Är de rödgrönas nya strategi att få in SD i riksdagen?

Mediernas rapportering tilltar ju närmre valdagen vi kommer. Det är bra, eftersom att väljarna får möjlighet att sätta sig in i politiken. Cirka tio procent har inte bestämt sig ännu. Så inget parti kan sätta sig på latsidan. Nu handlar det om att jobba ända in i kaklet fram till 20:00 den 19e september.

Sverigedemokraterna har fått mycket uppmärksamhet senaste tiden. Det handlar sällan om partiets generella politik. Invandringsfrågan är partiets triumfkort, som åker ut ur rockärmen varje gång media är på plats.

Är det något SD lyckats med så är det just att övermästra journalistkåren genom att ständigt väva in invandringsfrågan i varje framträdande. Nu kanske någon invänder mot mig. Och menar att hela SD:s existensberättigande bygger på invandringsfrågan.

Jag kan delvis hålla med om det. Men samtidigt söker Jimmie Åkesson söker stöd hos svenska folket för att sitta i Sveriges riksdag. Det minsta man kan begära är att partiet ger lika tydliga besked kring andra politikområden.

Jag noterar dessutom att Sverigedemokraternas framgångar blivit en viktig fråga för Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. De har börjat prata mer om SD än sin egen politik. Statsminister Fredrik Reinfeldt jagas med ljus och lykta för att ge besked om Alliansen kommer att samarbeta med SD om de får vågmästarroll.

Samtliga av alliansens partiledare har varit mycket tydliga på den punkten. Vi söker stöd för en fortsatt alliansregering. I andra hand bjuder vi in Miljöpartiet. Men Maria Wetterstrand och Peter Eriksson har gett oss kalla handen.

De rödgröna är inte beredda att rädda Sverige undan parlamentariskt kaos om de förlorar valet och SD blir vågmästare. Förra veckan ringde Svenska Dagbladet till samtliga av Miljöpartiets 26 regions – ordföranden. 18 ordföranden öppnar för ett samarbete med alliansen, 4 säger nej och 4 avstår från att svara på frågan.

Ändå säger Wetterstrand och Eriksson nej. Detta visar hur maktfullkomliga språkrören blivit. De sätter sina egna intressen framför partiets och landets för den delen. För de ska bli ministrar. Punkt slut.

Jag börjar ana ugglor i mossen. Det verkar som att Mona Sahlin, Maria Wetterstrand, Peter Eriksson och Lars Ohly bytt strategi. De vill hellre tala om SD än sin egen politik. Kanske kan det vara så att de börjat inse att valet är förlorat och deras ända hopp nu ligger hos SD. Det är bara en gissning men jag tror inte jag är långt ifrån sanningen. Vad tror ni kära läsare? Min partivän Carl B Hamilton varnar på sin blogg för skakig ekonomi om SD blir vågmästare. Läs här.

Uppdatering: Även Mary Jensen skriver en bra bloggpost och är inne på samma spår. Läs här.

Läs även andra relaterade ämen om valrörelsen: SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, Expressen, Expressen, Expressen, Expressen, Aftonbladet, Aftonbladet och andra bloggare: Rasmus Jonlund, Kent Persson, Tokmoderaten, Per Altenberg, Peter Andersson, Amanda Brihed

Läs också andra intressanta åsikter om Sverigedemokraterna, Mona Sahlin, Fredrik Reinfeldt, folkpartiet, alliansen, oppositionen, valrörelsen 2010,

Ingenting är omöjligt. Det bevisar alliansen

Mindre än hundra dagar kvar till riksdagsvalet har det onekligen hänt något i opinionen. Sedan den 3 maj då vänsterpartierna presenterade sin gemensamma budgetförslag har stödet för deras politik minskat bland väljarna. De uppfattas inte ha seriösa eller finansierade vallöften för att leda Sverige ur den internationella finanskrisen.

I en rad mätningar senaste månaden har alliansregeringen knappat in på de rödgröna. Det intressanta är att experterna för inte så länge sedan dömde ut oss. De sa att något dramatiskt måste hända för att vi ska kunna vända utvecklingen. Det räckte med att oppositionen presenterade sin agenda och fick tummen ner av väljarna.

Dagens Synovate som presenteras i DN visar att ingenting är omöjligt. Alliansregeringen går om oppositionen med 48,3 mot 46,5 procent. Det är även glädjande att Sverigedemokraterna hamnar utanför spärren.

Givetvis ska man inte stirra sig blind på mätningar. Det har varit kraftiga svängningar åt båda hållen emellanåt. Men den kommande tiden och fram till valet kommer opinionssiffrorna bli viktiga indiktatorer som ger en fingervisning på vad väljarna tycker. Det ska inte underskattas.

I en kommentar säger Ibrahim Baylan att han vill öka tempot och Per Schlingman säger att vår jobbpolitik uppskattas av väljarna. Henrik Brors chattar med väljarna om opinionen. Läs även Gunnar Jonssons ledare.

Läs även vad andra bloggare tycker: Niklas Frykman, Kent Persson, Sanna Rayman, Fredrik V, Johan W, Peter Andersson, Fredrik Axelsson, Mary X, Thomas B, Jinge, Röda Berget, Jonas Sjöstedt, Högbergs tankar, Dick Erixon, SvD, Aftonbladet, Expressen, Expressen

Läs även andra intressanta åsikter om alliansen synovate, folkpartiet, socialdemokraterna, Mona Sahlin, Jan Björklund, Fredrik Reinfeldt, Anders Borg, riksdagsvalet 2010,

Gapet minskar och oenigheten inom oppositionen blir allt mer tydlig

Ny mätning presenteras i Aftonbladet idag. Glappet mellan blocken minskar och Miljöpartiet står för väljartappet inom oppositionen med 2,3 procent. Bland regeringspartierna står Folkpartiet för en ökning med 1,1 procent. Därmed är det bara 2,3 procent som skiljer blocken åt.

Jag är varken den första eller sista som säger att valet 2010 kommer vara jämt. Kampen om väljarnas förtroende kommer att pågå ända fram till valdagen 19 september kl 20:00, då vallokalerna stänger och svenska folket har sagt sitt.

Det block som bäst lyckas presentera förslag som väljarna uppfattar som seriösa och bra för den enskilde, omgivningen, samhället och framtiden kommer sitta vid regeringsmakten. Lotten faller på statsminister Fredrik Reinfeldt eller Socialdemokraternas ledare Mona Sahlin

Jag hoppas väljarna ger alliansregeringen förtroende för minst en mandatperiod till. Många av de reformer som genomförts under den här mandatperioden kräver mer än fyra år för att börja verka. Vänsterpartiet som tycks leda det röd-gröna samarbetet har redan deklarerat följande om de bildar regering med Socialdemokraterna och Miljöpartiet;

Jobbskatteavdraget ryker, förmögenhetsskatten återinförs, RUT-avdraget avskaffas, fastighetskatten återinförs, beskattning av låg- och medelinkomsttagare ska öka, man ska dra hem trupperna från Afghanistan och Sverige ska ut ur EU.

Istället för att minska trösklarna till arbetsmarknaden vill vänsterpartiet göra det svårare för framförallt, unga och invandrare att ta sig in på marknaden och få ett jobb. Partiet vill återgå till bidragslinjen, vilket socialdemokraterna inte verkar ha något emot, eftersom att de hittills get vika på punkt efter punkt av vänsterns krav.

Men det handlar inte bara om vänsterpartiet, Mona Sahlin måste också hantera Miljöpartiet. Idag presenterar språkrören Wetterstrand och Eriksson sitt valmanifest på DN-debatt där de kräver att friåret ska återinföras om det blir maktskifte.

En annan stor fråga som splittrar de röd-gröna är förbifart Stockholm. Igår skrev alliansens partiledare på DN-debatt att de satsar 28 extra miljarder för Förbifart Stockholm, vilket är den enskilt största infrastruktursatsningen i Stockholm. Det dröjde inte länge förrän vänsterpartiet var ute i hetluften med kritik.

Socialdemokraterna i Stockholm välkomnar satsningen, men det är ingen tröst. Så länge miljöpartiet och vänsterpartiet säger nej och Mona Sahlin håller tyst vet vi ingenting om förbifart Stockholms framtid om det blir ett maktskifte

Aftonbladet, DN- Mp vill återinföra friåret, SvD. Läs även vad bloggarna, Peter Andersson, Mattias Lönnqvist, Nina Larsson, Lotta Edholm, Tokmoderaten, Magnus Andersson, Fredrik Axelsson, Kent Persson, Mark Klamberg, Per Ankersjö skriver.
Läs även andra intressanta åsikter om aftonbladet, folkpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokratena, Mona Sahlin, Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, valet 2010, EU, arbetslinjen,

Fredrik Reinfeldt utklassar Mona Sahlin

TV4 nyheternas mätning visar att förtroendet för statsminister Fredrik Reinfeldt är mycket starkt bland väljarna. Statsministern har mycket stort eller ganska stort förtroende bland 44 procent medan Mona Sahlin får nöja sig med 19. Endast 4 procent av de tillfrågade har mycket stort förtroende för Mona Sahlin.

Statsvetare och andra menar att partiledarna blir alltmer viktiga för väljarna. Speciellt statsministerkandidaterna måste kunna inge förtroende, visa på handlingskraft, att de kan leda landet och ha en trovärdig politik.

Trots att Mona Sahlin varit partiledare i 3 år har det inte hänt särskilt mycket. Löftena om att förnya partiet uteblev den dagen vänsterpartiet och Lars Ohly blev en del av det rödgröna projektet. Istället för reformer för arbete har bidragslinjen förstärkts än mer.

Oppositionens största löfte är att riva upp alla jobbskapande reformer alliansregeringen genomfört under mandatperioden. Man lovar också att höja skatterna för hårt arbetande vanligt folk.

Så det är inte konstigt att statsminister Fredrik Reinfeldt står högre i kurs bland väljarna. Ingen vill köpa grisen i säcken, och det riskerar man göra om man röstar på socialdemokraterna. Då får man vänsterpartiet och Lars Ohly med sig på köpet.

Läs även andra intressanta åsikter om Fredrik Reinfeldt, Mona Sahlin, valet 2010, statsminister, Peter Andersson DN, SvD,

Grattis Birgitta

Birgitta Ohlsson blir ny EU-minister efter Cecilia Malmström. Det är en bra utnämning av Jan Björklund. Birgitta är väldigt kunnig och skicklig politiker, hon har flera års utrikespolitisk erfarenhet och ett stort kontaktnät över hela världen. Med knappt åtta månader kvar till riksdagsvalet kommer Birgitta vara en stor tillgång för folkpartiet och alliansregeringen för att vinna väljarnas förtroende.

För egen del innebär utnämningen att jag ersätter Birgitta i riksdagen. Vilket utskott jag ska sitta i får jag återkomma om senare. Just nu är jag glad för Birgittas skull och tycker det ska bli väldigt kul att få jobba med politik på heltid.

Läs även: DN, DN, SvD, Expressen, Opinionsbloggen, Aftonbladet, Aftonbladet, Politikerbloggen

och andra bloggar: Maria Byström, Karins värld, Seved Monke, Rasmus Jonlund, Makthavare, Ann-Marie Ekström, Fredrik Malm, Tingeling i politiken

Läs även andra bloggares åsikter om Birgitta Ohlsson, folkpartiet, EU-minister, Jan Björklund, Fredrik Reinfeldt,

Bra att Burkan debatteras

En herrans debatt har briserat i medierna efter gårdagens radiodebatt mellan statsminister Fredrik Reinfeldt och oppositionsledaren Mona Sahlin. Programledarna frågade hur de ställer sig till det franska förslaget att förbjuda burka på allmänna platser.

Statsministern: "jag sympatiserar med att trycka tillbaka dem som vill få kvinnor att döljs sitt ansikte".

Mona Sahlin: "Sverige ska vara ett land med religionsfrihet och det måste betyda rätt till religion men också rätt från religion. Men jag kommer alltid slåss för kvinnors rätt att slippa bära burka, men också för deras rätt att bära sjal".

Ingen gav klara besked, men läst mellan raderna tolkar jag det som följande: Om vi får en utveckling i Sverige där kvinnor blir tvingade till att bära heltäckande burkor kan statsministern tänka sig lagstiftning. Mona Sahlin blandar tyvärr ihop korten som vanligt. Hon försökte få frågan att handla om slöjan.

När Mona Sahlin var integrationsminister brukade hon ofta beklaga sig över att Sverige har världens mest kvalificerade taxichaufförer och korvförsäljare. De borde egentligen jobba som läkare eller ingenjörer, brukade hon säga. Trots vetskapen om detta, gjorde hon ingenting och utanförskapet bara växte och växte.

Vid maktskiftet 2006 fick alliansen ärva det utanförskap den socialdemokratiska regeringen förorsakade under tolv år vid makten. Burkadebatten får således ses i ljuset av den totala tystnad som rådde i den offentliga debatten under tidigare åren. Frågor som inte var politiskt korrekta fick sällan utrymme i medierna.

Islamisternas framfart hade kunnat bromsats för länge sen. Hade introduktions- och integrationspolitiken haft som främsta mål att skapa möjligheter för människor att lära sig svenska, få in en fot på arbetsmarkanden eller studera, hade utvecklingen sett annorlunda ut.

Utanförskapet och det passiva bidragsberoendet har gjort att människor i segregerade bostadsområden blivit lätta måltavlor för islamisternas propagandamaskineri som numera går i högvarv. Så, behövs det lagstiftning för att garantera att kvinnor eller flickor inte ska bli påtvingade burka på grund av någon annans religiösa övertygelse så ser jag det som nödvändigt ont.

SvD, SvD, Ledarbloggen, Aftonbladet, Aftonbladet Läs även andra intressanta åsikter om Fredrik Reinfeldt, Mona Sahlin, integraion, Socialdemokratena, islamister,

Väljarstödet högre än någonsin för SD

I Svenska Dagbladet presenteras en undersökning tidningen låtit opinionsinstitutet Sifo göra för att se svenska folkets inställning till ett styre med stöd av Sverigedemokraterna efter nästa års riksdagsval.

Rubriken lyder ”9 av 10 säger nej till SD- koalition. S- riksdagsmannen, tillika gruppledaren Sven-Erik Östberg kommenterar undersökningen med att 87 procent av svenska folket inte vill ha med SD att göra.

Låt oss säga att 87 procent säger nej till SD, men övriga 13 procent stöder partiets politik och kan vara potentiella SD-väljare nästa år. Det är i så fall mer än en dubblering av väljarstödet och så höga sympatier har partiet aldrig fått i tidigare mätningar.

Båda blocken har deklarerat tydligt att man inte kommer samarbeta med SD om ingen av dem får egen majoritet. Det är bra eftersom att det begränsar utrymmet för spekulation. Trots detta är jag övertygad om att det kommer bli parlamentarisk kaos i riksdagen med SD över spärren. Vilket även experterna påpekar. "Kaos att vänta i riksdagen".

Om detta tydliga nej innebär att ingen av blocken får egen majoritet, kommer det sannolikt bli nya konstellationer i regeringen och riksdagen. Det innebär graven för såväl ”Allians för Sverige” och ”Röd-gröna alliansen”. Frågan är bara om det blir Fredrik Reinfeldt eller Mona Sahlin som först sträcker ut handen till småpartierna, och vem eller vilka som nappar?

Läs även andra intressanta åsikter om Sverigedemokraterna, Mona Sahlin, Fredrik Reinfeldt, riksdagsvalet 2010,

Publicera även rondellhunden i pressfrihetens namn AB!

Både här hemma och runt om i världen har Donald Boströms, rent ut sagt, vidriga artikel fått stora rubriker vilket orsakat diplomatisk kris mellan Sverige och Israel.

Statminister Fredrik Reinfeldt har idag uttalat följande till TT: ”Ingen kan begära att Sveriges regering ska bryta mot egna grundlagar. Yttrandefriheten är en omistlig del i det svenska samhällslivet”. Även Aftonbladet omfattas av grundlagarna, punkt.

Ledningen med Jan Helin, Helle Klein och Åsa Lindeborg är säkert nöjda med den debatt de lyckats framkalla. Det blir extra intressant med tanke på hur tidningen agerade under Mohammedkrisen för några år sedan. När Lars Vilks framställde profeten Muhammed som rondellhund blev han hotad till livet och fick gå under jord.

Nerikes Allehanda publicerade bilden på ledarsidan i samband med en text om yttrandefrihet. Chefsredaktören fick också en fatwa på sitt huvud, vilket föranledde att flera tidningar publicerade bilden.

Företrädare för en rad muslimska länder krävde ursäkt av statsminister Fredrik Reinfeldt, men statsministern var lika konsekvent då som nu. Demokratin segrade över diktaturerna.

Aftonbladet valde att inte publicera rondelhunden. Politiske chefsredaktören Helle Klein hänvisade till följande i en ledare: ”Bilderna framställer Muhammed som terrorist och som en osympatisk och farlig person. De träffar inte bara den religiösa muslimen utan de flesta muslimer både här i Europa och i den islamska världen”. Då handlade det om att muslimer blev kränkta och att islamofoba stämningar ökade.

Nu handlar det om judar och antisemitism och får rubriken ”svensk pressfrihet står på spel”. Även dåvarande chefsredaktören Anders Gerdin sa följande i en intervju på frågan om varför de inte publicerade rondellhunden: ”Det finns inga skäl för oss att trycka bilder som kränkt miljontals muslimer världen över”. Men att kränka miljontals judar är helt ok.

Det är den här bilden, föreställande profeten Muhammed som rondellhund som satte hela arabvärlden i gungning. De flesta dagstidningarna tog strid för yttrande - och pressfriheten medan Sveriges största dagstidning AB vek sig för diktaturerna.



DN, DN, Newsmill/Gunnar Hökmark, Nerikes Allehanda, SvD, Brunbladet, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, AB, Expressen

Läs även andra intressanta åsikter om Israel, Palestina, antisemitism, aftonbladet, Helle Klein, Donald Boström, Jan Helin, Yttrandefirhet, Benny Dagan, Carl Bildt, Fredrik Reinfeldt, Lars Vilks,

Debatten igår gav försmak på valet 2010

Besvikelsen över partiledar debatten i Agenda märks tydligt bland bloggare, ledarskribenter och kommentatorer. Jag håller med om att EU-frågorna lös med sin frånvaro. Debatten igår kändes mer som en generalrepetition inför nästa års riksdagsval. Risken är att det låga intresset för EU-valet legitimeras om väljarna uppfattar att partierna inte heller bryr sig. Nu var det ifs programledarna som styrde debatten, men partiledarna hade kunnat lyfta frågan själva.

Det hävdas att allianspartierna kom till SVT splittrade. Jag håller inte med. Samarbetet har aldrig varit bättre. Men det är naivt att tro att vi ska vara överens om allting. Vi är fyra partier som styr i regeringen och vi har våra olika hjärtefrågor. Än så länge finns ingen uppgörelse om Arbetsrätten (LAS), Euron, Nato, värnskatten- för att ta några exempel.

Jag är övertygad om att vi hittar gemensamma lösningar inför nästa mandatperiod. Vi har lagt grunden för en gemensam ekonomisk politik, vi kommer fortsätta tala om arbetslinjen till skillnad från oppositionen som vill gå tillbaks till bidragspolitiken. Utanförskapet kan endast brytas när människor arbetar. Trots att vi befinner oss i en global finanskris som är startad i vår omvärld måste vi rusta upp inför framtiden. Efter en lågkonjunktur följer högkonjunktur.

På oppositionssidan hade man ansträngt sig för att visa upp enighet. Ändå kunde Ohly, Sahlin och Wetterstrand inte ge gemensamma besked på en rad frågor. I fildelningsfrågan Sa Sahlin nej till gratis nedladdning. Vad gäller jobbskatteavdraget sa Ohly nej till alla tre stegen, han vill dessutom straffbeskatta giriga sjuksköterskor, förskolelärare och metallarbetare med en extra tusenlapp.

I utbildningsfrågorna var det också svårt att dra jämnt. Sahlin valde därför att lämna walk over åt Ohly. Han löpte som aldrig förr. Utbildningsminister Jan Björklund (fp) anklagades för att sortera bort arbetarklassens barn. Ingen människa med vett köper Ohlys struntprat. Det är under sossarnas tid, med hjälp av Lars Ohlys vänsterparti som ungdomar slogs ut ur den svenska skolan.

De lovade leverera en gemensam regeringsplattform under våren 2010, dvs några månader innan valet. Det är inte seriöst. Dessutom var statsministerkandidaten Mona Sahlin ovanligt lågmäld. Kan vara taktiskt nu när hon tvingas dras med Ohly. Risken är att hon sammanblandas med hans galna åsikter. Sahlin vet att varje gång Ohly öppnar sin mun så förlorar hon mittenväljare.

Förhopningsvis blir nästa partiledardebatt mer fokuserad på Europafrågorna. SVT har ett samhällsansvar, deras insatser är viktig för att öka medvetenheten kring EU-frågor bland medborgarna. Därför hoppas jag det blir en annan ton nästa gång det är partiledardebatt.

Läs: SvD, SvD, SvD, Sanna Rayman, Lena Hennel, DN, Henrik Brors, DN, DN- Ledare

Läs även andra intressanta åsikter om Partiledardebatt, Agenda, EU-valet, EU, Ipred, Ekonomi, arbeslinje, Lars Ohly, Mona Sahlin, Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, utbildning, NATO, Euro

Deltar på svenska folkpartiets kongress i Finland

Om några timmar åker jag till Finland, Helsingfors för att delta på svenska folkpartiets (SFP) kongress i helgen. Svenska folkpartiet har suttit vid regeringsmakten sedan 1979 i samarbete med samtliga finska partier som bildat koalitionsregering. Partiet har alltid tilldelats 1-2 ministerposter och har ett mandat i EU-parlamentet.

I år är det 200 år sedan Sverige och Finland separerade från varandra. 1809 är viktigt årtal för båda länderna. Det blev startskottet för ländernas demokratiska och moderna utveckling.

Sverige och Finland har ett gemensamt kulturhistoriskt arv som värnats sedan 1809. Samarbetet har aldrig varit så starkt som det är idag. Tack var EU-medlemskapet har banden blivit än mer starkare.

Regeringarna i båda länderna har tillsatt ett projekt som går under namnet märkesåret 1809. Syftet är att stärka samhörigheten. Igår hölls ett historiskt regeringssammanträde med svenska och finska regeringarna i Finland.

Statsministrarna Fredrik Reinfeldt och Matti Vanhanen ledde mötet gemensamt. Frågor som diskuterades var bland andra; Nordens internationella roll och ett fortsatt starkt samarbete mellan länderna. Samverkan inom forskning och innovationer, finanskrisen – hur länderna även i fortsättningen ska möta krisen gemensamt.

Även miljö – och klimatfrågorna diskuteras som med stor sannolikhet kommer dominera EU-valrörelsen och de allmänna valen nästa år såväl i Finland som Sverige. Jag har packat ner datorn och sammanfattar med ett inlägg imorgon kväll.

Läs även andra intressanta åsikter om Finland, Sverige, Märkesåret 1809, Fredrik Reinfeldt, Svenska folkpartiet, SPF

Partierna bör ta debatten och medierna sluta dalta med SD

Sverigedemokraterna gick starkt framåt i Skåne i förra valet. I Landskrona fick partiet 12 mandat och blev tredje största partiet. SD får liksom andra partier kommunalt partistöd. Men skillnaden är att SD:s partiledning bestämt att en del av pengarna ska slussas till Stockholm. Utan Stockholm blir det svårt att ta sig in i riksdagen som är det överordnade målet. Detta skriver SvD om.

Sverigedemokraterna påstår att de gjort upp med sitt nazistiska förflutna. Den främlingsfientliga retoriken är bortslipad (iaf på ytan). Ledningen gör allt för att framstå som rumsrena. Och jag måste erkänna att de lyckats väl med det.

Det finns en viktig skillnad mellan SD och övriga partier. Jimmy Åkesson behöver inte vara politiskt korrekt. Han väger inte orden på guldskål. Han talar ett enkelt språk, säger det som en vanlig svensk inte vågar säga på öppen gata. T.ex, att det finns vissa problem med invandringen, att integrationspolitiken inte fungerat bra osv.

En väljare eller sympatisör behöver nödvändigtvis inte vara rasist för att han/hon tycker så, men Åkesson utnyttjar detta genom att anspela på människor rädsla för det främmande.

Ett parti som söker mandat för att komma in i riksdagen bör presentera ett samlat politiskt program. Men vad har de att erbjuda inom de andra politiska områdena?

Det finns tre faktorer som bidragit till SD:s framgångar.

1. Sossarnas usla integrationspolitik när de satt vid makten.

2. Partiernas vägran att ta debatten med SD.

3. Mediernas utfrysning av SD.

Efter valet 2006 vaknade samtliga ur sina dvalor. Plötsligt skulle alla ta debatten, medierna skrev som aldrig förr. En offerkult byggdes upp kring partiet. Sossarna grottade ner sig i en massa varför. Eftersom att det främst var deras väljare som gick över. Vad hände sen då?

Sossar och moderater började tävla om vem som kunde komma med bästa utspelen för att mota bort SD. Det blev tal om kommunarrest för nyanlända (S) tvångsplacering av nyanlända (M). Sossarna och övriga oppositionen svor på att aldrig samarbeta med SD. Det är lite som att måla fan på väggen. För man vet aldrig vad som händer i det politiska landskapet.

Nä, här får samtliga tänka om. Partierna måste ta debatten och medierna bör sluta offerförklara SD. Annars är det bara att gilla läget.

Läs även andra intressanta åsikter om Sverigedemokraterna, invandring, Integration, Socialdemokratena, moderaterna, utanförskap, Mona Sahlin, Fredrik Reinfeldt, utanförskap,

Margot Wallström positiv till alliansregeringen

Sveriges nuvarande EU- kommissionär Margot Wallström (S) ger alliansregeringen mycket goda betyg. Under Göran Perssons tid var EU-frågor lågt prioriterat. Allt sköttes från statsrådsberedningen och av statssekreteraren Lars Danielsson. Persson gav till och med Danielsson epitetet EU-minister under svenska ordförandeskapet 2001.

Trots att Bosse Ringholm var Europaminister var det Danielsson som höll i trådarna. Ringholm kom att bli symbol för en post som inte fanns på riktigt. Sorgligt men sant.

EU-frågorna är integrerade i hela alliansregeringens arbete. Det är ofta vi ser statsministern, Europaministern och utrikesministern uttala sig om olika frågor direkt från Bryssel. Detta avspeglar sig givetvis i opinionen Mätningar som presenterats på senare tid visar att allt fler svenskar är positiva till EU.

Nu när Margot Wallströms förordnande går ut i höst ska vi skicka en ny representant. Jag tycker att nästa EU-kommissionär bör bli Europaminister Cecilia Malmström (FP). Hon är grymt kompetent, är fil dr i statskunskap, har varit europaparlamentariker i sju år, är vice-partiledare för folkpartiet liberalerna och talar fem språk. Läs hennes CV. Dessutom är det viktigt att Sverige inte bidrar till att upprätthålla gubbstrukturerna som dominerar inom samtliga organ i EU.

DN, Expressen

Läs även andra intressanta åsikter om EU, europaparlamentet, Margot Wallström, Cecilia Malmström, , folkpartiet, Fredrik Reinfeldt, Göran Persson,

Det blir jämnt!

Även dagens DN/Synovate pekar uppåt för alliansregeringen. Vi leder över oppositionen och det är socialdemokraterna som står för tappet. Fokus är på moderater och socialdemokrater- och småpartierna har hamnat i radioskugga.

Kristdemokraterna har det jobbigast. I flera mätningar, liksom den här, får partiet mindre än fyra procent. Givetvis finns en befogad oro över tillståndet - men ärligt talat tenderar bilden överdramatiseras en aning ibland. Inför förra riksdagsvalet 2006 tampades partiet med samma problem. Vid flera mätningar hamnade kd utanför spärren men när det kom till kritan mobiliserade kärntrupperna. Jag är övertygad om att så är fallet även nästa år.

Det är inte konstigt att fokus ligger på Reinfeldt och Sahlin. Den ene är statsminister vars parti fått historiskt höga siffror. Den andre är ledare för Sveriges största parti, vars siffror också är historiska- fast i motsats riktning.

Just nu är det två ess, fem knäktar och en joker med i spelet. Av medierapporteringen kan man få sken av att essen avgör valet. Men så enkelt är det inte. Faller någon av knäktarna lär vi få se ett nytt politiskt landskap växa fram. Sen ska det ej förglömmas att jokern också kan röra om i grytan. Lyckas de ta plats på spelbrickan lär båda blocken bli beroende av jokern. Men frågan är hur jokern väljer att spela sina kort. Blir det triss, stege, flush eller blackjack?

Oavsett vad så är europaparlamentsvalet viktig för knektarna. Vi går inte till val som allians. Varje parti kommer driva sina hjärtefrågor och det är ett bra sätt att också profilera inför riksdagsvalet. Den möjligheten är viktigare för småpartierna än för moderater och socialdemokrater.

Folkpartiet har den tydligaste EU-profilen. Vi säger varken nej eller nja till EU. Är man för Europatanken ska man rösta på oss. Vi har flera duktiga kandidater. Läs mer om dem på deras hemsidor och bloggar; Marit Paulsen, Olle Schmidt, Cecilia Wikström, Fredrik Malm, Barbro Westerholm, Anders Ekberg, Mailis Orrego Rodriguez.

DN, DN, DN-ledare, DN-grafik, politiska ledarskribenter, SvD, SvD, Analys-Göran Eriksson, SvD

Läs även andra intressanta åsikter om DN/Synovate, Fredrik Reinfeldt, Mona Sahlin, alliansen, moderaterna, folkpartiet, Vänsterpartiet, kristdemokraterna, centerpartiet, Miljöpartiet, socialdemokraterna, europaparlamentet,

Växla inte från två till fem på en gång

Statsminister Fredrik Reinfeldt är på statsbesök i Turkiet. Det är bra att Sverige är tidigt ute och förbereder inför EU-ordförandeskapet 1 juli. EU befinner sig i ett vakuum för tillfället. Ordförandelandet Tjeckien saknar politiskt ledarskap sedan regeringen i Prag abdikerat. Därför åvilar extra ansvar på Sverige att ta sig an en del viktiga framtidsfrågor. En sådan fråga är Turkiets medlemskap i EU.

I över 40 år har Turkiet blickat mot den europeiska kontinenten. Jag tycker det är bra att Turkiet en vacker dag blir medlem i EU men resan är lång och det finns ett antal krav som ska uppfyllas först.

Köpenhamnskriterierna som består av ekonomiska, administrativa och politiska kriterier är grundläggande för alla ansökarländer. De går kort ut på att respektera demokratiska principer, ha en fungerande marknadsekonomi och kunna hantera EU:s lagar och regler. Svårare än så är det inte. Men i fallet Turkiet är det problematiskt.

Turkiet har sedan dess bildande 1923 varit centralstyrt. Makten har växlat mellan militär och nationalistiska partier. Hela det turkiska samhället är uppbyggt kring turkiskhet vilket stadgas klart och tydligt i konstitutionen. Det finns således inget utrymme för pluralismen eller mångfaldstänkande baserat på lika rättigheter för alla människor utifrån ett etniskt, kulturellt och politiskt perspektiv.

Det jag finner oroande är hur inställningen till turkiskt medlemskap varierar bland EU länder. Entusiasterna vill få med Turkiet fort som ögat. Skeptikerna hänvisar till att Turkiet är muslimskt, har för stor befolkning, inte tillhör den europeiska kontinenten, varnar för massinvandring, rubba maktbalansen inom EU, att det skulle bli konkurrens om jobben osv. Därför föreslår en del länder priviligierat partnerskap.

Sällan hör man i debatten om mänskliga rättighetsperspektivet. Vikten av att Turkiet faktiskt tar itu med sin historia. Garanterar minoriteter fullständiga rättigheter som också stadgas i konstitutionen. Tillåter fri debatt och erkänner folkmordet på de kristna 1915. Löser kurdfrågan, löser Cypernfrågan.

Sverige har ett unikt tillfälle att under sin tid som ordförandeland uträtta en hel del bra saker. Men det förutsätter att vi inte växlar från två till fem, då blir det tomgång och motorn riskerar paja och i dessa dar är det svårt att få tag på reservdelar. Vi bör hasta med motta. Vi behöver inte hela tiden visa att vi är bäst i klassen, risken annars är att resultatet blir innehållslöst. Och det tjänar ingen på. Varken Turkiet eller EU.

Läs: DN, DN-ledare DN, DN, SvD, SvD

Läs även andra intressanta åsikter om mellanöstern, Turkiet, EU, kurder, folkmord på kristna, yttrandefrihet, demokrati, Fredrik Reinfeldt, europaparlamentet,

Besök även Diyarbakir och Midyat Reinfeldt!

På tisdag reser statsminister Fredrik Reinfeldt till Turkiet. Reinfeldt ska bland annat diskutera svenska EU-ordförandeskapet, Turkiets medlemskapsförhandlingar, finanskrisen och klimatfrågan med Turkiets premiärminister Erdogan. Läs hela programmet här.

Statsministern ska även hinna med en resa till staden Kulu/Konya. I Sverige bor 30 000 turkar och många kommer just från den staden. Det är bra initiativ av statministern.

Jag tycker att Reinfeldt även borde träffa kurder i Diyarbakir och assyrier och syrianer i Midyat. De har säkert en och annan synpunkt på Turkiets medlemskapsförhandlingar som kan vara värdefulla för EU och Sverige att ha med i bagaget när vi tar över ordförandeklubban 1 juli i år.

Socialdemokratiske riksdagsledamoten Yilmaz Kerimo har ställt en skriftlig fråga till statsministern med anledning av hans resa

Även journalisten Gurgin Bakircioglu skriver ett utmärkt inlägg på Newsmill
Kurder tar

Läs även andra intressanta åsikter om Turkiet, EU, Diyarbakir, Midyat, demokrati, Erdogan, Fredrik Reinfeldt,

Nya mätningar visar på nya framgångar för alliansen

Idag presenterar både SvD/sifo och Skop mätningar för april. I skop får alliansen 50,6 och oppositionen 45,5 procent. Sifo visar på mera jämnt lopp, oppositionen leder med 1,2 procent. Båda mätningarna är förstås glädjande, men det finns anledning till återhållsamhet. Det är 17 månader kvar till riksdagsvalet. Vi har ett EU-val framför oss och mycket kan hända under den återstående perioden.

Klart är dock att väljarna har förtroende för alliansregeringens sätt att leda landet. De vet att finanskrisen inte är startad i Sverige utan i vår omvärld. Vi är ett av världens mest exportberoende land. Lågkonjunkturen har slagit ner som en blixt i nästan hela världen och detta påverkar vår ekonomi och vår arbetsmarknad hårdare än andra länder.

För två veckor sedan presenterades två mätningar som gjorde moderaterna till Sveriges största parti. Kristdemokraterna och centern hamnade utanför. Idag ligger centern över spärren i båda mätningarna medan kd endast klarar sig i sifo. I skop får partiet 3,9. Opinionsmätningar är bra och viktiga parametrar som ger fingervisning om hur tillståndet ser ut i det politiska landskapet.

Men resultaten kan se väldigt olika ut. Ta bara miljöpartiet som exempel. I sifo får partiet över 8 procent och i skop backar de till 5.0. Båda instituten hävdar att siffrorna är statistiskt säkerställda. Mitt parti, folkpartiet liberalerna ökar i båda mätningarna. Det är viktigt att komma ihåg att alla tillfrågade inte svarar på frågorna. Och viss procent ligger inom felmarginalen. Väljarna är väldigt rörliga, en händelse som får stort utrymme i medierna påverkar valet av både parti och block. Moderaternas historiska uppgång för två veckor sedan får man nog se i ljuset av AMF och Wanja Lundby Wedin skandalen.

Alliansen uppsving och sossarnas tapp senaste året är dock statistiskt säkerställd. Mona Sahlin har varit ledare för socialdemokraterna i två år och än finns inga färdiga förslag till ny politik. Sahlin är väl medveten om att nästa val kommer att avgöras i storstäderna och av medelklassen.

Det är ingen hemlighet att Sahlin flörtar med medelklassen, men väljarna tar henne inte på allvar. De vet att hon är beroende av Lars Ohly som vill göra livet surt för dem med sin ekonomiska politik.

När detta är sagt vet vi lika mycket idag som förra året om den röd-gröna alliansen. De har tillsatt fem arbetsgrupper som ska presentera sina förslag några månader innan riksdagsvalet nästa år. Sossarna har kongress i höst och där ska partiets egen politik klubbas igenom.

Jag kommer ihåg vad som hände 2005 när dåvarande skolminister och nuvarande partisekreterare Ibrahim Baylan skulle får ombuden att anta en ny linje i skolpolitiken. Baylan läxades upp rejält av ombuden och skickades tillbaks till utbildningsdepartementet utan att ha fått igenom ett enda förslag.

Läs också; Expressen, Bert Karlsson Expressen-debatt, Aftonbladet,

Läs även andra intressanta åsikter om SvD/sifo, skop, alliansen, socialdemokraterna, folkpartiet, Fredrik Reinfeldt, Mona Sahlin, Lars Ohly, riksdagsval, EU-val,

Där satt den!

Det har varit en trevlig och händelserik helg. I lördags vaknade man till Synovates mätning som visar att det skiljer mindre än 4% mellan blocken. Kan det bli bättre undrade man igår! Läs gårdagens inlägg

Ja, det kan det verkligen. Idag kom DN/Synovates mätning om vem som är bäst som statsminister. Fredrik Reinfeldt eller Mona Sahin. I fyra frågor som 1021 personer fått svara på slår Reinfeldt Sahlin i samtliga grenar.

• Leda regeringens arbete
• Företräda Sverige utomlands
• Skapa majoritet för sin politik i riksdagen
• Ingjuta hopp om en bättre framtid

Regeringen och statsministern har visat på handlingskraft under krisen. De fyra partiledarna har bevisat att de kan och vill regera landet tillsammans. De har gjort upp om frågor som fällt tidigare borgerliga regeringar som t.ex. energiuppgörelsen. Och mer lär vi få se av partiledarna under återstående tid av mandatperioden.

Det är bara att gratulera statsministern för de fina betygen väljarna gett honom!

Läs även andra intressanta åsikter om Mona Sahlin, Fredrik Reinfeldt, alliansen, Synovate, förtroendemätning, folkpartiet

partiledarmätning i Aftonbladet

Idag presenterade aftonbladet en ny sifo mätning. Stödet för statsminister, Fredrik Reinfeldt ökar medan Mona Sahlin backar. Det är inte konstigt. Regeringen har skött sig utmärkt under finanskrisen. Statsministern har visat handlingskraft och väljarna uppfattar allianspartierna som regeringsdugliga.

Det kan ju inte direkt sägas om den röd-gröna oppositionen. Konflikterna har avlöst varandra och det har förekommit mobbning på högsta nivå. Vinnaren är Lars Ohly som stärkt sina aktier väl senaste tiden. Men det ska dock tilläggas att det inte beror på den politik vänsterpartiet driver utan snarare Sahlin, Wetterstrand och Erikssons motvilja att ha v med sig på tåget.

Med knappt två år kvar till valet har uppförsbacken blivit längre och längre för Sahlin. Det finns en massa frågor som fortfarande är obesvarade. Hur ser hennes politiska agenda ut, vilka reformer kommer hon riva upp eller bevara, vilka eftergifter kommer hon tvingas till, hur ska hon nå mittenväljarna med Lasse Ohly som partner? Kommer v och mp verkligen kunna sitta en hel mandatperiod utan att det blir regeringskris? Uppfattas Mona Sahlin som en trovärdig statsminister kandidat?

Som sagt, många frågor men få svar. Förhoppningsvis vet vi färdriktningen på tåget nästa år eller om ens alla partierna hoppar på vid de olika stoppstationerna. Oavsett vad så ser jag fram emot 2009, det kommer bli ett händelserikt år med många överraskningar såväl från höger som vänster.

Läs även andra intressanta åsikter om aftonbladet, alliansen, Fredrik Reinfeldt, Lars Ohly, Mona Sahlin, mätning, sifo

Jag skriver i Expressen idag!

Jag skriver i expressen om Irakkonferensen som tar slut idag och vänsterns ovilja att ge sitt stöd åt den irakiska befolkningen med återuppbyggnadsarbetet.

När en hel omvärld är redo att hjälpa Irak vilket gårdagens konferens tydligt manifesterade sätter sig vänstern på tvären med motivering att USA först ska ut ur Irak.

Inte var de bara emot kriget, de är också emot freden som nu ett enigt världssamfund ställt sig bakom. Den moderna vänsterns solidaritet sträcker sig inte längre än till Södertälje. När 25 miljoner irakier vädjar om en utsträckt hand möts de av en knuten näve.

Artikeln går att läsa här

Knockout Sahlin!

Debatten mellan Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin hade ett bra debattklimat. Skiljelinjerna var dock tydliga. Reinfeldt betonade arbetslinjen medan Sahlin fortsatte hamra in bidragslinjen. Sahlin hade svårt att acceptera att låg - och - medelinkomsttagare nu får det bättre och lite mer pengar i plånboken när andra steget i jobbavdraget träder i kraft. Det blev också uppenbart att s inte har någon politik för att bryta utanförskapet.

Kvällens debatt visar klart och tydligt vilket block som är regeringsdugligast. Så länge sossarna inte lägger korten på bordet och talar om för väljarna vilka visioner de har för Sveriges framtid, hur de ämnar styra landet eller med vilka de ska ingå allians inför nästa val så kommer de få det svårt. Det räcker inte att hänvisa till arbetsgrupper och rådslag som ska presenteras 2009.