Västvärlden får inte svika folken i Irak och Kurdistan!

Valrörelsen har börjat. Om 34 dagar bestämmer svenska folket vilka partier som ska styra landet. Det är ett viktigt val i många bemärkelser. Både Sverige och övriga världen har genomlidit den värsta ekonomiska krisen i mannaminne.

Här hemma har vi klarat oss relativt bra. Tack vare ordning och reda i statsfinanserna och jobbskapande reformer. Kommande veckorna är viktiga för att övertyga väljarna om vilket alternativ som är mest regeringsdugligt, stabilt och kan forma en politik som för landet framåt.

Trots detta viktiga val kan jag inte riktigt fokusera. Mina tankar är någon annanstans. Jag slukar information om läget i Irak. För det vi ser är en stor humanitär katastrof. När kurderna blev fria från Saddam Husseins dödsrike vågade man blicka framåt. Despoten från Bagdad var borta för alltid.

Nu ser vi återigen hur ondskan uppenbarat sig. Det är inte det arabfascistiska baathpartiets återkomst. Vi ser en värre farligare, terrorrörelses framfart. IS (islamiska staten) som är en samling av jihadister från olika länder har som syfte att skapa ett stor Kalifat i denna region. De otrogna ska bort. Kristna, kurder, shiiter hör inte hemma i IS värld.

Just nu är det Yazidikurderna som genomlider ett helvete. De har utsatts för det mest fruktansvärda, brutala och omänskliga. Kvinnor har kidnappats och sålts som sexslavar, barn och kvinnor har begravts levande. En massgrav har hittats med 700 människor.

Barn, kvinnor, män, gamla har tagit skydd i de stekheta bergen. Överlevande skickar ut bilder och videoklipp för omvärldens hjälp. Bilder på barn som fallit ihop under fotvandringen på grund av svält, törst och utmattning.

Det är skarpt läge nu. Världssamfundet måste agera. USA har både reagerat och agerat. I ett läge när kurder och kristna grupper återigen riskerar folkmördas får vi inte vända dem ryggen. En del Europeiska länder har också agerat.

I Sverige var det länge tyst. Både från politiskt och massmedialt håll. Media har brutit isen och rapporteringarna har börjat ta fart. Mycket tack vare trycket från sociala medier.

USA har bestämt sig att förse kurderna med tyngre vapen. Just nu är kurderna enda garanten och den kurdiska pershmergan de enda som är kapabla att försvara Irak och Kurdistan mot IS. Men det finns även politiska utmaningar. Politikerna i Bagdad måste få till en samlingsregering. Det innebär två saker. Se till att få med sunniterna på tåget som varit exkluderade från makten. Annars finns risk att stödet för IS stärks, vilket vore katastrofalt.

Det andra är att avlägsna nuvarande premiärminister, Nuri Al-Maliki från posten. Han är den första folkvalda premiärministern sedan åtta år tillbaka. Men Maliki är också orsaken till IS expansion då han exkluderat sunniterna från den politiska makten. Irak behöver en samlingsregering med alla grupper representerade. Endast så kan stödet för IS minska.

USA skulle agerat annorlunda när inbördeskriget började i Syrien. Men Obama valde en annan väg och USA lade locket på inför den värsta humanitära katastrofen vi skådat i modern tid. Miljontals människor har flytt Syrien och lika många lever som flyktingar i sitt eget land.

Nu kommer smällen och USA är indragna i kaoset i Irak. IS är inte bara ett hot mot Irak och regionen. De utgör ett direkt hot mot USA och övriga västvärlden.

Min förhoppning är att de kommande 34 dagarna även ger utrymme åt utrikesfrågorna. Jag vet att inga val vinns på dessa frågor, därför brukar partierna sällan lyfta utrikesfrågorna.

Dock förväntar jag mig mer än fördömanden av de båda statsministerkandidaterna. I söndags deltog Jan Björklund, vice-statsminister och ledare för folkpartiet samt EU-minister Birgitta Ohlsson med flera på en stor manifestation på Medborgarplatsen till stöd för de kristna grupperna i Irak.

Det var tryggt att veta att två representanter från den svenska regeringen vågade tala ur skägget, trots att Sverige av tradition förhåller sig passiva och inväntar klartecken från FN.

Mina tankar går till alla människor i Irak. All hjälp behövs för att hjälpa de utsatta. En liten slant kan rädda människoliv. Kurdiska läkarsällskapet i Sverige har tagit initiativ till kampanjen Rädda liv som pågår fram till 15 september. De samlar in förnödenheter som medicin, mat och annat till de nödställda.

Skicka ett sms med följande text om du vill bidra:

SHINGAL 60 till 72456

SHINGAL 100 till 72456

SHINGAL 500 till 72456

I dag står vi upp för yttrrandefriheten

Nedan är ett nyhetsbrev skickad från Jan Björklund. Jag hade själv tänkt blogga om mordhoten mot Lars Vilk, men efter att ha läst Jans utmärkta och väldigt viktiga text har jag valt att publicera den i bloggen.


"En rad personer är gripna, misstänkta för att förbereda mord på Lars Vilks. Uppgifterna tyder på att islamistiska extremister ligger bakom. Lars Vilks är konstnären som avbildade profeten Muhammed som en rondellhund.

Vi känner igen det från förr. Salman Rushdie, författaren som skrev boken "Satansverserna" och som på grund av den har levt under dödshot i ett par årtionden. Knut Westergaard, den danske konstnären som utlöste en politisk kris med Muhammed-karikatyrerna.

Man må tycka vad man vill om olika konstverk. Debatten nu handlar inte om Vilks konstverk är vackert eller inte, motiverat eller inte. Debatten nu handlar om rätten att använda konst också för att väcka uppmärksamhet, för att kritisera. Rätten att yttra sig helt enkelt.

Vilket samhälle får vi, om den som yttrar sig kritiskt om en företeelse omedelbart riskerar att bli dödshotad. Vi kommer att leva i ett tystnadens samhälle, där förtryckarna har makten.
Som liberal avskyr jag samhällssystem utan frihet. Kommunism, fascism och islamism är idag liberalismens stora motståndare.

Men Vilks-fallet visar att det inte räcker med att yttrandefriheten är inskriven i grundlagen. Om människor skräms till tystnad av utomstående aktörer med extremistiska politiska agendor är yttrandefriheten precis lika hotad som om någon ville stryka den ur grundlagen.

Idag måste alla vi som försvarar vårt västerländska liberala samhällssystem stå upp och visa att vi står på Lars Vilks sida. Pinsamt, är däremot den danska tidningen Politikens agerande när man nyligen bad om ursäkt för Muhammed-karikatyrerna i Danmark.

I tidningen Expressen säger Lars Vilks själv att han numera är illa sedd i konstvärlden, därför att hans Muhammed-teckning var politiskt inkorrekt. Om det är sant är det bedrövligt. Vi kan inte acceptera att människor skräms till tystnad av mördare och extremister. Nu gäller det vår yttrandefrihet".

Liberala hälsningar
Jan Björklund

Läs Expressen 1, 2, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, Atonbladet, SvD och andra intressanta åsikter om Lars Vilks, Yttrandefirhet, Mohammedkarikatyrer, islamismen, yttrandefrihet, Jan Björklund,

Viktigt att moderata muslimer deltar i den offentliga debatten

I dag skriver Yassin Mahi Mallin en läsvärd artikel i Expressen om situation i Somalia och radikaliseringen bland somaliska ungdomar i Sverige. För någon månad sedan bekräftade SÄPO att ett tiotal unga pojkar från Stockholmsförorten, Rinkeby rekryterats till den islamistiska terrororganisationen Al-Shabaab för att delta i strider.

Malin skriver följande:

"Jag är somalier och bor i Sverige, ett land jag känner djup tacksamhet inför. Här fick jag en fristad, skydd och försörjning efter att ha tvingats fly kaoset som utbröt i Somalia för snart 20 år sen. När jag ser på mitt hemland och på mina landsmän i Sverige och i andra delar av västvärlden sörjer jag. Jag sörjer mitt folk, ett fridfullt folk, ett stolt och hårt arbetande folk. Jag sörjer när jag ser hur extremism gror bland vissa landsmän. Vi har alltid varit muslimer, men inte extremister, jag kan inte begripa hur det har fått fäste hos mitt folk. Min mamma gick aldrig i burka, våra kvinnor var inte draperade i arabiska tygstycken. Vi var och borde vara muslimer på vårt sätt, inte som i Afghanistan".

Problemet har varit att integrationspolitiken tidigare inte fångat upp människor från början. Den somaliska gruppen har varit värst drabbad, somalier har stått längst bort från arbetsmarknaden och utbildningsväsendet och därmed har möjligheten att lära sig svenska språket och bekanta sig med samhället varit marginella . Men precis som Mallin skriver har somaliska gruppen inte varit så sammansvetsade för att göra sina röster hörda.

Somaliska organisationer kan få en viktig funktion i samhället om de formulerar en tydlig agenda för integrations- och demokratiarbete. Samhället ska vara med och stötta och bistå med viktiga verktyg, men somalierna själva måste visa tydliga viljeyttringar att häva sig ur sitt utanförskap.

Därför är det viktigt att moderata muslimer som Yassin Mahi Wallin tar kampen mot extremisterna som annars riskerar snärta ner anseendet för hela gruppen. För tyvärr är det så att när en liten klick bakåtsträvande extremister begår handlingar som krockar med såväl lagstiftning som värdegrunder för ett demokratiskt samhälle så spär det över på en hel grupp.

Det är inte alltid lätt att veta vem eller vilka som startar upp en förening eller organisation. Men både staten och kommunerna som beviljar organisationsstöd och projektmedel bör säkerställa att inga pengar pumpas in till verksamheter som kan tänkas stödja AL-Shabaab. Vi har redan sett det en gång för mycket i Rinkeby. I Stockholms stad har kulturförvaltningen fått i uppdrag att se över riktlinjerna för föreningsbidrag vilket är ett steg i rätt riktning.

Läs även andra intressanta åsikter om Somalia, Al-Shabab, islamismen, Sverige

Historierna återupprepar sig

Mehdi Ghezali har återigen hamnat i hetluften. Hans kändisskap började när han satt i det amerikanska fånglägret Guantánama på Kuba, misstänkt för att ha ägnat sig åt terrorverksamhet. Då var han i händerna på amerikanarna. Idag sitter han i pakistanskt förvar, återigen misstänkt för förberedelse av terrorverksamhet.

Historien slutar inte där. I hans resesällskap finns också 19 åriga Benouda, dotter till Helena Benouda som är ordförande för Sveriges Muslimska Råd. År 2007 ville dottern åka på upptäcktsresa, hon reste till det laglösa och islamistdrabbade Somalia. Även då hade hon med sig en person som var dömd för terrorism. Båda greps men släpptes efter stora ansträngningar från UD:s sida. Är det någon som börjar se ett mönster eller?

Jag är väldigt intresserad av att få en kommentar av Helena Benouda. Inte i egenskap av mamma, snarare i rollen som ordförande för tusentals muslimska medlemmar i SMR. Hur förhåller Helena Benouda sig till dotterns fritidsintressen? Det faktum att dottern vid båda tillfällena rest med terrormisstänkta personer, till två av världens mest farligaste länder, berättigar ett seriöst svar och ett tydligt avståndstagande?

Jag är övertygad om att majoriteten av SMR:s medlemmar inte vill kopplas samman med dessa personer. Läs Gudmundsons blogg.

UD arbetar febrilt för att etablera kontakt med de anhållna. Vi får hoppas på att rättsväsendet går till botten med Ghezalis och Benoudas gamla och nya förehavanden.

Den här gången hoppas jag att skattebetalarna inte ska behöva betala hemtransporten. Förra gången fick Ghezali ett regeringsplan helt för sig själv. Har de haft råd att åka till andra sidan jorden har de råd att ta sig hem igen. Skulle åtal väckas går det att lösa vidare transport från flygplatsen.

Läs även: DN 1,2 Nesmill 1, SvD, 1, 2, 3 Fredrik, Fred i Mellanöstern, Leman
Läs även andra intressanta åsikter om Pakistan, Al-Qaida, Mehdi Ghezali, islamismen,

Demokrati- en fråga för alla!

Nu är jag tillbaks hemma igen efter ett par veckors semester. På måndag börjar jag jobba men först ska det hinnas med ett födelsedagskalas. Min son fyller 1 år.

Jag har följt Mohammed Omar debatten på avstånd. Det har varit intressant läsning. Omar har som bekant kommit ut som islamist, förintelseförnekare, homofob, antifeminist och abortmotståndare. Han har vid flertalet tillfällen vädrat morgonluft i medierna, i synnerhet på debattsajten Newsmill och SVT med sina antidemokratiska åsikter. Omar har bland andra hyllat Hamas, Irans president Mahmoud Ahmadinejad, Ahmed Rahmi och självmordsbombningar. Värre antisemiter och förintelseförnekare får man leta efter.

Debatten handlar således om huruvida det är rätt eller fel att ge honom utrymme i det offentliga rummet. Omar har givetvis sin grundlagsskyddade rätt att uttrycka sig fritt liksom alla andra medborgare i Sverige så länge han inte gör sig skyldig till hets mot folkgrupp. Medierna är självständiga och det råder ingen censur. Medierna är grundpelare i demokratin. Samtidigt utgör Omars minst sagt kontroversiella och intoleranta åsikter ett hot mot det fria samhället. Därför är det viktigt att han inte står oemotsagd.

Fredrik Hardt skriver på newsmill att man gör Omar till ett offer om man utesluter honom från den offentliga debatten. Hardt drar paralleller till hur Sverigedemokraterna behandlades av medierna fram till efter valet 2006. De är större än någonsin och deras framgångar består av att man tigit ihjäl dem. Hardts menar att det är bättre att syna korten och låta omvärlden veta vad Omar står för.

Författaren Torbjörn Elensky är av en annan uppfattning. Han menar att Omars okunskap i internationell politik kan få ödesdigra konsekvenser om landets redaktioner inte är uppmärksammade och synar Omars identitetspolitiskt opportunistiska rolltagande.

Ledarskribenten Paulina Neuding ställer sig frågan varför SVT och Newsmill går extremisternas ärenden i SvD. Jag tycker också det är märkligt att SVT valde just Omar när tusentals iranier i flera veckor organiserat och lett olika protestdemonstrationer mot presidentvalet i Iran. PM Nilsson, chefsredaktör för Newsmill bemöter hennes kritik. Journalisten Dilsa Demirbag-Sten är inne på samma linje i Expressen - Kultur.

Bloggaren Johan Ingerö ger sig på en annan linje. Han menar att Omar gör ett socialt experiment för att testa hur långt han kan driva med medierna och nyttja deras pk-hållning.

Omar har i mediernas ögon lyckats framställa sig själv som någon slags talesperson för muslimer. Nu höjs röster för att "vanliga" muslimer tar debatten. Det är bra men långtifrån tillräckligt. Demokratifrågor är inte begränsade till viss religion eller etnisk grupp. Alla som värnar det fria och toleranta samhället bör ta debatten.

Vi får aldrig glömma hur nazisterna kom till makten i Tyskland på 30-talet. Det var genom fria val som människor röstade bort demokratin. Hitler kom till makten och sjösatte sina planer att förinta judarna. När andra världskriget var slut hade 6 miljoner judar mördats. Tystnaden och likgiltigheten möjliggjorde historiens värsta förintelsepolitik.

Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato

Idag skriver Allan Widman, talesperson för folkpartiet i försvarsfrågor på Expressens debattsida om varför Sverige bör ansöka om medlemskap i NATO. Det är hög tid att Sverige ansluter sig till den militära alliansen, men vi lär få vänta ett tag till eftersom att de andra partierna inte har samma inställning.

200 år av alliansfrihet är något de flesta är stolta över. Men vi måste också se till den verklighet vi lever i idag. Bara i vårt närområde har vi Ryssland. När Sovjetunionen föll drog de flesta en lättnadens suck. I Ryssland skulle ny era inledas kantad av demokrati, mänskliga rättigheter och internationellt samarbete.

Den nya epoken inleddes med Boris Jeltsin. Den förste demokratiskt valde presidenten som satt mellan åren 91-99. Vi trodde att den stora björnen gått i idé för gott, men den vaknade till liv igen och uppenbarade sig i Vlademir Putin. Sedan dess har det gått utför. Rysslands senaste krig i Georgien är ett tydligt exempel på att vår kontinent inte står säker.

Sverige är ett litet land, vi kan inte försvara oss själva, vår demokrati och frihet utan skydd utifrån. Vi deltar idag i en rad internationella uppdrag under Natos flagga. Vi verkar för att införa fred och frihet i andra delar av världen. Det är cyniskt att tro att andra ska göra jobbet och vi vara med halvdant vid sidan.

Förutom Ryssland har vi också hotet från islamismen. Terrorattackerna 11 september var inte bara riktat mot USA utan mot hela den demokratiska världen. Vi har sett det i London, Madrid och Bali. Än är det inte försent att gå med i nato. Svenska folkets inställning har de senaste åren blivit alltmer positiv, frågan är bara när det vänder i det politiska landskapet.

Läs även andra intressanta åsikter om Allan Widman, NATO, alliansen, yttrandefrihet, demokrati, islamismen, USA,

En dag i demokratins namn

Uppdatering; Sakine skriver om seminariet i Expressen. Ayaan Hirsi Alis föredrag kan läsas på Newsmill

I går var jag bjuden till Per Ahlmarks 70-års dag. Hela dagen ägnades åt ett seminarium i demokratins namn. Bland deltagarna fanns den före detta holländska parlamentarikern, Ayaan Hirsi Ali, Canadas före detta justitieminister, Irwin Cotler (som jag fick äran att sitta bredvid och samtala med under lunchen) Hillel Neuer som jobbar på UN Watch, politiker, opinionsbildare, ledarskribenter och många, många fler.

I fyra timmar diskuterades dagsaktuella händelser som kriget i Gaza, konflikten mellan demokrati och diktatur, antidemokratiska krafters spridning i västerländska samhällen och vissa regeringars handfallenhet inför detta. Det antisemitiska hatet, FN:s roll och icke demokratiska medlemsstaters inflytande i FN.

Ayaan Hirsi Alis föredrag var väl uppskattad. Hon talade om muslimsk fundamentalismen och slängde ut ett par frågor till publiken som hon själv sedan besvarade. ”Varför den islamistiska fundamentalismen inte granskas på samma sätt som nazismen och andra främlingsfientliga krafters”. ”Om människor är beredda att dö för sina värderingar.” Ingen i publiken svarade.

Hirsi Ali avslutade med att säga att fundamentalisterna är beredda att offra sig själva för att avskaffa demokrati och yttrandefrihet. Att vi inte ska ta något för givet, hotet från politisk Islam är inte på låtsas, det är ett verkligt faktum och vi bevittnar det varje dag i samhällen där totalitära diktaturregimer sitter vid makten.

År 2005 var Ayaan Hirsi Ali i Sverige för att delta i ett folkpartiseminarium på temat ”integration och mångfald”. I samband med detta tilldelades hon folkpartiets demokratipris för sitt modiga arbete för demokrati, mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter.

Tyvärr har Ayaan Hirsi Ali fått betala ett dyrt pris för sitt engagemang. Hon lever med livvaktsskydd dygnet runt idag. Hennes kritik mot Islam och den film hon gjorde 2004 tillsammans med filmaren, Theo van Gogh var början på en helvetes resa för henne. Van Gohg blev mördad på öppen gata i Holland av en ung islamist som lämnat ett budskap till Hirsi Ali att nästa gång var det hennes tur.

Trotts alla hoten, trakasserierna och fruktan för sitt liv har hon inte gett upp. Hennes kamp för demokrati och mänskliga rättigheter är viktig, i synnerhet för kvinnor vars rättigheter dagligen kränks just för att de är kvinnor.

Jag hoppas innerligt att gårdagens seminarium kan bli starktskott för en mer balanserad och djupgående debatt för att skydda Sverige från islamistisk och all annan icke-demokratisk spridning. Alla samhällsproblem kan inte bara skyllas på utanförskapet mekanismer. Alla som bor i ett demokratiskt samhälle bör ha som plikt att skydda demokratins grundfundament när det står under hot mot krafter som vill montera ner det.

Tack till arrangörerna som möjliggjorde denna dag. Speciellt, Robert Weil, ordförande i Per Ahlmarks stiftelse, Dilsa Demirbag-Sten, medlem i styrelsen och sist men inte minst, Per Ahlmark som inspirerat så många människor genom sitt oförtröttliga arbete mot nazismen, kommunismen och diktatur

Tack!

Läs även Lisa Bjurvalds mycket bra ledare om gårdagens seminarium på DN:s ledarsida, Dick Erixons summering

Läs även andra intressanta åsikter om Per Ahlmark, Ayaan Hirsi Ali, demokrati, mänskliga rättigheter, diktatur, islamismen, politisk islam, Gaza, antisemitism, FN, frihet

Medverkar i Studio Ett

Idag kl 17:30 medverkar jag i Studio Ett för att debattera om Mohammed Omars medverkan i morgonprogrammet, Tankar för dagen som sänds i P1.

Islamismen sprider sig i Sverige

Förra veckan skrev poeten, Mohamed Omar i Expressen att han har blivit islamist. Händelserna på Gasa fick honom att komma till denna instinkt. Numera är han en passionerad anhängare av Hamas, Hizbollah och Iran. Samtliga som ni vet vill förinta staten Israel och döda judar vart de än befinner sig i världen.

Det är skrämmande att en person som Mohamed Omar som haft respekt och inflytande i den offentliga debatten så stolt manifesterar islamismen i dess mest extrema form.

Omar beskyller västvärlden i allmänhet och sionister i synnerhet för det palestinska folkets lidande. Men ingenstans i artikeln nämner han alla de möjligheter palestinierna haft för att Palestina ska bli en självständig stat sida vid sida med Israel. Nej för det passar numera inte Omars världsfrånvända beskrivning av konflikten.

Ingenstans i artikeln nämner Omar de raketbeskjutningar människor i Israel dagligen måste fly undan. Dödsfallen på båda sidor är en tragedi för mänskligheten men Omar struntar blankt i att ta upp lidandet hos civilbefolkningen på andra sidan. Som den islamist han numera är passar det inte in i mallen. Omar forsätter vidare;

”Varje gång jag har skrivit en artikel som kritiserar islamismen, synen på religionen som vägledande för statsstyret, har jag applåderats av tidningsskribenter, tyckare och bloggare”.

Vänner av demokrati och mänskliga rättigheter vet att islam kidnappats av extremister som numera Mohamed Omar anslutit sig till. Islam praktiseras av en miljard människor men tyvärr kommer alltid en klick extremister som stödjer terrorism till tals och blir självutnämnda talespersoner. Att Omar stödjer Hamas & Co må vara en sak men frågan är om han kommer åka på turné runt om i Sverige och rekrytera ungdomar i jihads namn för att döda judar? Eller öppna en filial till Al-Qaida?

Idag skriver Dilsa Demirbag- Sten i Expressen om Gasakonflikten och de antisemitiska strömningar som florerar runt om i världen, inte minst i Sverige. Omar anklagar Dilsa för att vara Israel lakej. I Omars ögon är alla som står upp för demokrati och mänskliga rättigheter numera israeliska hantlangare. Men jag säger som Dilsa så klokt avslutar artikeln med;

”Islamister kommer aldrig att få mitt stöd och jag kommer göra mitt bästa för att de ska marginaliseras”.

Alla som stödjer demokrati och mänskliga rättigheter oavsett om man är muslim eller ej borde ta ställning nu. Den islamistisk politiska ideologins spridning måste stoppas.

Läs även Jonathan Lemans och Per Gudmundsons inlägg

Läs även andra intressanta åsikter om Mohammed Omar, Dilsa Demirbag-Sten, Gasa, Israel, Hamas, Hizbollah, Iran, judar, islamismen, Jihad

Jag skriver på SVT-opinion

I dag skriver jag på Svt opinion om den förra socialdemokratiska regeringens missyckade integrationspolitik. Artikeln går att läsa här.

Socialdemokraterna har gjort till vana att skylla de egna misslyckandena på alliansen och jag bemöter Veronica Palm(s) kritik. Läs hennes artikel här

Läs även andra intressanta åsikter om alliansen, Integration, utanförskap, medborgarskap, islamismen, terrorism

Islamismen har fått fäste i förorterna

Både igår och idag har det varit budgettdebatt i Stadshuset. Debatterna har varit bra och i det stora hela ganska konstruktiva, men det som framkommit klart och tydligt är att det finns två alternativ;

Arbetslinjen kontra bidragslinjen. Alliansen sätter den enskilda individen i centrum och fortsätter med jobbskapande reformer medan oppositionen går i samma gamla fotspår och tror att utanförskapet kan brytas genom att människor blir omhändertagna och försörjda av farbror staten eller kommunen.

Men nu till en fråga som var högaktuell igår. Det gäller svensk-marokanska terroristen som blev dödad i en eldstrid i Irak för några dagar sedan. Makan Afshinnejad, före detta generalsekreterare för liberala studenter har skrivit om det för newsmill.

Svensk-marokanen har utpekats som terrornätverket Al-Qaidas andreman i Irak. Säpo har haft koll på honom under längre tid samtidigt som han har kunnat operera ostört från moskén i Brandhagen i Haninge.

Det är skrämmande att islamister kan verka ostört i vårt samhälle. Och det är ännu värre att de lurar unga människor i förorterna med sina hatiska budskap. Alla som värnar de principer demokratin vilar på bör agera gemensamt. Förorterna måste rensas på de krafter som vill skada vårt samhälle.