Röd + grön = röra

Partierna på vänstersidan har stora problem. De kan varken enas om gemensam allians, vilka som ska ingå i den eller inriktningen i politiken.

Peter Eriksson, språkrör för miljöpartiet vill inte sitta i samma regering som vänsterpartiet, han tycker att Lars Ohly är omodern och bakåtsträvare (tänk om Ohly fick ansvara för statsfinanserna) vi skulle se en stor ekonomisk kris svepa in över hela landet och svenskt näringsliv skulle mer eller mindre få hälsa hem.

Vänsterpartiet vill varken ingå allians eller ha gemensamt valmanifest med de andra. Det påminner om förra årets valrörelse. Då såg det ut på följande sätt;

Miljöpartiet vägrar sitta i samma regering som vänsterpartiet, vänsterpartiet svarar med samma mynt, ingen regeringsallians med miljöpartiet. Göran Persson går i samma veva ut och dissar båda partierna och klargör att s söker mandat för egen regering. Det hela slutar med att alla förlorar makten.

Jag avundas inte Mona Sahlin, hon har en stor utmaning framför sig. Dels ska hon övertyga rörelsen att s och mp är viktiga för att försöka vinna tillbaks makten samtidigt som hon ska förmå v och mp att åtminstone försöka sätta sig vid samma förhandlingsbord.

Dagens utspel från röd-gröna sidan visar ännu en gång att vänstern inte har något alternativ att erbjuda väljarna. Så länge de är splittrade innebär en röst på dem att köpa grisen i säcken.

Lycka till Sahlin, Eriksson och Ohly!