med åren. Under socialdemokraternas tid vid makten hade de allmännyttiga bostadsbolagen monopol över miljonprogramsområdena. För den som ville köpa sig en bostadsrätt var förorterna inget alternativ.
En bra bostadspolitik bygger på blandade boendeformer. Människor måste själva få bestämma över sitt boende, men det förutsätter att det finns valmöjligheter. I förorterna är det bra att fler vill köpa sina lägenheter samtidigt som det är viktigt att vi skapar balans i innerstan och behåller cirka halva beståndet i nuvarande skick, det vill säga hyresrätter.
Blandade boendeformer skapar grannskapsgemenskap, trygghet och ansvarskännande. Det bidrar också till att människor kan göra bostadskarriärer inom sitt område eller den ort de lever i. Det är endast så en sund bostadsmarkand kan utvecklas.
Allteftersom att Stockholm växer och fler människor väljer att flytta hit måste också marknaden anpassa sig. Människor ska kunna erbjudas bostadsrätter, hyresrätter, villor, radhus och studentlägenheter runtom i hela stan och inte bara på vissa orter som varit fallet tidigare. Alliansens mål är att bygga 15 000 bostäder under mandatperioden och hittills har vi följt tidsplanen väl.
På torsdag och fredag denna vecka är det budgetfullmäktige. Det ska bli kul att debattera med oppositionen. Efter dagens utspel borde vi vara överens om det mesta. Men någonting säger mig att de just nu sitter och gnuggar händer inför debatterna.
Läs: DN-debatt, Svd, här, här, här
Läs även andra intressanta åsikter om allmännyttan, bostadspolitik, bostadsrätter, folkpartiet, hyresrätter, kristdemokraterna, moderaterna, Stockholmsalliansen, ägarlägenheter
Dagens utspel är välkommet. Det visar ännu en gång att alliansen för en ansvarfull bostadspolitik för att stävja bostadssegregationen som blivit allt tydligare med åren. Under socialdemokraternas tid vid makten hade de allmännyttiga bostadsbolagen monopol över miljonprogramsområdena. För den som ville köpa sig en bostadsrätt var förorterna inget alternativ.
En bra bostadspolitik bygger på blandade boendeformer. Människor måste själva få bestämma över sitt boende, men det förutsätter att det finns valmöjligheter. I förorterna är det bra att fler vill köpa sina lägenheter samtidigt som det är viktigt att vi skapar balans i innerstan och behåller cirka halva beståndet i nuvarande skick, det vill säga hyresrätter.
Blandade boendeformer skapar grannskapsgemenskap, trygghet och ansvarskännande. Det bidrar också till att människor kan göra bostadskarriärer inom sitt område eller den ort de lever i. Det är endast så en sund bostadsmarkand kan utvecklas.
Allteftersom att Stockholm växer och fler människor väljer att flytta hit måste också marknaden anpassa sig. Människor ska kunna erbjudas bostadsrätter, hyresrätter, villor, radhus och studentlägenheter runtom i hela stan och inte bara på vissa orter som varit fallet tidigare. Alliansens mål är att bygga 15 000 bostäder under mandatperioden och hittills har vi följt tidsplanen väl.
På torsdag och fredag denna vecka är det budgetfullmäktige. Det ska bli kul att debattera med oppositionen. Efter dagens utspel borde vi vara överens om det mesta. Men någonting säger mig att de just nu sitter och gnuggar händer inför debatterna.
Läs: DN-debatt, Svd, här, här, här
Läs även andra intressanta åsikter om allmännyttan, bostadspolitik, bostadsrätter, folkpartiet, hyresrätter, kristdemokraterna, moderaterna, Stockholmsalliansen, ägarlägenheter
söndag 12 oktober 2008
Ikväll smäller det!
Ikväll möts partiledarna i Agenda kl 20:00. Alliansen är enade, det är det ingen tvekan om. Men frågan är om oppositionen är det. Man behöver inte vara särskilt insatt i politiken för att förstå att något inte står rätt till.
Ena dagen håller s och mp presskonferens och deklarerar samarbete som löper till 2020. Vad får vänstern, fingret! Dagen efter tvingas Mona Sahlin ut i rampljuset och göra en kovändning. Partilandet är förbannade för att hon stängt ute vänsterpartiet. Sahlin kontrar med att hon blivit missförstådd. Vänsterpartiet är visst välkomna. Ohly gråter ut i medierna, Sahlin skickar ett öppet brev till honom och nu är alla sår läkta. Tror man i alla fall.
Så läser man DN-debatt idag och blir inte klokare för det. Ohly lyser med sin frånvaro, artikeln är formulerad på ett sätt som om ingenting hänt. Kan det vara så att Sahlins folk skickade texten till Bergstrand innan helvetet bröt lös eller att miljöpartiet numera styr agendan. Oavsett vad sår ser det inte bra ut. De kan ju inte förvänta sig förtroende av väljarna när de inte kan visa upp en enad front.
En sak är säkert, debatten ikväll kommer bli mycket intressan. Det finns många frågor som behöver svar. Men det jag mest undrar över just nu är i vilken ringhörna Ohly ska sitta.
Läs även andra intressanta åsikter om socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, folkpartiet, moderaterna, centerpartiet, kristdemokraterna, alliansen, valet 2010, regeringen,
Ena dagen håller s och mp presskonferens och deklarerar samarbete som löper till 2020. Vad får vänstern, fingret! Dagen efter tvingas Mona Sahlin ut i rampljuset och göra en kovändning. Partilandet är förbannade för att hon stängt ute vänsterpartiet. Sahlin kontrar med att hon blivit missförstådd. Vänsterpartiet är visst välkomna. Ohly gråter ut i medierna, Sahlin skickar ett öppet brev till honom och nu är alla sår läkta. Tror man i alla fall.
Så läser man DN-debatt idag och blir inte klokare för det. Ohly lyser med sin frånvaro, artikeln är formulerad på ett sätt som om ingenting hänt. Kan det vara så att Sahlins folk skickade texten till Bergstrand innan helvetet bröt lös eller att miljöpartiet numera styr agendan. Oavsett vad sår ser det inte bra ut. De kan ju inte förvänta sig förtroende av väljarna när de inte kan visa upp en enad front.
En sak är säkert, debatten ikväll kommer bli mycket intressan. Det finns många frågor som behöver svar. Men det jag mest undrar över just nu är i vilken ringhörna Ohly ska sitta.
Läs även andra intressanta åsikter om socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, folkpartiet, moderaterna, centerpartiet, kristdemokraterna, alliansen, valet 2010, regeringen,
måndag 6 oktober 2008
Miljöpartiet byter fot i EU frågan
Miljöpartiets medlemmar släpper kravet på EU-utträde. 55 procent av medlemmarna är numera positiva till unionen. Nu är det bara vänsterpartiet som vill att Sverige drar sig ur.
Det är ju inte bara EU -frågan som hittills splittrat den splittrade oppositionen. Att s och mp börjat dejta är ingen hemlighet inte heller att de är tveksamma till samarbete med vänstern, vilket är förståligt. Jag skulle inte heller vilja sitta i en regering med ett parti som inte för en ansvarstagande politik.
Får Ohly bestämma ska utgiftstaket rivas, arbetslinjen nedmonteras, jobbavdraget avskaffas, fastighets - och - förmögenhetsskatten återinföras, hushållsnära tjänsterna tas bort, betyg och läxor avskaffas. Detta är ett smakprov på vad du som väljare får om du röstar på vänsterpartiet eller något av de andra partierna.
Nu är det halvlek i mandatperioden och oppositionen har ännu inte lyckats ena sig. De har inte levererat ett enda politiskt förslag ihop. Det enda de är överens om är att de är emot alliansregeringen. Väljarna har rätt att i god tid få veta vilken politik de ska driva eller om de ska ha gemensam valplattform. Att hänvisa till efter valet är ansvarslöst.
Läs även andra intressanta åsikter om EU, Miljöpartiet, opposition, socialdemokraterna, splittring, valet 2010, Vänsterpartiet
Det är ju inte bara EU -frågan som hittills splittrat den splittrade oppositionen. Att s och mp börjat dejta är ingen hemlighet inte heller att de är tveksamma till samarbete med vänstern, vilket är förståligt. Jag skulle inte heller vilja sitta i en regering med ett parti som inte för en ansvarstagande politik.
Får Ohly bestämma ska utgiftstaket rivas, arbetslinjen nedmonteras, jobbavdraget avskaffas, fastighets - och - förmögenhetsskatten återinföras, hushållsnära tjänsterna tas bort, betyg och läxor avskaffas. Detta är ett smakprov på vad du som väljare får om du röstar på vänsterpartiet eller något av de andra partierna.
Nu är det halvlek i mandatperioden och oppositionen har ännu inte lyckats ena sig. De har inte levererat ett enda politiskt förslag ihop. Det enda de är överens om är att de är emot alliansregeringen. Väljarna har rätt att i god tid få veta vilken politik de ska driva eller om de ska ha gemensam valplattform. Att hänvisa till efter valet är ansvarslöst.
Läs även andra intressanta åsikter om EU, Miljöpartiet, opposition, socialdemokraterna, splittring, valet 2010, Vänsterpartiet
lördag 4 oktober 2008
Partirådets hetaste debatt
Idag avslutades folkpartiets partiråd. Tre politiska program har antagits: ett om integritetsfrågor, ett om integration och ett om klimat. Jag deltog i integrationsdebatten som blev en het potatis.
I integrationsutskottet var vi några som yrkade att partistyrelsen skulle ges i uppdrag att tillsätta en utredning om att förbjuda religiösa symboler i grundskolan (såväl kommunala som fristående skolor). Förslaget gick igenom med rösterna 14 mot 11.
Men i kammaren röstades det ner efter två timmars debatt. Jag tycker inte småflickor i åldrarna 5-15 ska bära slöja, i synnerhet inte i skolan. För mig handlar frågan om de mänskliga fri - och rättigheterna, och om FN:s barnkonvention.
Jag har svårt att förstå hur liberaler som i alla tider varit frihetens fanbärare inte tar ställning för småflickornas utsatthet. Att hänvisa till religionsfrihet när man inte fått bestämma själv utan blivit påtvingad slöjan av sina föräldrar kan väl inte vara religionsfrihet.
Är det så vi ska arbeta med jämställdhet i Sverige på 2000-talet, i världens mest jämställda land? Nej givetvis inte, vi måste visa civilkurage och säga att friheten gäller alla människor som bor här.
Det som förvånade mig mest var att folkpartiets mest tongivande feminist inte tog ställning för småflickorna. När skriket på hjälp ligger inom räckhåll lägger man det döva örat till. Det är tydligen enklare att jobba med jämställdhetsfrågor när det är på avstånd.
Läs även andra intressanta åsikter om feminism, FN:s barnkonvention, folkpartiet, förbud, integritet, partiråd, religioner, skolan, slöja, värdegrunder
I integrationsutskottet var vi några som yrkade att partistyrelsen skulle ges i uppdrag att tillsätta en utredning om att förbjuda religiösa symboler i grundskolan (såväl kommunala som fristående skolor). Förslaget gick igenom med rösterna 14 mot 11.
Men i kammaren röstades det ner efter två timmars debatt. Jag tycker inte småflickor i åldrarna 5-15 ska bära slöja, i synnerhet inte i skolan. För mig handlar frågan om de mänskliga fri - och rättigheterna, och om FN:s barnkonvention.
Jag har svårt att förstå hur liberaler som i alla tider varit frihetens fanbärare inte tar ställning för småflickornas utsatthet. Att hänvisa till religionsfrihet när man inte fått bestämma själv utan blivit påtvingad slöjan av sina föräldrar kan väl inte vara religionsfrihet.
Är det så vi ska arbeta med jämställdhet i Sverige på 2000-talet, i världens mest jämställda land? Nej givetvis inte, vi måste visa civilkurage och säga att friheten gäller alla människor som bor här.
Det som förvånade mig mest var att folkpartiets mest tongivande feminist inte tog ställning för småflickorna. När skriket på hjälp ligger inom räckhåll lägger man det döva örat till. Det är tydligen enklare att jobba med jämställdhetsfrågor när det är på avstånd.
Läs även andra intressanta åsikter om feminism, FN:s barnkonvention, folkpartiet, förbud, integritet, partiråd, religioner, skolan, slöja, värdegrunder
lördag 27 september 2008
Dalkurd satsar på Allsvenskan!
Det är sällan jag läser DN-sport men idag fanns det anledning att göra det. Det var ett stort reportage om fotbollslaget Dalkurd som bildades av Elvan Cicen hösten 2004 i Borlänge. På tre år har laget spelat upp sig från division 6 till 3, och de har bara förlorat tre matcher. Målet är att spela i allsvenskan men innan dess ska de ta plats i superettan.
På frågan om hur de kom på namnet Dalkurd svarar Cicen att;
"Vi ville ha ett namn som visade på vår kurdiska identitet, men inte bara det, inte Kurdiska IF, det blir för mycket "vi och dom". Så kom någon på idén Dalkurd, som i kurder från Dalarna".
Lycka till Dalkurd, blir det allsvenskan kan till och med jag som inte är fotbollsintresserad tänka mig att se en match.
Läs reportaget här
På frågan om hur de kom på namnet Dalkurd svarar Cicen att;
"Vi ville ha ett namn som visade på vår kurdiska identitet, men inte bara det, inte Kurdiska IF, det blir för mycket "vi och dom". Så kom någon på idén Dalkurd, som i kurder från Dalarna".
Lycka till Dalkurd, blir det allsvenskan kan till och med jag som inte är fotbollsintresserad tänka mig att se en match.
Läs reportaget här
fredag 26 september 2008
Skyll inte stenkastningen på samhället!
Senaste året har vi kunnat läsa om hur ungdomsgäng satt skräck i en del förorter som t.ex Tensta, Rosengård, Ronna och Bergsjön. Det har blivit något av en trend att kasta stenar på bussar, bränna bilar, slänga cyklar på tågrälsar osv. Det är för jäkligt att några få ska förstöra för alla andra.
Varken ambulans eller brandkårspersonal vågar åka ut till vissa områden för att utföra sina jobb utan poliseskort. Nu senast har Gottsunda borna i Uppsala drabbats. Polisen har fått tag i en del av ungdomarna, hör och häpna de är bara 13 år. De ränner runt halva natten och man undrar var föräldrarna håller hus. Föräldrar har det yttersta ansvaret för sina barn och deras handlingar.
Jag blir irriterad när fältarbetare och kamratstödjare skyller på att ungdomarna inte har något vettigt att göra, att samhället gör för lite för dem. Att skylla sådana beteenden på samhället är att skjuta problemen ifrån sig.
Jag skrev om händelserna i Tensta på Expressen debatt för ett halvår sedan. Går att läsa här
Varken ambulans eller brandkårspersonal vågar åka ut till vissa områden för att utföra sina jobb utan poliseskort. Nu senast har Gottsunda borna i Uppsala drabbats. Polisen har fått tag i en del av ungdomarna, hör och häpna de är bara 13 år. De ränner runt halva natten och man undrar var föräldrarna håller hus. Föräldrar har det yttersta ansvaret för sina barn och deras handlingar.
Jag blir irriterad när fältarbetare och kamratstödjare skyller på att ungdomarna inte har något vettigt att göra, att samhället gör för lite för dem. Att skylla sådana beteenden på samhället är att skjuta problemen ifrån sig.
Jag skrev om händelserna i Tensta på Expressen debatt för ett halvår sedan. Går att läsa här
torsdag 25 september 2008
Arbetslinjen är integrationens bäste vän!
Integrationsminister, Nyamko Sabuni skriver på brännpunkt att det ska bli enklare för nyanlända att bosätta sig i kommuner där det finns arbete. Migrationsverket ska få i uppdrag att underlätta för vidareflyttning. Detta ska ske i samarbete med kommunerna och länsstyrelserna.
Det är bra att regeringen fortsätter betona arbetslinjen så tydligt. Det är enda sättet att bryta utanförskapet. Människor som kommer till Sverige måste från början ges förutsättningar att komma i kontakt med arbetsmarknaden. Möjligheten att göra boendekarriär ökar avsevärt när man blir ekonomiskt oberoende. Dessutom lär sig både barn och vuxna svenska mycket snabbare i områden där majoriteten av invånarna inte är invandrare (i Södertälje tror jag det tar längre tid att lära sig svenska)
Sveriges befolkning blir allt äldre. Detta i en tid då det föds färre barn. En bra välfärd bygger på att alla som kan och vill arbeta gör det. Ingen ska ofrivilligt hänvisas till bidrag. Därför är det viktigt att hela den svenska introduktionspolitiken läggs om och får till huvuduppgift att slussa in nyanlända på arbetsmarkanden. Människor som av olika anledningar kommer till Sverige vill inget hellre än arbeta. Det är dags att ta vara på den kompetens och erfarenheter människor bär med sig hit. Sverige behöver fler som arbetar inte fler som tvingas ut i bidrag.
Läs även andra intressanta åsikter om bidragssamhället, Introduktionspolitik, Migrationsverket, Nyamko Sabuni
Det är bra att regeringen fortsätter betona arbetslinjen så tydligt. Det är enda sättet att bryta utanförskapet. Människor som kommer till Sverige måste från början ges förutsättningar att komma i kontakt med arbetsmarknaden. Möjligheten att göra boendekarriär ökar avsevärt när man blir ekonomiskt oberoende. Dessutom lär sig både barn och vuxna svenska mycket snabbare i områden där majoriteten av invånarna inte är invandrare (i Södertälje tror jag det tar längre tid att lära sig svenska)
Sveriges befolkning blir allt äldre. Detta i en tid då det föds färre barn. En bra välfärd bygger på att alla som kan och vill arbeta gör det. Ingen ska ofrivilligt hänvisas till bidrag. Därför är det viktigt att hela den svenska introduktionspolitiken läggs om och får till huvuduppgift att slussa in nyanlända på arbetsmarkanden. Människor som av olika anledningar kommer till Sverige vill inget hellre än arbeta. Det är dags att ta vara på den kompetens och erfarenheter människor bär med sig hit. Sverige behöver fler som arbetar inte fler som tvingas ut i bidrag.
Läs även andra intressanta åsikter om bidragssamhället, Introduktionspolitik, Migrationsverket, Nyamko Sabuni
onsdag 24 september 2008
Nu kan alla ansöka om id-kort!
Regeringen har äntligen hittat en lösning på hur människor som har uppehållstillstånd ska kunna ansöka om id-kort. Skatteverket ska utföra denna tjänst. Tidigare låg ansvaret hos svensk kassaservice. Men idag är det nästintill omöjligt för en person som saknar giltig id-handling att få ett kort.
Jag har själv jobbat på bank och sett vilka problem detta inneburit. Bankerna utfärdar endast id-kort åt sina egna kunder, för att bli kund måste man legitimera sig, för att legitimera sig måste man ha id-kort. Det finns ett undantag, har man nära släkting (make, maka, mor, far) som kan styrka ens identitet med personbevis samt giltig svensk id-handling går det att utfärda ett kort, men det är långt ifrån alla som har släktingar i Sverige.
Hela vår existens är beroende av id-kort. Det är mycket svårt att leva normalt liv eller utföra de mest elementära ärendena. Det går bra att jobba, men det är svårt att få ut lönen (det var länge sen arbetsgivarna betalade ut löner kontant).
Problemet har existerat i flera år, men tyvärr struntade den förra (s) regeringen helt i det faktum att tiotusentals människor drabbades av deras oförmåga (eller ointresse) att lösa eländet. All heder åt integrationsminister, Nyamko Sabuni (fp) hon har i över ett år engagerat sig för att få en lösning på frågan.
Jag har själv jobbat på bank och sett vilka problem detta inneburit. Bankerna utfärdar endast id-kort åt sina egna kunder, för att bli kund måste man legitimera sig, för att legitimera sig måste man ha id-kort. Det finns ett undantag, har man nära släkting (make, maka, mor, far) som kan styrka ens identitet med personbevis samt giltig svensk id-handling går det att utfärda ett kort, men det är långt ifrån alla som har släktingar i Sverige.
Hela vår existens är beroende av id-kort. Det är mycket svårt att leva normalt liv eller utföra de mest elementära ärendena. Det går bra att jobba, men det är svårt att få ut lönen (det var länge sen arbetsgivarna betalade ut löner kontant).
Problemet har existerat i flera år, men tyvärr struntade den förra (s) regeringen helt i det faktum att tiotusentals människor drabbades av deras oförmåga (eller ointresse) att lösa eländet. All heder åt integrationsminister, Nyamko Sabuni (fp) hon har i över ett år engagerat sig för att få en lösning på frågan.
måndag 15 september 2008
Pekgul och Demirbag-Sten i studio Ett
I dag möttes Dilsa Demirbag-Sten och Nalin Pekgul i en debatt i P1 Studio Ett. Pekgul var upprörd, mycket upprörd. Och så här kan man summera hennes bidrag till debatten.
Kurdiska ungdomar som deltar i den offentliga debatten är en samhällsfara. De är inskränkta och isolerade nationalister som hatar andra folkgrupper och vet dessutom inte hur man uppför sig i den civiliserade världen. Utvecklingen skrämmer henne!
Jag trodde Pekgul skulle bli glad att ungdomar engagerar sig. Det var ju hennes mission en gång i tiden när hon var aktiv i SSU. Många såg henne som en förebild. En kurd som lyckats i det svenska samhället. Men nånting hände med åren. Kärleken till rörelsen blev så stark att den tog sig uttryck på ett osunt sätt. Den som inte anslöt sig till sossarna skulle stämplas som outsiders. De skulle inte heller ges tillfälle att delta i debatten. Yttrandefriheten kan nämligen endast tillskrivas de som tycker som Pekgul.
Jag har varit aktiv i den kurdiska frågan i många år nu. Jag har varit med på massor av möten med Kurdiska ungdomsförbundet, med KSAF på universitetet, med olika nätverk, diskuterat på nyårsfester och bröllop. Jag kan inte se att kurdiska ungdomar är särskilt annorlunda nu jämfört med när Pekgul jobbade politiskt med unga kurdiska tjejer och killar i Stockholms förorter. Snarare är fler mer insatta i samhällsfrågorna nu, många har gått längre utbildningar och skriver och uttrycker sig bra. Jag tror det är få som känner igen sig i hennes beskrivning av den kurdiska ungdomen och många blir nog besvikna.
Att Nalin Pekgul tagit parti för Ingmar Karlsson och hans bok ser varken jag eller någon annan som problem. Problemet är alla dessa ogrundade anklagelser för att flytta fokus från sakfrågan.
Läs även andra intressanta åsikter om Dilsa Demirbag-Sten, Fredrik Malm, Ingmar Karlsson, invsion Kurdistan, Nalin Pekgul, rättshaverist, Sakine Madon, Yttrandefirhet
Kurdiska ungdomar som deltar i den offentliga debatten är en samhällsfara. De är inskränkta och isolerade nationalister som hatar andra folkgrupper och vet dessutom inte hur man uppför sig i den civiliserade världen. Utvecklingen skrämmer henne!
Jag trodde Pekgul skulle bli glad att ungdomar engagerar sig. Det var ju hennes mission en gång i tiden när hon var aktiv i SSU. Många såg henne som en förebild. En kurd som lyckats i det svenska samhället. Men nånting hände med åren. Kärleken till rörelsen blev så stark att den tog sig uttryck på ett osunt sätt. Den som inte anslöt sig till sossarna skulle stämplas som outsiders. De skulle inte heller ges tillfälle att delta i debatten. Yttrandefriheten kan nämligen endast tillskrivas de som tycker som Pekgul.
Jag har varit aktiv i den kurdiska frågan i många år nu. Jag har varit med på massor av möten med Kurdiska ungdomsförbundet, med KSAF på universitetet, med olika nätverk, diskuterat på nyårsfester och bröllop. Jag kan inte se att kurdiska ungdomar är särskilt annorlunda nu jämfört med när Pekgul jobbade politiskt med unga kurdiska tjejer och killar i Stockholms förorter. Snarare är fler mer insatta i samhällsfrågorna nu, många har gått längre utbildningar och skriver och uttrycker sig bra. Jag tror det är få som känner igen sig i hennes beskrivning av den kurdiska ungdomen och många blir nog besvikna.
Att Nalin Pekgul tagit parti för Ingmar Karlsson och hans bok ser varken jag eller någon annan som problem. Problemet är alla dessa ogrundade anklagelser för att flytta fokus från sakfrågan.
Läs även andra intressanta åsikter om Dilsa Demirbag-Sten, Fredrik Malm, Ingmar Karlsson, invsion Kurdistan, Nalin Pekgul, rättshaverist, Sakine Madon, Yttrandefirhet
fredag 12 september 2008
Karl Rydå skriver om Karlsson historien och jag åkte luftballong
Karl Rydå, ledarskribent på UNT skriver en bra sammanfattning om senaste tidens debatt kring Ingmar Karlssons bok, Kurdistan, landet som icke är. Läs här
Uppdatering
Läs även Martin Tunströms ledare på Smålandsposten och Thomas Nydahl skriver på Kristianstadsbladet
Idag har jag åkt luftballong. Det var jätte kul. Vi startade på Gärdet och landade ute i Alby. Fick riktigt fina bilder som jag lägger upp i morgon. Jag måste erkänna en sak. Jag blev kär, kär i Stockholm. Vår stad är fantastisk, den är underbar helt enkelt.
För den som inte åkt luftballong rekommenderar jag starkt att göra det. Man gör det bara en gång och bär med sig minnet livet ut (tror jag iaf)
Uppdatering
Läs även Martin Tunströms ledare på Smålandsposten och Thomas Nydahl skriver på Kristianstadsbladet
Idag har jag åkt luftballong. Det var jätte kul. Vi startade på Gärdet och landade ute i Alby. Fick riktigt fina bilder som jag lägger upp i morgon. Jag måste erkänna en sak. Jag blev kär, kär i Stockholm. Vår stad är fantastisk, den är underbar helt enkelt.
För den som inte åkt luftballong rekommenderar jag starkt att göra det. Man gör det bara en gång och bär med sig minnet livet ut (tror jag iaf)
torsdag 11 september 2008
Grattis på sjuveckorsdagen Kevin!
Idag fyller Kevin sju veckor och han växer stadigt. Varje dag upptäcker jag något nytt med honom. Och vi har, tro det eller ej, börjat konversera med varandra, jag på vuxenspråk och han på bebisspråk. Låter ungefär såhär; ahuah juaha ahhhuah.
Vi håller varandra sysselsatta ständigt Jag ser till att han får mat, blir ombytt, dras i sin vagn på långpromenader, blir buren när han vill och får tonvis med kärlek. Han ser till att jag kan gå på möten (han följer snällt med) ligger i sin babybjörn så mamma kan surfa, blogga, läsa på handlingar, ta en tupplur eller kela med honom.
Jag har redan förberett mig för hösten. Igår köpte jag en varm promenadjacka, mössa och vantar och idag blev det ett par riktigt snygga gummistövlar. Ibland kan det bli trångt när man ska ta sig fram på gatorna. Man kan tro att hela stan fött barn samtidigt eftersom att det kryllar av barnvagnar överallt. Än har jag inte blivit barnvagnsfacist eller lattemorsa och jag hoppas det förbli så i fortsättningen med.
Här är jag en dag gammal!
Tre veckor!
Fem veckor, inte illa!
Sex veckor, här ligger jag bekvämt, fast det ser inte ut så ;-)
Vi håller varandra sysselsatta ständigt Jag ser till att han får mat, blir ombytt, dras i sin vagn på långpromenader, blir buren när han vill och får tonvis med kärlek. Han ser till att jag kan gå på möten (han följer snällt med) ligger i sin babybjörn så mamma kan surfa, blogga, läsa på handlingar, ta en tupplur eller kela med honom.
Jag har redan förberett mig för hösten. Igår köpte jag en varm promenadjacka, mössa och vantar och idag blev det ett par riktigt snygga gummistövlar. Ibland kan det bli trångt när man ska ta sig fram på gatorna. Man kan tro att hela stan fött barn samtidigt eftersom att det kryllar av barnvagnar överallt. Än har jag inte blivit barnvagnsfacist eller lattemorsa och jag hoppas det förbli så i fortsättningen med.
Här är jag en dag gammal!
Tre veckor!
Fem veckor, inte illa!
Sex veckor, här ligger jag bekvämt, fast det ser inte ut så ;-)
söndag 7 september 2008
Tack för denna gång Mauricio Rojas!
Idag meddelade folkpartistiske riksdagsmannen, Mauricio Rojas att han lämnar riksdagen för att flytta till Madrid i höst och bli rektor för Madrids skola (Escuela deProfesionales de Inmigración y Cooperación). Han ska arbeta med integrations - och - migrationsfrågor där.
Mauricio har varit en viktig röst i integrationsdebatten (kanske en av de viktigaste). Han har vågat berätta sanningen om integrationspolitikens misslyckande under socialdemokraternas tolv år vid makten. Men det har inte varit en lätt uppgift. Vänstern har genom åren fört en ohederlig debatt mot honom. I stället för att bemötas i sak har han utmålats som rasist och populist. Men låt oss vända på steken. Hans insatser har lett till att vi idag kan tala om vissa frågor som tidigare sopades under mattan.
Det har varit en stor ära att få samarbeta med Mauricio. Nu går resan vidare mot nya utmaningar med riktning mot Madrid. Tack för denna gång, hoppas vi ses snart igen!
Mauricio har varit en viktig röst i integrationsdebatten (kanske en av de viktigaste). Han har vågat berätta sanningen om integrationspolitikens misslyckande under socialdemokraternas tolv år vid makten. Men det har inte varit en lätt uppgift. Vänstern har genom åren fört en ohederlig debatt mot honom. I stället för att bemötas i sak har han utmålats som rasist och populist. Men låt oss vända på steken. Hans insatser har lett till att vi idag kan tala om vissa frågor som tidigare sopades under mattan.
Det har varit en stor ära att få samarbeta med Mauricio. Nu går resan vidare mot nya utmaningar med riktning mot Madrid. Tack för denna gång, hoppas vi ses snart igen!
fredag 5 september 2008
Nalin Pekgul
Igår kväll var Ingmar Karlsson ett avslutat kapitel för min del. Men gissa om jag häpnade när jag läste ett pressmeddelande skickat från S-kvinnornas högkvarter med rubriken "Svensk-kurdiska debattörer inskränker yttrandefriheten".
Bakom rubriken står ordföranden, Nalin Pekgul som anklagar mig och Dilsa för att inskränka yttrandefriheten och uppvigla till en hatisk stämmning kring senaste tidens debatt. Hon jämför på allvar debatten här hemma med kurdiska författares utsatthet i Turkiet. Det är så magstarkt att jag behöver tre samarin för att stilla uppstötningarna.
Pekgul avslutar med att säga att boken istället borde välkomnas som ett intressant inlägg i debatten om Kurdistan. Hade Pekgul bemödat sig att sätta sig in i hur debatten tett sig från början hade hon förstått att det också varit våra intentioner.
Men det är svårt att debattera mot en generalkonsul som vill eliminera åsikter och förminska motparten genom att hävda att hon fått sina uppdrag för att hon är kvinna och invandrare. När Pekgul inte med ett ord nämner konsulns bristande omdöme kan jag bara tolka det på ett sätt. Att S-kvinnorna och Nalin Pekgul bytt fot i jämställdhetsfrågan.
Nu när diskussionerna blivit så intensiva vill jag inbjuda Ingmar Karlsson till en debatt för att diskutera den kurdiska frågan. Om intresse finns kan Karlsson skicka ett mail till gulan@liberal.se med datum och tider så ordnar jag lokal.
Läs även Serhat Darans artikel på Beyan. Sakine, Per Svensson, kulturchef på Expressen, om Karlsson-historien. Rakel Chukri, En kränkt man, i Sydsvenskan, Jonathan, Ashna
Läs även andra inressanta åsikter om S-kvinnorna, Nalin Pekgul, Turkiet, yttrandefrihet, jämställdhet
Bakom rubriken står ordföranden, Nalin Pekgul som anklagar mig och Dilsa för att inskränka yttrandefriheten och uppvigla till en hatisk stämmning kring senaste tidens debatt. Hon jämför på allvar debatten här hemma med kurdiska författares utsatthet i Turkiet. Det är så magstarkt att jag behöver tre samarin för att stilla uppstötningarna.
Pekgul avslutar med att säga att boken istället borde välkomnas som ett intressant inlägg i debatten om Kurdistan. Hade Pekgul bemödat sig att sätta sig in i hur debatten tett sig från början hade hon förstått att det också varit våra intentioner.
Men det är svårt att debattera mot en generalkonsul som vill eliminera åsikter och förminska motparten genom att hävda att hon fått sina uppdrag för att hon är kvinna och invandrare. När Pekgul inte med ett ord nämner konsulns bristande omdöme kan jag bara tolka det på ett sätt. Att S-kvinnorna och Nalin Pekgul bytt fot i jämställdhetsfrågan.
Nu när diskussionerna blivit så intensiva vill jag inbjuda Ingmar Karlsson till en debatt för att diskutera den kurdiska frågan. Om intresse finns kan Karlsson skicka ett mail till gulan@liberal.se med datum och tider så ordnar jag lokal.
Läs även Serhat Darans artikel på Beyan. Sakine, Per Svensson, kulturchef på Expressen, om Karlsson-historien. Rakel Chukri, En kränkt man, i Sydsvenskan, Jonathan, Ashna
Läs även andra inressanta åsikter om S-kvinnorna, Nalin Pekgul, Turkiet, yttrandefrihet, jämställdhet
onsdag 3 september 2008
Ang. inslaget på kulturnyheterna
Ikväll sändes inslaget på kulturnyheterna och i ärlighetens namn var det inte så nyanserat. Därför kan det vara på sin plats med ett förtydligande.
1. Ingmar Karlsson får skriva hur många böcker han vill.
2. Ingmar Karlsson måste tåla kritik och acceptera att i Sverige råder yttrandefrihet.
3. Ingmar Karlsson har som toppdiplomat gått långt över gränsen för vad som är förenligt med uppdraget när han försöker tysta sina kritiker.
4. UD:s politiska ledning bör formellt markera för Ingmar Karlsson det oacceptabla i hans agerande.
5. Jag ser ingen anledning till att be Ingmar Karlsson om ursäkt för att jag haft åsikter.
1. Ingmar Karlsson får skriva hur många böcker han vill.
2. Ingmar Karlsson måste tåla kritik och acceptera att i Sverige råder yttrandefrihet.
3. Ingmar Karlsson har som toppdiplomat gått långt över gränsen för vad som är förenligt med uppdraget när han försöker tysta sina kritiker.
4. UD:s politiska ledning bör formellt markera för Ingmar Karlsson det oacceptabla i hans agerande.
5. Jag ser ingen anledning till att be Ingmar Karlsson om ursäkt för att jag haft åsikter.
Dilsa svarar sina kritiker
Kort uppdatering om cirkusen som pågått i ett par dagar nu med generalkonsuln Ingmar Karlsson.
Igår sa Karlsson i en intervju på SR- Jönköping att Dilsa Demirbag-Sten fått sina uppdrag för att hon är invandrare och kvinna, läs Expressen. Det hela har gått helt över styr. Hans uppdragsgivare UD borde rimligen agera. Kan vi ha topptjänstemän som brister så grovt i omdöme och häver ur sig vad som helst?
I brevet till Cecilia Malmström kräver Karlsson att:
Inte nog med att han vill eliminera mina åsikter utan han kräver en ursäkt av mig också. Det märks att alla åren i Mellanöstern färgat Karlssons syn på yttrandefrihet.
Det hela började som sagt med att Dilsa recenserade Karlssons bok "Kurdistan - landet som icke är" på Expressen Kultur. Detta upprörde Mustafa Can och han svarade henne på DN-Kultur och idag svarar Dilsa både Karlson och Can på Expressen Kultur. Läs även Fredriks artikel från igår.
Gårdagens publiceringar
Dagens Media
SR Jönköping med Karlsson och Dilsa(knappt 13 min in) - detta program rekomenderas varmt för den som vill se hur Karlsson hanterar debatten.
Bloggar; Sakine, Jonathan, Fredrik, Gurgin. Özz
Läs även andra intressanta åsikter om Ingmar Karlsson, Dilsa Demirbag-Sten, demokrati, Yttrandefirhet, Expressen
Igår sa Karlsson i en intervju på SR- Jönköping att Dilsa Demirbag-Sten fått sina uppdrag för att hon är invandrare och kvinna, läs Expressen. Det hela har gått helt över styr. Hans uppdragsgivare UD borde rimligen agera. Kan vi ha topptjänstemän som brister så grovt i omdöme och häver ur sig vad som helst?
I brevet till Cecilia Malmström kräver Karlsson att:
"Folkpartister var en faktor jag inte räknat med men denna kan lämpligen elimineras om partiets ledning sätter ett stopp för den kampanj ordföranden i Liberal Mångfald bedriver mot mig genom att hon beordras att be mig om ursäkt på sin blogg".
Inte nog med att han vill eliminera mina åsikter utan han kräver en ursäkt av mig också. Det märks att alla åren i Mellanöstern färgat Karlssons syn på yttrandefrihet.
Det hela började som sagt med att Dilsa recenserade Karlssons bok "Kurdistan - landet som icke är" på Expressen Kultur. Detta upprörde Mustafa Can och han svarade henne på DN-Kultur och idag svarar Dilsa både Karlson och Can på Expressen Kultur. Läs även Fredriks artikel från igår.
Gårdagens publiceringar
Dagens Media
SR Jönköping med Karlsson och Dilsa(knappt 13 min in) - detta program rekomenderas varmt för den som vill se hur Karlsson hanterar debatten.
Bloggar; Sakine, Jonathan, Fredrik, Gurgin. Özz
Läs även andra intressanta åsikter om Ingmar Karlsson, Dilsa Demirbag-Sten, demokrati, Yttrandefirhet, Expressen
tisdag 2 september 2008
Karlssons brev till Cecilia Malmström!
Nedan kan den intresserade läsa Ingmar Karlssons brev till Cecilia Malmström.
Dilsa Demirbag Stens, Liberal Mångfalds och Expressens förlorade heder
Bästa Cecilia,
Den 15 oktober 2004 arrangerade folkpartiet under Din ledning en konferens i riksdagen under rubriken Turkiet behövs i EU, dit jag var inbjuden som talare. Från Ditt inledningsanförande citerar jag:
”EU behöver Turkiet och Turkiet behöver EU. Argumenten mot ett turkiskt medlemskap i EU är många. Jag tycker inget av dem är hållbart men Ingmar Karlsson kommer att tala mer om detta sedan.”
Seminariet var mycket välbesökt men jag noterade då att flera av Dina partikamrater som ofta haft synpunkter på Turkiet och som jag därför trodde skulle delta saknades. Det var kanske ett tecken på att de redan då fronderade mot Dig och folkpartiets turkietpolitik. Sedan dess har detta skett alltmer öppet men indirekt med mig som måltavla genom attacker mot min bok Europa och turken som förra året fick Sydsvenska Dagbladets europapris. Dessa attacker har de senaste veckorna intensifierats genom en hetskampanj i bloggosfären och i vissa media som betecknar sig som liberala med Expressen i spetsen.
Bakom denna står bland andra två av folkpartiets påläggskalvar, ordföranden i Liberal Mångfald Gulan Avci och hennes make, riksdagsmannen och före detta ordföranden i Liberala Ungdomsförbundet Fredrik Malm som de senaste veckorna försökt mobilisera svenska kurder i en kampanj mot mig, då även personer som känner mig väl. Jag finner det noterbart att det är just Jan Björklunds ersättare som ägnar sig åt mobbning.
Låt mig ge Dig en kort bakgrund.
Jag har kunnat glädja mig åt ett mycket fint mottagande av min nya bok Kurdistan – landet som icke är, som redan den första recensionsdagen uppmärksammades i mycket positiva ordalag av Carl Rudbeck i DN, Annika Ström Melin i SvD och Per Wirtén i Sydsvenska Dagbladet samt i en rad större landsortstidningar.
Mottagandet påminde om det som Europa och turken fick även på så sätt att boken helt sågades som "ett fuskverk" av den liberala debattören Dilsa Demirbag Sten i Expressen. Förra året höll hon på att "bli galen" därför att jag avfärdat hela kurdfrågan på två rader. Ett av de åtta kapitlen i boken handlade om just denna fråga.
Demirbag Sten har tre bevis för att boken är ett fuskverk. Det första är ett korrekturfel på sidan 157. Det andra är att jag visar mitt förakt för kurder och framställer dem som obildade vildar eftersom jag helt förbigår att nämna viktiga kurdiska personligheter som Yitzhak Mordechai, som en tid var israelisk försvarsminister, och Iraks nuvarande president Talabani. Jag har bett förlaget skicka Dig boken och där kan Du se att avsnittet om de kurdiska judarna framför allt handlar om just Mordechai och att Talabani förekommer 19 (nitton!) gånger i personregistret. Jag lärde för övrigt känna honom väl under mina år i Damaskus i början av 80-talet då jag regelbundet träffade honom i hans syriska exil.
Liksom i förra årets utfall mot mig förvränger hon vidare helt vad jag skrev i en artikel i Göteborgsposten 1982 (!) och försöker på så sätt få mig att framstå som främlingsfientlig i största allmänhet och därmed också totalt ointresserad av Turkiets etniska och religiösa minoriteter. Sanningen är att generalkonsulatet under de sju år som jag varit här inte bara prioriterat just dessa frågor utan även bedrivit ett internationellt uppmärksammat pionjärarbete på detta område.
Jag skall bara ge några exempel. Som de första har vi uppmärksammat romernas situation i Turkiet med två internationella konferenser med deltagande av världens två främsta experter på detta område, professor Thomas Acton från University of Greenwich och professor Ian Hancock från University of Texas. Dessa resulterade i en akademisk publikation på engelska.
Vi har haft ett mycket gott och nära samarbete med framför allt Assyriska Riksförbundet, vilket Din riksdagkollega Yilmaz Kerimo kan intyga. Även här har vi haft en unik internationell konferens om assyrier/syrianernas kyrkospråk, arameiska, och de moderna varianter av detta som i dag talas i Irak, Turkiet, Iran och i diasporan i Europa. Snart utkommer en akademisk publikation och konferensen uppmärksammades bland annat med en längre artikel på Frankfurter Allgemeines kultursida som ett unikt projekt.
När den turkiska regeringen i maj 2005 förbjöd en konferens om det armeniska folkmordet uppmärksammade vi samma månad med en konferens den tragedi "seyfo" som drabbade assyrier och syrianer. Även denna var den första i sitt slag. Vi har också för att bara ta ett ytterligare exempel arrangerat en utställning med katalog om den syrisk-ortodoxa kyrkan och assyrisk/syriansk kultur som visades på flera platser i Sverige med som sig bör invigning i Södertälje.
Jag har visat ett totalt ointresse för kurderna enligt Demirbag Sten. Jag har varit engagerad i denna fråga i 45 år, ett engagemang som startade med att jag 1963 delade kök med en kurd från Irak i en studentkorridor i Din hemstad. Den första promemorian någonsin om den kurdiska frågan i UDs arkiv dateras hösten 1974 och är skriven av mig. Jag har rest över de kurdiska områdena genom åren och har träffat många kurdiska ledare inklusive PKK-ledaren Öcalan (se nedan).
Låt mig bara ge några exempel på vad vi gjort. 2003 arrangerade vi i Istanbul den första internationella konferensen om hedersmord, således ett år före Mona Sahlins stora konferens i Stockholm. Bland de deltagare jag bjudit in återfanns ingen mindre än just Dilsa Demirbag Sten och hon bidrog också med ett "paper" som inte bara finns med i den bok som vi publicerat på engelska och turkiska utan som hon också stoltserar med i sin korta bibliografi!
Jag har sedan dess träffat henne en gång, i januari 2006 då jag fick hennes bok Stamtavlor som nu pryder mitt bibliotek med en mycket vänlig dedikation. Under den lunch som jag och min hustru bjöd henne på redogjorde jag för våra kurdiska projekt och hon talade om sina planer på att skriva en bok om Turkiet. Hon sade sig dock inse att hennes kunskaper kanske inte var så goda. Därför hade hon rest dit för två veckors studier på plats. Jag ser fram mot denna bok med stor förväntan om nu projektet blev av.
Vi var bland de första som stödde den nu mycket livaktiga kvinnoorganisationen KAMER i Diyarbakir, ett projekt som sedan blev så stort att det togs över av Sida och nu omfattar 23 lokala kvinnocentra i östra och sydöstra Turkiet.
Vi har alltid haft ett mycket gott samarbete med den kurdiska kulturstiftelsen i Stockholm. 2004 bistod vi dem i deras Sida-stödda projekt att distribuera 29 kurdiska, svenska och internationella barnbokstitlar genom kurdiska föreningar i östra och sydöstra Turkiet. I oktober 2006 invigde jag tillsammans med Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman, ett barnkulturcentrum i Diyarbakir, ett projekt som initierats av samma kulturstiftelse, där kurdiska barn sedan snart två år kan läsa om Pippi och Alfons Åberg med flera på de båda kurdiska språken zazaki och kurmandji.
Detta projekt har hotats genom att en organistion KOMAK, stödd av Avci och Malm missbrukat svenska biståndsmedel. Organisationen i fråga fick av Palmecentret drygt 200 000 kronor för att sprida svenska barnböcker på kurdiska. Uppgifter spreds i svenska media att de fastnat i den turkiska tullen. De nådde inte dit utan stannade hos speditören av den anledningen att KOMAK vägrade att fylla i de enkla dokument som behövs för varje import. Ambassadör Christer Asp lade ner mycken möda på att lösa frågan men KOMAK vägrade samarbeta. I stället anklagades han i svenska media för att vara en ”makaber person”. När de enkla formaliteter som krävs för införsel till sist var avklarade kom böckerna in utan problem.
KOMAK hade då fräckheten att i ett pressmeddelande komma med den ”glädjande nyheten” att böckerna släppts genom deras insatser och inte den svenska ambassadens. I stället attackeras Christer Asp på nytt: ”Vi har lagt ner stora resurser på att få detta till stånd. Vi har upplevt påtryckningar som haft för avsikt att hindra oss från att fullborda projektet. De som har kommit med dessa anklagelser har varit dåligt insatta i ärendet.”
Inte nog med detta. I februari i år kunde jag till min förvåning läsa att denna organisation fått utmärkelsen Årets kurd för sin kamp att ge kurdiska barn i Turkiet möjligheter att läsa om Pippi på kurdiska. Då hade biblioteket med Astrid Lindgrens namn varit öppet i nästan två år och i samband med öppnandet kunde kurdiska barn i en vecka leka i ett stort Pippitält som var uppställt i rådhuset i Diyarbakir!
Inte nog med detta. Prisutdelare var ingen mindre är arbetsmarknadsminister Littorin som därmed legitimerade detta missbruk med biståndsmedel. Att ett svenskt statsråd stöder ett projekt som helt uppenbart var en provokation är ju ett direkt brott mot regeringens turkietpolitik och utgör inte bara ett hot mot den kurdiska kulturstiftelsens och generalkonsulatets verksamhet utan också mot de små nystartade kurdiska förlagen för vilka gratisutdelning av böcker är ett direkt hot. Jag har för flera månader sedan påtalat detta för den utrikespolitiska samordnaren i statsrådsberedningen Nicola Clase och för UDs ledning utan att få någon som helst reaktion. Jag skulle uppskatta om Du kunde ge mig en förklaring till Littorins agerande.
Nu stöder vi ett nytt kurdiskt förlag i Diyarbakir som startats av den kurdiske poeten Lal Lales som bland annat planerar att ge ut svenska klassiker på kurmandji. Den 8 december 2007 hade vi på generalkonsulatet en gemensam uppläsning på kurmandji med armeniska, kurdiska och turkiska författare vilket också var det första evenemanget av detta slag. Nyligen nämnde den stora turkiska dagstidningen Radikal att ett kurdiskt förlag givit ut fyra utländska författare på kurmandji, nämligen Cervantes, Nietzsche, Dostojevski och Ingmar Karlsson (Islam och Europa).
Den 17 februari 2007 arrangerade vi en annan unik och mycket uppmärksammad konferens på kurmandji om Mehmed Uzuns författarskap med Yasar Kemal som huvudtalare på Bilgi-universitetet i Istanbul, vilket blev Mehmed Uzuns sista framträdande innan han gick bort alltför tidigt. Jag har känt honom sedan 1982 då han kom som flykting till Damaskus.
Hans begravning i Diyarbakir i oktober förra året blev en väldig och värdig manifestation för det kurdiska språket och för kurdisk kultur. Jag var där både som personlig vän och som representant för Svenska PEN och behandlades tillsammans med författaren Yasar Kemal och ordföranden för det kurdiska partiet DTP, Ahmet Türk, som hedersgäst. Min rapport till Svenska PEN är nu tryckt på sista sidan i Mehmeds självbiografi Själens regnbåge som i dagarna kommit ut på Ordfronts förlag.
Om Dilsa Demirbag Sten verkligen intresserar sig för den kurdiska problematiken borde hon ju känna till denna verksamhet.
Jag skulle kunna räkna upp en rad andra aktiviteter i östra och sydöstra Turkiet. Mitt sista projekt i Turkiet och som diplomat har också en kurdisk anknytning och kommer att äga rum i oktober i Tunceli i samarbete med den alevitiska kulturföreningen i Stockholm.
Vår verksamhet är väl känd och uppskattad av alla kurdiska organisationer i Sverige med undantag för de kurder som sympatiserar med PKK och de som betecknar sig som liberaler och som är aktiva medlemmar i folkpartiet.
För dem är uppenbarligen Dilsa Demirbag Sten en ikon och hennes sätt att föra debatt ett föredöme. Under åberopande av hennes så kallade recension av min bok som den annars så måttfulla Annika Ström Melin kallat "en spya som får mig att må fysiskt illa" har en hatkampanj satts i gång mot mig iscensatt av Sakine Madon som var kandidat för folkpartiet i senaste valet och som suttit i styrelsen för liberala Studentförbundet samt Gulan Avci sekunderad av sin make. (Annika Ström Melins kommentar och Demirbag Stens "recension" kan Du läsa på http://www.annikastrommelin.se/)
Sakine Madon avfärdar på sin blogg Annika Ström Melins illamående i hånfulla ordalag och samtidigt som hon medger att hon inte läst boken betecknar hon Carl Rudbecks och Annika Ström Melins bedömning av den som objektiv med orden "vilket jävla skämt". En läsare av hennes blogg som tycker att hon rimligen borde läsa boken och skapa sig en egen bild innan hon yttrar sig avfärdas med kommentaren "återkom med argument. Dravel raderas", detta skrivet av en folkpartistisk riksdagskandidat som efter att ha varit debattredaktör på Expressen nu är ledarskribent på denna tidning.
Även Avci skriver på sin blogg att hon inte läst boken men ändå vet att den är full av sakfel. Hon varnar för att jag efter min pensionering kommer att resa runt i Sverige som en turkisk propagandist. Det är viktigt att jag inte får stå oemotsagd, en direkt uppmaning till den pöbel som nu attackerar mig i cyberrymden att störa min argumentering för regeringens politik i fråga om ett turkiskt EU-medlemskap.
Mobiliseringen pågår. På bloggar utpekas jag under åberopande av Demirbag Sten och Avcis blogg som ”köpt av den turkiska staten, fascist, mentalt störd och en person som någon borde ta hand om”, så öppna hot mot min personliga säkerhet att kurdiska vänner manar mig till försiktighet.
I denna kampanj mot ett turkiskt EU-medlemskap har Avci en allierad i Sverigedemokraterna som ju gjort ett nej till Turkiet till sin huvudfråga i det kommande europavalet. Det finns även andra kopplingar mellan dessa folkpartistiska påläggskalvar och Sverigedemokraterna. Annika Ström Melin skriver att attackerna mot mig bara kan tolkas som att de som ligger bakom dem förespråkar ett etniskt definierat Storkurdistan. Sverigedemokraternas pressekreterare Mikael Kinnunen ser i sin blogg Gulan Avci som en meningsfrände och konstaterar att Liberal Mångfald och Sverigedemokraterna strävar mot samma mål. "Sverige åt svenskarna, Kurdistan åt kurderna".
Liksom Demirbag Sten ironiserar Avci över att min bok också kommer ut på turkiska och båda tycks se det som ett ytterligare bevis för att jag är en turkisk propagandist. Hon frågar sig också vad boken skall heta eftersom orden kurd och Kurdistan enligt henne skulle vara förbjudna. Den heter Kürdistan – Olmayan Ülke¨.
De båda har således ingen aning om vad som hänt i Turkiet under senare år och deras verkliga engagemang för kurderna måste därför ifrågasättas. Jag kan inte undgå intrycket att båda liksom Malm närmast med fasa ser på alla tecken på förändringar till det bättre för kurderna i Turkiet, vilket skulle undergräva deras politiska profil som självutnämnda företrädare för kurdernas sak. Detta tycks vara viktigare än omtanken om kurderna i Turkiet.
Jag har också på Sverigedemokraternas hemsida noterat att Dilsa Demirbag Sten tycks vara deras favoritinvandrare eftersom hon också ger uttryck för inställningen att turkar och araber är ett pack och islam en förfärlig religion.
Vad får en person att på detta sätt begå ett intellektuellt och moraliskt hederssjälvmord? En förklaring kan möjligen vara att hon trodde att boken bara skulle recenseras i Expressen och att hon var förvissad över att jag i den anda som tycks råda där inte skulle få gå i svaromål. Med den prestige som hennes medlemskap i Röda Korsets, Svenska Institutets, Riksteaterns och den nybildade grönliberala tankesmedjan FORES styrelser och kanske inte minst den makt som rollen som ledamot i Kulturrådets referensgrupp för kulturtidskrifter ger henne skulle jag därmed tystas som debattör och författare.
Jag nämnde inledningsvis att jag träffat Öcalan. Detta skedde i Damaskus 1982 då delar av PKKs centralkommitté försökte skaffa sig en bas i Sverige genom att söka asyl på felaktiga grunder. När jag gjorde svenska myndigheter uppmärksamma på detta blev jag personligen hotad av denne man som varnade mig för att jag skulle bli stämplad som det kurdiska folkets fiende. Föga anade jag då att jag 26 år senare på nytt skulle få denna stämpel i en kampanj som blåsts upp i Expressen av en skribent som betecknar sig som liberal och av personer med centrala roller i folkpartiet och som på nytt gör att jag känner min personliga säkerhet hotad.
Historien går också igen på ett annat sätt. När mina första böcker Gud med oss - religion och politik i Mellanöstern (1986) och De obotfärdigas förhinder – myter i kampen om Palestina (1987) kom ut fick även de mycket positiva recensioner i alla större tidningar med ett undantag, Expressen. Den tidens Dilsa Demirbag Sten hette Jackie Jakubowski. Den första boken som fick det sammanfattande omdömet (se min hemsida www.abisf.com) att den var oundgänglig om man ville förstå det komplicerade skeendet i Mellanöstern avfärdades av Jakobowski med att jag var "en svensk diplomat i arabpropagandans tjänst" och att "min omtanke om Israel var falsk". Den andra som var en plädering för en tvåstatslösning av palestinakonflikten betecknades av samme Jakubowski i Expressen som ”trams om Mellanöstern” medan lovorden var många i övrig press. I Svenska Dagbladet skrev till exempel Sture Linnér att det var en ”särdeles viktig bok, både brännande aktuell och av bestående värde, rik på relevanta fakta och präglad av skarpsyn och oväld”.
Jakubowski har inte varit ensam om att hävda att jag egentligen inte menar vad jag skriver utan att jag innerst inne är antisemit. Inte bara Per Ahlmark utan många andra ledande folkpartister har genom åren använt sig av denna infama liberala debattmetod
Nu när jag inom kort slutar som generalkonsul i Istanbul för att i stället bli ”generalkonsult” på det nybildade Centrum för Mellanösternstudier på universitetet i Lund har jag tänkt ägna mig åt folkbildande verksamhet inte minst när det gäller Turkiet och EU och för att öka kunskaperna om det mångkulturella Sverige. Min bok Korset och halvmånen – en bok om de religiösa minoriteterna i Mellanöstern och Sverige som blivit ett standardverk är uppenbarligen helt okänd för ordföranden för Liberal Mångfald som i stället funnit en meningsfrände i Sverigedemokraterna.
Jag har utgått från att jag då kommer att störas av de senare. Folkpartister var en faktor jag inte räknat med men denna kan lämpligen elimineras om partiets ledning sätter ett stopp för den kampanj ordföranden i Liberal Mångfald bedriver mot mig genom att hon beordras att be mig om ursäkt på sin blogg.
Med vänliga hälsningar
Ingmar Karlsson
Dilsa Demirbag Stens, Liberal Mångfalds och Expressens förlorade heder
Bästa Cecilia,
Den 15 oktober 2004 arrangerade folkpartiet under Din ledning en konferens i riksdagen under rubriken Turkiet behövs i EU, dit jag var inbjuden som talare. Från Ditt inledningsanförande citerar jag:
”EU behöver Turkiet och Turkiet behöver EU. Argumenten mot ett turkiskt medlemskap i EU är många. Jag tycker inget av dem är hållbart men Ingmar Karlsson kommer att tala mer om detta sedan.”
Seminariet var mycket välbesökt men jag noterade då att flera av Dina partikamrater som ofta haft synpunkter på Turkiet och som jag därför trodde skulle delta saknades. Det var kanske ett tecken på att de redan då fronderade mot Dig och folkpartiets turkietpolitik. Sedan dess har detta skett alltmer öppet men indirekt med mig som måltavla genom attacker mot min bok Europa och turken som förra året fick Sydsvenska Dagbladets europapris. Dessa attacker har de senaste veckorna intensifierats genom en hetskampanj i bloggosfären och i vissa media som betecknar sig som liberala med Expressen i spetsen.
Bakom denna står bland andra två av folkpartiets påläggskalvar, ordföranden i Liberal Mångfald Gulan Avci och hennes make, riksdagsmannen och före detta ordföranden i Liberala Ungdomsförbundet Fredrik Malm som de senaste veckorna försökt mobilisera svenska kurder i en kampanj mot mig, då även personer som känner mig väl. Jag finner det noterbart att det är just Jan Björklunds ersättare som ägnar sig åt mobbning.
Låt mig ge Dig en kort bakgrund.
Jag har kunnat glädja mig åt ett mycket fint mottagande av min nya bok Kurdistan – landet som icke är, som redan den första recensionsdagen uppmärksammades i mycket positiva ordalag av Carl Rudbeck i DN, Annika Ström Melin i SvD och Per Wirtén i Sydsvenska Dagbladet samt i en rad större landsortstidningar.
Mottagandet påminde om det som Europa och turken fick även på så sätt att boken helt sågades som "ett fuskverk" av den liberala debattören Dilsa Demirbag Sten i Expressen. Förra året höll hon på att "bli galen" därför att jag avfärdat hela kurdfrågan på två rader. Ett av de åtta kapitlen i boken handlade om just denna fråga.
Demirbag Sten har tre bevis för att boken är ett fuskverk. Det första är ett korrekturfel på sidan 157. Det andra är att jag visar mitt förakt för kurder och framställer dem som obildade vildar eftersom jag helt förbigår att nämna viktiga kurdiska personligheter som Yitzhak Mordechai, som en tid var israelisk försvarsminister, och Iraks nuvarande president Talabani. Jag har bett förlaget skicka Dig boken och där kan Du se att avsnittet om de kurdiska judarna framför allt handlar om just Mordechai och att Talabani förekommer 19 (nitton!) gånger i personregistret. Jag lärde för övrigt känna honom väl under mina år i Damaskus i början av 80-talet då jag regelbundet träffade honom i hans syriska exil.
Liksom i förra årets utfall mot mig förvränger hon vidare helt vad jag skrev i en artikel i Göteborgsposten 1982 (!) och försöker på så sätt få mig att framstå som främlingsfientlig i största allmänhet och därmed också totalt ointresserad av Turkiets etniska och religiösa minoriteter. Sanningen är att generalkonsulatet under de sju år som jag varit här inte bara prioriterat just dessa frågor utan även bedrivit ett internationellt uppmärksammat pionjärarbete på detta område.
Jag skall bara ge några exempel. Som de första har vi uppmärksammat romernas situation i Turkiet med två internationella konferenser med deltagande av världens två främsta experter på detta område, professor Thomas Acton från University of Greenwich och professor Ian Hancock från University of Texas. Dessa resulterade i en akademisk publikation på engelska.
Vi har haft ett mycket gott och nära samarbete med framför allt Assyriska Riksförbundet, vilket Din riksdagkollega Yilmaz Kerimo kan intyga. Även här har vi haft en unik internationell konferens om assyrier/syrianernas kyrkospråk, arameiska, och de moderna varianter av detta som i dag talas i Irak, Turkiet, Iran och i diasporan i Europa. Snart utkommer en akademisk publikation och konferensen uppmärksammades bland annat med en längre artikel på Frankfurter Allgemeines kultursida som ett unikt projekt.
När den turkiska regeringen i maj 2005 förbjöd en konferens om det armeniska folkmordet uppmärksammade vi samma månad med en konferens den tragedi "seyfo" som drabbade assyrier och syrianer. Även denna var den första i sitt slag. Vi har också för att bara ta ett ytterligare exempel arrangerat en utställning med katalog om den syrisk-ortodoxa kyrkan och assyrisk/syriansk kultur som visades på flera platser i Sverige med som sig bör invigning i Södertälje.
Jag har visat ett totalt ointresse för kurderna enligt Demirbag Sten. Jag har varit engagerad i denna fråga i 45 år, ett engagemang som startade med att jag 1963 delade kök med en kurd från Irak i en studentkorridor i Din hemstad. Den första promemorian någonsin om den kurdiska frågan i UDs arkiv dateras hösten 1974 och är skriven av mig. Jag har rest över de kurdiska områdena genom åren och har träffat många kurdiska ledare inklusive PKK-ledaren Öcalan (se nedan).
Låt mig bara ge några exempel på vad vi gjort. 2003 arrangerade vi i Istanbul den första internationella konferensen om hedersmord, således ett år före Mona Sahlins stora konferens i Stockholm. Bland de deltagare jag bjudit in återfanns ingen mindre än just Dilsa Demirbag Sten och hon bidrog också med ett "paper" som inte bara finns med i den bok som vi publicerat på engelska och turkiska utan som hon också stoltserar med i sin korta bibliografi!
Jag har sedan dess träffat henne en gång, i januari 2006 då jag fick hennes bok Stamtavlor som nu pryder mitt bibliotek med en mycket vänlig dedikation. Under den lunch som jag och min hustru bjöd henne på redogjorde jag för våra kurdiska projekt och hon talade om sina planer på att skriva en bok om Turkiet. Hon sade sig dock inse att hennes kunskaper kanske inte var så goda. Därför hade hon rest dit för två veckors studier på plats. Jag ser fram mot denna bok med stor förväntan om nu projektet blev av.
Vi var bland de första som stödde den nu mycket livaktiga kvinnoorganisationen KAMER i Diyarbakir, ett projekt som sedan blev så stort att det togs över av Sida och nu omfattar 23 lokala kvinnocentra i östra och sydöstra Turkiet.
Vi har alltid haft ett mycket gott samarbete med den kurdiska kulturstiftelsen i Stockholm. 2004 bistod vi dem i deras Sida-stödda projekt att distribuera 29 kurdiska, svenska och internationella barnbokstitlar genom kurdiska föreningar i östra och sydöstra Turkiet. I oktober 2006 invigde jag tillsammans med Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman, ett barnkulturcentrum i Diyarbakir, ett projekt som initierats av samma kulturstiftelse, där kurdiska barn sedan snart två år kan läsa om Pippi och Alfons Åberg med flera på de båda kurdiska språken zazaki och kurmandji.
Detta projekt har hotats genom att en organistion KOMAK, stödd av Avci och Malm missbrukat svenska biståndsmedel. Organisationen i fråga fick av Palmecentret drygt 200 000 kronor för att sprida svenska barnböcker på kurdiska. Uppgifter spreds i svenska media att de fastnat i den turkiska tullen. De nådde inte dit utan stannade hos speditören av den anledningen att KOMAK vägrade att fylla i de enkla dokument som behövs för varje import. Ambassadör Christer Asp lade ner mycken möda på att lösa frågan men KOMAK vägrade samarbeta. I stället anklagades han i svenska media för att vara en ”makaber person”. När de enkla formaliteter som krävs för införsel till sist var avklarade kom böckerna in utan problem.
KOMAK hade då fräckheten att i ett pressmeddelande komma med den ”glädjande nyheten” att böckerna släppts genom deras insatser och inte den svenska ambassadens. I stället attackeras Christer Asp på nytt: ”Vi har lagt ner stora resurser på att få detta till stånd. Vi har upplevt påtryckningar som haft för avsikt att hindra oss från att fullborda projektet. De som har kommit med dessa anklagelser har varit dåligt insatta i ärendet.”
Inte nog med detta. I februari i år kunde jag till min förvåning läsa att denna organisation fått utmärkelsen Årets kurd för sin kamp att ge kurdiska barn i Turkiet möjligheter att läsa om Pippi på kurdiska. Då hade biblioteket med Astrid Lindgrens namn varit öppet i nästan två år och i samband med öppnandet kunde kurdiska barn i en vecka leka i ett stort Pippitält som var uppställt i rådhuset i Diyarbakir!
Inte nog med detta. Prisutdelare var ingen mindre är arbetsmarknadsminister Littorin som därmed legitimerade detta missbruk med biståndsmedel. Att ett svenskt statsråd stöder ett projekt som helt uppenbart var en provokation är ju ett direkt brott mot regeringens turkietpolitik och utgör inte bara ett hot mot den kurdiska kulturstiftelsens och generalkonsulatets verksamhet utan också mot de små nystartade kurdiska förlagen för vilka gratisutdelning av böcker är ett direkt hot. Jag har för flera månader sedan påtalat detta för den utrikespolitiska samordnaren i statsrådsberedningen Nicola Clase och för UDs ledning utan att få någon som helst reaktion. Jag skulle uppskatta om Du kunde ge mig en förklaring till Littorins agerande.
Nu stöder vi ett nytt kurdiskt förlag i Diyarbakir som startats av den kurdiske poeten Lal Lales som bland annat planerar att ge ut svenska klassiker på kurmandji. Den 8 december 2007 hade vi på generalkonsulatet en gemensam uppläsning på kurmandji med armeniska, kurdiska och turkiska författare vilket också var det första evenemanget av detta slag. Nyligen nämnde den stora turkiska dagstidningen Radikal att ett kurdiskt förlag givit ut fyra utländska författare på kurmandji, nämligen Cervantes, Nietzsche, Dostojevski och Ingmar Karlsson (Islam och Europa).
Den 17 februari 2007 arrangerade vi en annan unik och mycket uppmärksammad konferens på kurmandji om Mehmed Uzuns författarskap med Yasar Kemal som huvudtalare på Bilgi-universitetet i Istanbul, vilket blev Mehmed Uzuns sista framträdande innan han gick bort alltför tidigt. Jag har känt honom sedan 1982 då han kom som flykting till Damaskus.
Hans begravning i Diyarbakir i oktober förra året blev en väldig och värdig manifestation för det kurdiska språket och för kurdisk kultur. Jag var där både som personlig vän och som representant för Svenska PEN och behandlades tillsammans med författaren Yasar Kemal och ordföranden för det kurdiska partiet DTP, Ahmet Türk, som hedersgäst. Min rapport till Svenska PEN är nu tryckt på sista sidan i Mehmeds självbiografi Själens regnbåge som i dagarna kommit ut på Ordfronts förlag.
Om Dilsa Demirbag Sten verkligen intresserar sig för den kurdiska problematiken borde hon ju känna till denna verksamhet.
Jag skulle kunna räkna upp en rad andra aktiviteter i östra och sydöstra Turkiet. Mitt sista projekt i Turkiet och som diplomat har också en kurdisk anknytning och kommer att äga rum i oktober i Tunceli i samarbete med den alevitiska kulturföreningen i Stockholm.
Vår verksamhet är väl känd och uppskattad av alla kurdiska organisationer i Sverige med undantag för de kurder som sympatiserar med PKK och de som betecknar sig som liberaler och som är aktiva medlemmar i folkpartiet.
För dem är uppenbarligen Dilsa Demirbag Sten en ikon och hennes sätt att föra debatt ett föredöme. Under åberopande av hennes så kallade recension av min bok som den annars så måttfulla Annika Ström Melin kallat "en spya som får mig att må fysiskt illa" har en hatkampanj satts i gång mot mig iscensatt av Sakine Madon som var kandidat för folkpartiet i senaste valet och som suttit i styrelsen för liberala Studentförbundet samt Gulan Avci sekunderad av sin make. (Annika Ström Melins kommentar och Demirbag Stens "recension" kan Du läsa på http://www.annikastrommelin.se/)
Sakine Madon avfärdar på sin blogg Annika Ström Melins illamående i hånfulla ordalag och samtidigt som hon medger att hon inte läst boken betecknar hon Carl Rudbecks och Annika Ström Melins bedömning av den som objektiv med orden "vilket jävla skämt". En läsare av hennes blogg som tycker att hon rimligen borde läsa boken och skapa sig en egen bild innan hon yttrar sig avfärdas med kommentaren "återkom med argument. Dravel raderas", detta skrivet av en folkpartistisk riksdagskandidat som efter att ha varit debattredaktör på Expressen nu är ledarskribent på denna tidning.
Även Avci skriver på sin blogg att hon inte läst boken men ändå vet att den är full av sakfel. Hon varnar för att jag efter min pensionering kommer att resa runt i Sverige som en turkisk propagandist. Det är viktigt att jag inte får stå oemotsagd, en direkt uppmaning till den pöbel som nu attackerar mig i cyberrymden att störa min argumentering för regeringens politik i fråga om ett turkiskt EU-medlemskap.
Mobiliseringen pågår. På bloggar utpekas jag under åberopande av Demirbag Sten och Avcis blogg som ”köpt av den turkiska staten, fascist, mentalt störd och en person som någon borde ta hand om”, så öppna hot mot min personliga säkerhet att kurdiska vänner manar mig till försiktighet.
I denna kampanj mot ett turkiskt EU-medlemskap har Avci en allierad i Sverigedemokraterna som ju gjort ett nej till Turkiet till sin huvudfråga i det kommande europavalet. Det finns även andra kopplingar mellan dessa folkpartistiska påläggskalvar och Sverigedemokraterna. Annika Ström Melin skriver att attackerna mot mig bara kan tolkas som att de som ligger bakom dem förespråkar ett etniskt definierat Storkurdistan. Sverigedemokraternas pressekreterare Mikael Kinnunen ser i sin blogg Gulan Avci som en meningsfrände och konstaterar att Liberal Mångfald och Sverigedemokraterna strävar mot samma mål. "Sverige åt svenskarna, Kurdistan åt kurderna".
Liksom Demirbag Sten ironiserar Avci över att min bok också kommer ut på turkiska och båda tycks se det som ett ytterligare bevis för att jag är en turkisk propagandist. Hon frågar sig också vad boken skall heta eftersom orden kurd och Kurdistan enligt henne skulle vara förbjudna. Den heter Kürdistan – Olmayan Ülke¨.
De båda har således ingen aning om vad som hänt i Turkiet under senare år och deras verkliga engagemang för kurderna måste därför ifrågasättas. Jag kan inte undgå intrycket att båda liksom Malm närmast med fasa ser på alla tecken på förändringar till det bättre för kurderna i Turkiet, vilket skulle undergräva deras politiska profil som självutnämnda företrädare för kurdernas sak. Detta tycks vara viktigare än omtanken om kurderna i Turkiet.
Jag har också på Sverigedemokraternas hemsida noterat att Dilsa Demirbag Sten tycks vara deras favoritinvandrare eftersom hon också ger uttryck för inställningen att turkar och araber är ett pack och islam en förfärlig religion.
Vad får en person att på detta sätt begå ett intellektuellt och moraliskt hederssjälvmord? En förklaring kan möjligen vara att hon trodde att boken bara skulle recenseras i Expressen och att hon var förvissad över att jag i den anda som tycks råda där inte skulle få gå i svaromål. Med den prestige som hennes medlemskap i Röda Korsets, Svenska Institutets, Riksteaterns och den nybildade grönliberala tankesmedjan FORES styrelser och kanske inte minst den makt som rollen som ledamot i Kulturrådets referensgrupp för kulturtidskrifter ger henne skulle jag därmed tystas som debattör och författare.
Jag nämnde inledningsvis att jag träffat Öcalan. Detta skedde i Damaskus 1982 då delar av PKKs centralkommitté försökte skaffa sig en bas i Sverige genom att söka asyl på felaktiga grunder. När jag gjorde svenska myndigheter uppmärksamma på detta blev jag personligen hotad av denne man som varnade mig för att jag skulle bli stämplad som det kurdiska folkets fiende. Föga anade jag då att jag 26 år senare på nytt skulle få denna stämpel i en kampanj som blåsts upp i Expressen av en skribent som betecknar sig som liberal och av personer med centrala roller i folkpartiet och som på nytt gör att jag känner min personliga säkerhet hotad.
Historien går också igen på ett annat sätt. När mina första böcker Gud med oss - religion och politik i Mellanöstern (1986) och De obotfärdigas förhinder – myter i kampen om Palestina (1987) kom ut fick även de mycket positiva recensioner i alla större tidningar med ett undantag, Expressen. Den tidens Dilsa Demirbag Sten hette Jackie Jakubowski. Den första boken som fick det sammanfattande omdömet (se min hemsida www.abisf.com) att den var oundgänglig om man ville förstå det komplicerade skeendet i Mellanöstern avfärdades av Jakobowski med att jag var "en svensk diplomat i arabpropagandans tjänst" och att "min omtanke om Israel var falsk". Den andra som var en plädering för en tvåstatslösning av palestinakonflikten betecknades av samme Jakubowski i Expressen som ”trams om Mellanöstern” medan lovorden var många i övrig press. I Svenska Dagbladet skrev till exempel Sture Linnér att det var en ”särdeles viktig bok, både brännande aktuell och av bestående värde, rik på relevanta fakta och präglad av skarpsyn och oväld”.
Jakubowski har inte varit ensam om att hävda att jag egentligen inte menar vad jag skriver utan att jag innerst inne är antisemit. Inte bara Per Ahlmark utan många andra ledande folkpartister har genom åren använt sig av denna infama liberala debattmetod
Nu när jag inom kort slutar som generalkonsul i Istanbul för att i stället bli ”generalkonsult” på det nybildade Centrum för Mellanösternstudier på universitetet i Lund har jag tänkt ägna mig åt folkbildande verksamhet inte minst när det gäller Turkiet och EU och för att öka kunskaperna om det mångkulturella Sverige. Min bok Korset och halvmånen – en bok om de religiösa minoriteterna i Mellanöstern och Sverige som blivit ett standardverk är uppenbarligen helt okänd för ordföranden för Liberal Mångfald som i stället funnit en meningsfrände i Sverigedemokraterna.
Jag har utgått från att jag då kommer att störas av de senare. Folkpartister var en faktor jag inte räknat med men denna kan lämpligen elimineras om partiets ledning sätter ett stopp för den kampanj ordföranden i Liberal Mångfald bedriver mot mig genom att hon beordras att be mig om ursäkt på sin blogg.
Med vänliga hälsningar
Ingmar Karlsson
Karlsson på toket!
Ingmar Karlssons bok, ”Kurdistan, landet som icke är” har blivit föremål för en het debatt. Jag skrev ett inlägg i förra veckan (läs och begrunda) inte om boken i sig, utan ett seminarium som Karlsson och jag deltog i för några år sedan. Detta har fått honom att bli flyförbannad. Han anklagar mig för att driva hatkampanj mot honom i bloggosfären och kräver att jag ska be honom om ursäkt på min blogg. Jag tar allt i turordning.
Det hela började som sagt med ett kort och ganska harmlöst inlägg från mig. I lördags fick både jag, Sakine och Dilsa veta av Mustafa Can via DN- Kultur att vi är (mer eller mindre) galna kurdnationalister som med tiden i exil helt tappat kontakten med verkligheten och låtit våra föräldrars berättelser om förtrycket skapa en idealiserande myt om ”frihetskampen”. Det är märkligt att Can tillskriver mig saker utan att ha belägg för sina påståenden.
Jag har aldrig sagt att Turkiet inte får bli medlem i EU, utan att Turkiet ännu inte är moget eftersom de inte uppfyllt de kriterier som krävts av dem.
Vidare får jag veta att Ingmar Karlsson i ett sjusidor långt mail till Europaminister, Cecilia Malmström (fp) i upprörd ton på allvar hävdar att jag varit hjärnan bakom en så kallad mobbkampanj mot honom, han skriver vidare att jag i denna kampanj har en allierad i Sverigedemokraterna och att folkpartiledningen bör se till att mina åsikter ”elimineras” genom att partiet sätter stopp för mig att ha åsikter vilket Ingmar Karlsson kallar för folkpartifaktorn.
Jag häpnar. En toppdiplomat som å ena sidan vill tysta det fria ordet och å anda sidan vill att skribenter och politiker (Sakine, Dilsa, Fredrik och Gulan) ska tystas ner så länge våra åsikter inte stämmer överens med Karlssons egna.
Jag ser ingen anledning till att be honom om ursäkt eftersom att jag inte deltagit i någon sådan kampanj punkt.
Läs även Sakines blogg. Intervju med Dilsa och Karlsson och Fredriks utmärkta artikel på Expressen Kultur. Läs även artikeln i Dagens Media
Idag blev jag intervjuad av SVT-Kultur, inslaget skulle ha sänts kl 19 i SVT1 men skjöts upp till i morgon kväll, detta med anledning av en känd jazzmusikers bortgång.
Läs även andra intressanta åsikter om Dilsa Demirbag-Sten, folkpartiet, Fredrik Malm, Ingmar Karlsson, Sakine Madon, Turkiet
Det hela började som sagt med ett kort och ganska harmlöst inlägg från mig. I lördags fick både jag, Sakine och Dilsa veta av Mustafa Can via DN- Kultur att vi är (mer eller mindre) galna kurdnationalister som med tiden i exil helt tappat kontakten med verkligheten och låtit våra föräldrars berättelser om förtrycket skapa en idealiserande myt om ”frihetskampen”. Det är märkligt att Can tillskriver mig saker utan att ha belägg för sina påståenden.
Jag har aldrig sagt att Turkiet inte får bli medlem i EU, utan att Turkiet ännu inte är moget eftersom de inte uppfyllt de kriterier som krävts av dem.
Vidare får jag veta att Ingmar Karlsson i ett sjusidor långt mail till Europaminister, Cecilia Malmström (fp) i upprörd ton på allvar hävdar att jag varit hjärnan bakom en så kallad mobbkampanj mot honom, han skriver vidare att jag i denna kampanj har en allierad i Sverigedemokraterna och att folkpartiledningen bör se till att mina åsikter ”elimineras” genom att partiet sätter stopp för mig att ha åsikter vilket Ingmar Karlsson kallar för folkpartifaktorn.
Jag häpnar. En toppdiplomat som å ena sidan vill tysta det fria ordet och å anda sidan vill att skribenter och politiker (Sakine, Dilsa, Fredrik och Gulan) ska tystas ner så länge våra åsikter inte stämmer överens med Karlssons egna.
Jag ser ingen anledning till att be honom om ursäkt eftersom att jag inte deltagit i någon sådan kampanj punkt.
Läs även Sakines blogg. Intervju med Dilsa och Karlsson och Fredriks utmärkta artikel på Expressen Kultur. Läs även artikeln i Dagens Media
Idag blev jag intervjuad av SVT-Kultur, inslaget skulle ha sänts kl 19 i SVT1 men skjöts upp till i morgon kväll, detta med anledning av en känd jazzmusikers bortgång.
Läs även andra intressanta åsikter om Dilsa Demirbag-Sten, folkpartiet, Fredrik Malm, Ingmar Karlsson, Sakine Madon, Turkiet
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
