onsdag 31 oktober 2007

Hedersmorden har fått ny skepnad

Det kan ha hänt igen. En fjortonårig flicka hoppade från balkongen för några dagar sedan i Eskilstuna och nu är föräldrarna misstänkta för mordförsök på sin dotter. Polisen är mycket förtegen men det mesta tyder på att händelsen är av hederskaraktär.

Hedersmorden har fått ny skepnad efter de uppmärksammade morden på Fadime, Pela och Sara. Det beror framförallt på att samhället erkänt att hederskulturen existerar i Sverige. Polisen, rättsväsendet, socialtjänsten, sjukvården, skolan, kvinnoorganisationer och politiker arbetar nu gemensamt för att motverka utbredningen av kulturen.

I takt med att samhället uppmärksammat problemen verkar det som att att hederskulturen fått ny skepnad, istället för att familj och släkt ska smutskasta sina händer och slippa hamna i fängelse uppmanas flickorna ta självmord genom att t.ex. hoppa från balkong, stup, tåg, hänga sig eller ta sömnpiller. På så sätt får rättsväsendet svårt att bevisa förtäckta hedersmord.

I en intervju till Aftonbladet säger advokaten, Elisabeth Fritz som har stor erfarenhet av hedersrelaterade fall att av fem flickor som vänder sig till henne så har tre uppmanats ta självmord.

FN uppskattar att det begås runt 5 000 hedersmord varje år i världen. Och enligt en ny undersökning från Stockholms Universitet så är det runt 100 000 unga tjejer i Sverige som i olika grad blir kontrollerade av sina familjer. Kaliber

Vad göra då? Vi behöver tydligare upplysningskampanjer om svenska lagar, värderingar, demokratins grundprinciper och alla människors lika värde. Nyanlända måste redan från start veta vad som gäller!


Vidare handlar det om att fortsätta arbeta för att bryta utanförskapet. Bra introduktionsprogram med fokus på språk, arbete, praktik och utbildning för nyanlända lägger grunden för en integrationspolitik värt namnet.

lördag 27 oktober 2007

Nya moderaterna vill införa kvotering

Nya Moderaterna vill nå ut till fler kvinnor eftersom att de är underrepresenterade i partiet. Det är ju bra, men problemet är att detta ska ske med hjälp av kvotering. Det är partisekreteraren, Per Schlingmans recept för jämnare könsfördelning på ledande poster. I en intervju till svenskan sa han även igår att invandrarna ska kvoteras.

Både kvotering och positiv särbehandling har alltid varit främmande för mig. Som liberal tycker jag det är viktigt att varje individ ska bedömas just som individ på grund av sina färdigheter och talanger och inte för att man tillhör ett visst kön, har en viss hudfärg, religion eller ursprung.

Visst är det viktigt att alla partier strävar efter mångfald och har representativa vallistor till olika församlingar, men att säga att en viss kvot ska tillfogas den gruppen och en viss kvot till den andra lämnar inte mycket kvar till övriga.

Jag antar att moderaterna går till väga på samma sätt som de flesta partier och har interna provval (med undantag för sossarna).

Ska partiernas medlemskår breddas så kräver det att politiken är tilltalande och att människor känner identifikation med budskapen. Låt oss ta folkpartiet och invandrarna som exempel. Vi har arbetat konkret och målinriktat med både de globala frågorna och inrikespolitiken. Folkpartiet har fångat upp en del invandrargrupper när de talat om deras hemlandsfrågor samtidigt som vi talat om utanförskapsproblemen många människor känt igen sig i.

I valet 2006 gick vi mest fram i invandrartäta områden enligt vallokalsundersökning (VALU) bland borgerliga partier. Det är ett bevis på att vårt engagemang var genuin och trovärdig. Politik handlar om förtroende, förtroende tar man inte, man får det.

Moderaterna bör överge kvoteringstanken, istället borde de fundera på hur politiken kan läggas om för att attrahera nya medlemmar. Kvotering riskerar leda till utfrysning och att människors kompetens negligeras då andra endast ser kovteringsstämpeln på pannan på en.

Özz Nujens brev till Carl Bildt i Aftonbladet idag!

Idag skriver min gode vän Özz Nujen ett öppet brev till utrikesminister, Carl Bildt i Aftonbladet. Özz skriver bland annat att han blev slagen i skolan när han talade sitt modersmål kurdiska och att skolan blev hans fängelse han med darrande ben var tvungen att gå till varje dag.

Özz avslutar brevet med att fråga Bildt var hans passion för frihet och rättvisa han visade de baltiska folken är när det gäller kurderna och deras rätt till frihet och mänskliga rättigheter. Läs artikel här

Legenden och för många landsfadern Mustafa Barzani har sagt att "bergen är kurdernas enda vänner". Jag hoppas vi slipper se ännu en massflykt då kurder tvingas söka skydd i de otillgängliga bergen. Låt oss slippa se historien återupprepa sig. Det vore en stor tragedi för hela mänskligheten om kurderna tvingades lämna sina hem och marker ännu en gång.

fredag 26 oktober 2007

Turkietdebatten fortsätter

Idag skriver jag en debattartikel till Uppsala Nya Tidning om händelseutvecklingen i Turkiet efter turkiska parlamentets beslut att gå in i kurdiska delarna av Irak. Artikeln kan läsas här

onsdag 24 oktober 2007

Protestmöte mot Turkiets krigsplaner!

Nu på söndag den 28 oktober arrangerar Kurdiska Riksförbundet i samarbete med andra kurdiska organisationer och partier stor manifestation på SERGELS TORG mot Turkiets invasionsplaner mot Södra Kurdistan (Norra Irak) mellan kl 13-15.

Representanter för riksdagspartierna kommer också närvara och hålla korta anföranden. Hoppas så många som möjligt kan komma, situationen är mycket allvarlig och kan sätta hela regionen i guggning, inte minst det kurdiska självstyret kurderna kämpat för sedan början av nittiotalet och som idag inbringar hopp om frihet för övriga Irak.

lördag 20 oktober 2007

Sverigedemokraterna skruvar upp tonen!

Sverigedemokraterna har nu förstått att det är dags att göra lite nytta ett år efter valet. I helgen ska ett nytt kommunalpolitiskt program antas som inte förvånande enbart belyser problemen med invandringen och integrationen och skuldbelägger invandrarna för kommunernas alla problem. Snacka om att göra lätt för sig.

Sverigedemokraterna har återgått till sitt gamla jag, den förnyelseprocess partiledaren Jimmy Åkesson försökte hamra in bland svenska befolkningen under en period varade inte länge. Den främlingsfientliga ursprungsretoriken är tillbaks för att stanna permanent denna gång.

Sverigedemokraterna har mandat i 144 kommuner, ett år efter valet har partiet inte lämnat in ett enda politiskt förslag i 73 kommuner, enligt en undersökning tidningen Expo gjort. Hur var det nu med devisen att man ska göra rätt för sig, SD får ut en massa skattemedel som går raka vägen in i partikistan utan att de lyfter ett finger.

Idag har de cirka tre procent stöd hos svenska befolkningen, de söker mandat för att komma in i Sveriges riksdag, är det inte klädsamt att då tala om hur de står i andra politiska frågor än bara invandringsfrågan? Jag tror att väljarna vill ha svar i god tid före valet!

Sen kan jag inte låta bli att kommentera hur SD har behandlats både innan och efter valet. Innan valet frös man ut dem, de fick inte vara med på tv-debatter, det var sällan man såg debattinlägg i tidningarna undertecknade av deras företrädare, många skolor portade ungdomsförbundet, de etablerade partierna vägrade ta debatten med dem och SD fick precis den roll de önskat sig, de blev martyrer. När alla vände SD ryggen kunde de fortsätta sprida sin politik utan att någon reagerade, synade eller konfronterade dem.

Efter valet togs partierna, skolorna och media på sängen, de vaknade ur dvalan och plötsligt skulle alla ta debatten, medierna skrev som aldrig förr, men inte mycket handlade om politiken. Istället ställde man sig frågan hur det kunde komma sig att det gick så bra för dem. En del partier började utforma strategiprogram för hur man ska bemöta dem i fortsättningen.

I en demokrati ska alla få komma till tals oavsett vad man tycker om politiken eller åsikterna. Att försöka tysta det fria ordet är att göra SD en björntjänst. Den som är trygg i sig själv har inget att frukta. Under valet förra året gick det till och med så lång att en del partifunktionärer åkte runt och tog bort deras listor. Det faktum att man försökte diskvalificera deras valresultat fick mig att bli riktigt illamående. Man dumförklarade deras väljare och reducerade dem till nollor.

Om det är på det sättet man ämnar behandla SD i fortsättningen så får man räkna med att de tar sig över 4-procent spärren i nästa val. Istället för att fokusera på hur bör man fundera på varför man ska ta debatten med dem.

DN skriver också om SD idag

torsdag 18 oktober 2007

Budgettfullmäktige börjar kl 10 i Stadshuset

Idag 10:00 inleds budgettfullmäktige och slutar i morgon kväll runt 22:00, beroende på hur debattsugna ledamöterna är.

Beslut om stadens ekonomi och inriktningsmål för 2008 ska fattas och jag känner mig riktigt taggad. Jag ska upp i skola, integration, bostad och exploateringsdebatterna.

Per Ankersjö (c) som sitter en stol i från mig bloggar direkt från stadshuset. Det kommer stundtals hetta till i plenisalen men det är bra, temperaturen ska vara hög.

tisdag 16 oktober 2007

Är Sverige verkligen bäst på integration?

Enligt en forskningsstudie, ”The Migrant Integration Policy Index” som är ett EU-finansierat projekt anses Sverige vara bäst på integration av invandrare, följt av bland annat Portugal, Belgien, Nederländerna och Finland.

De länder som har störst invandringsbefolkning i EU; England, Spanien, Tyskland, Italien och Frankrike fick också bra betyg men Sverige går om.

Forskarna har använt en del parametrar som utgångspunkt i studien som påverkar människors liv i ett nytt land. Det handlar bland annat om rättigheter i arbetslivet, möjligheten till permanent bosättning, återförening för familjer samt lagar som bekämpar rasism och fördomar.
Sverige må vara bra på att välkomna människor, lagar och paragrafer stärker den enskilde individen, skyddsnäten garanterar tak över huvudet och på papper ser allt bra ut. Men för den som tvingats leva i utanförskap finns en annan verklighetsbeskrivning.

De senaste årtiondena har varken introduktions – eller– integrationspolitiken klarat sina uppdrag. Alltför många människor har redan vid ankomsten förpassats till utanförskap och bidragsberoende. Arbetsmarknadens dörrar har ofta varit stängda och ur politisk synsätt har perspektiven och idéerna varit begränsade till så kallade miljonprogramsatsningar och kortsiktiga projekt som sedan lagts till handlingarna.

Satsningar på språkinlärning har varit undermåliga, frågan har sällan ställts till nyanlända vad de kan och vill bidra med. Den enorma kompetens som inflödat till landet har inte tagits till vara och allt detta har skapat en dålig spiral.

Senaste åren har t.ex. Somalier som länge stått längst bort från arbetsmarknaden flyttat vidare till England eller USA. Där har de erbjudits jobb på studs därför att kompetensen tagits till vara.

Det vore förödande rent ekonomiskt i framtiden om det blev en trend att människor flyttar för att de inte får jobb här. I takt med att befolkningen blir allt äldre, födelsekurvorna pekar neråt och vi samtidigt ska klara de globala utmaningarna är det nödvändigt att fler kommer i arbete.

I det avseendet har den borgerliga regeringen gjort ett bra jobb hittills. Reformer för fler jobb har redan gett effekt, men det handlar om att fortsätta arbeta vidare med jobbskapande reformer.

Det som är fint på papper kan omvandlas till verklighet. Ännu finns mycket kvar att göra, förändringarna är många och långa, därför måste arbetet ses urlångsiktiga perspektiv.

Kortsiktigt är introduktionsverksamheten viktigast. Frågan man ska ställa de nyanlända är vad hon kan, vad hon vill och därefter hitta individuella mål för den enskilde. Introduktionen ska genomsyras av språkinlärning, arbete, praktik och utbildning. Det är denna utmaning Sverige står inför.

Forskningsstudien visar tycker jag mer på att det finns en bra grund att utgå ifrån, men slutsatserna stämmer inte riktigt överens med hur samhället utvecklats de senaste åren. Rapporten kan läsas i sin helhet på BBC:s hemsida

Luciano Astudillo, riksdagsledamot (s) har också kommenterat studien på sin blogg. Det verkar inte alls ha slagit honom att människor hamnat i utanförskap just på grund av att hans parti så kolossalt misslyckats med integrationen. För dig som har tid kan inlägget läsas här

torsdag 11 oktober 2007

Turkiet, erkänn folkmordet och lös kurdfrågan

I går antog USA:s utrikesutskott en resolution om att erkänna folkmordet på armenierna utfört av den turkiska armén under första världskriget.

Resolutionen är både viktig och välkommen. Viktig därför att det själsligt ger det armeniska folket upprättelse och välkommen därför att det kan tvinga Turkiet att ta demokratiprocessen EU kräver av dem på allvar om de ska bli medlemmar i unionen i framtiden.

Både presidenten och premiärministern har fördömt beslutet i hårda ordalag och turkiska medier har piskat upp krigsstämningar på många håll i landet idag.

Massdemonstrationer har arrangerats och ikväll kunde vi på 4-nyheterna se hur demonstranter uttryckte besvikelse mot beslutet eftersom att ”det aldrig inträffat något folkmord i Turkiet”

Det finns dock en invändning till folkmordsdebatten. Jag tycker det är djupt beklagligt att inte andra kristna grupper, assyrierna, syrianerna och kaldéerna som också föll offer för folkmordet får upprättelse. De har fått kämpa i motvind och de har haft få vänner som drivit deras kamp för att uppmärksamma Seyfo (Svärdets år) (man använder ordet för att beteckna folkmordet).

Svenska regeringen har en viktig roll, de kan använda sitt inflytande i EU och FN för att driva frågan vidare. Men för att det ska ske är det nödvändigt att något händer först på hemmaplan, i riksdagen.

Turkiet har sedan republiken bildades 1923 ägnat sig åt att ändra historiebeskrivningen. Det är inte konstigt eftersom att militären alltid haft starkt inflytande över politiken. Militären bär det yttersta ansvaret för folkmordet. Tre militärkupper har ägt rum i landet och det senaste var på 80-talet.

Den turkiska regeringen har under lång tid hotat att invadera södra Kurdistan med förevändning att bekämpa PKK. Under valrörelsen i somras användes invasionshotet som ett av de starkaste propagandakorten för att lugna inhemska opinionen och militären. Det var ett sätt för AKP att visa sin styrkedemonstration gentemot militären och sända signalen till folket att de kunde skydda republikens suveränitet och folket mot yttre hot.

Valpropagandan gav bra utdelning, AKP fick uppemot femtio procent av rösterna, men nu är de pressade och måste leva upp till vallöftena. Gör inte regeringen något så kan militärledningen med stor sannolikhet utföra operationen själva och det vore förödande för regeringens auktoritet. Därför står krigstankarna uppradade vid gränsen och inväntar anfallstecken.

Landets förste president, Mustafa Ataturk var själv general och arkitekten bakom folkmordet. Men i västvärlden vill man hellre minnas honom som den store ledaren som symboliserade modernismen. Man vill komma ihåg honom som den som bildade en modern republik efter resterna av ottomanska imperiet och den som lyckades skilja religion och stat från varandra. Det finns de som har sådan förkärlek till Turkiet att de är beredda att sudda bort de mörka fläckarna i den turkiska historien.

Turkiet har alltid haft två ansikten, ett ljust och ett mörk. Det ljusa vänt mot Europa och det mörka inåtvänt som framförallt riktat förtrycket mot det kurdiska folket bland annat genom att frånta dem deras mänskliga rättigheter, massdeportera miljontals människor till turkiska storstäder i syfte att assimilera dem och skövla tusentals byar. Den antikurdiska politiken har varit systematisk och den enda frågan som enat partierna är just kurdfrågan.

Förhoppningsvis leder dagens beslut till att Turkiet förstår allvaret i det budskap man sänt dem, att de tar demokratifrågorna på allvar, erkänner folkmordet, ger kurderna deras rättigheter och låter demokratin på allvar sprida sig över hela samhället. Så länge Turkiet inte gör det borde Sverige verka för att stänga igen portarna för ett turkiskt medlemskap i EU.

Pinsamt Lennerljung!

Idag skriver Helsingborgs dagblad om hur moderatpolitikern, Marie Lennerljung firade mordet på före detta statsministern, Olof Palme. Hon ska ha skrivit följande i ett nätforum;

”Palmes död är en obetydlig parantes i världshistorien, och i Sverige är det väl bara sossar som sörjer den inbilske typen. Jag själv rökte cigarr i glädjeyra 1/3 -86 för att fira att Sverige befriats från sin kommunistdiktator.”

Oavsett vad man tycker om Palmes politik så är det djupt olämpligt och omdömeslöst av en politiker att agera på det sättet.

tisdag 9 oktober 2007

Ortmark möter Nyamko Sabuni

Integrationsminister, Nyamko Sabuni blir intervjuad av Åke Ortmark på Axess TV. Länk

Röd + grön = röra

Partierna på vänstersidan har stora problem. De kan varken enas om gemensam allians, vilka som ska ingå i den eller inriktningen i politiken.

Peter Eriksson, språkrör för miljöpartiet vill inte sitta i samma regering som vänsterpartiet, han tycker att Lars Ohly är omodern och bakåtsträvare (tänk om Ohly fick ansvara för statsfinanserna) vi skulle se en stor ekonomisk kris svepa in över hela landet och svenskt näringsliv skulle mer eller mindre få hälsa hem.

Vänsterpartiet vill varken ingå allians eller ha gemensamt valmanifest med de andra. Det påminner om förra årets valrörelse. Då såg det ut på följande sätt;

Miljöpartiet vägrar sitta i samma regering som vänsterpartiet, vänsterpartiet svarar med samma mynt, ingen regeringsallians med miljöpartiet. Göran Persson går i samma veva ut och dissar båda partierna och klargör att s söker mandat för egen regering. Det hela slutar med att alla förlorar makten.

Jag avundas inte Mona Sahlin, hon har en stor utmaning framför sig. Dels ska hon övertyga rörelsen att s och mp är viktiga för att försöka vinna tillbaks makten samtidigt som hon ska förmå v och mp att åtminstone försöka sätta sig vid samma förhandlingsbord.

Dagens utspel från röd-gröna sidan visar ännu en gång att vänstern inte har något alternativ att erbjuda väljarna. Så länge de är splittrade innebär en röst på dem att köpa grisen i säcken.

Lycka till Sahlin, Eriksson och Ohly!

söndag 7 oktober 2007

Knockout Sahlin!

Debatten mellan Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin hade ett bra debattklimat. Skiljelinjerna var dock tydliga. Reinfeldt betonade arbetslinjen medan Sahlin fortsatte hamra in bidragslinjen. Sahlin hade svårt att acceptera att låg - och - medelinkomsttagare nu får det bättre och lite mer pengar i plånboken när andra steget i jobbavdraget träder i kraft. Det blev också uppenbart att s inte har någon politik för att bryta utanförskapet.

Kvällens debatt visar klart och tydligt vilket block som är regeringsdugligast. Så länge sossarna inte lägger korten på bordet och talar om för väljarna vilka visioner de har för Sveriges framtid, hur de ämnar styra landet eller med vilka de ska ingå allians inför nästa val så kommer de få det svårt. Det räcker inte att hänvisa till arbetsgrupper och rådslag som ska presenteras 2009.

fredag 5 oktober 2007

På TV i kväll

Har tittat på programmet Idol senaste timmen. Väldigt underhållande måste jag säga. Deltagarna är grymt bra och har en drivkraft som heter duga.

Jag har inte följt programmet så mycket tidigare, men hade fått för mig att juryn skulle vara skräcken själva, om man ska tro skvallertidningarna! De är ju hur coola som helst.

I morgon bär det av till Växjö. Studieförbundet Vuxenskolan har årsstämma och jag ska delta på ett seminarium på söndag. Jag sitter med i deras idéprogram gupp. Vårt uppdrag är att utifrån nuvarande idéprogram, SVs värdegrund och vision arbeta fram ett nytt förslag som ska antas på deras förbundsstämma 2009. Det är jätte kul att få vara med.

Just nu går ett annat program på fyran. "Fredag hela veckan". Det är samma gäng som spelade in Hey Baberiba. Vill man få sig ett gott skratt ska man se programmet.