I dag skriver Yassin Mahi Mallin en läsvärd artikel i Expressen om situation i Somalia och radikaliseringen bland somaliska ungdomar i Sverige. För någon månad sedan bekräftade SÄPO att ett tiotal unga pojkar från Stockholmsförorten, Rinkeby rekryterats till den islamistiska terrororganisationen Al-Shabaab för att delta i strider.
Malin skriver följande:
"Jag är somalier och bor i Sverige, ett land jag känner djup tacksamhet inför. Här fick jag en fristad, skydd och försörjning efter att ha tvingats fly kaoset som utbröt i Somalia för snart 20 år sen. När jag ser på mitt hemland och på mina landsmän i Sverige och i andra delar av västvärlden sörjer jag. Jag sörjer mitt folk, ett fridfullt folk, ett stolt och hårt arbetande folk. Jag sörjer när jag ser hur extremism gror bland vissa landsmän. Vi har alltid varit muslimer, men inte extremister, jag kan inte begripa hur det har fått fäste hos mitt folk. Min mamma gick aldrig i burka, våra kvinnor var inte draperade i arabiska tygstycken. Vi var och borde vara muslimer på vårt sätt, inte som i Afghanistan".
Problemet har varit att integrationspolitiken tidigare inte fångat upp människor från början. Den somaliska gruppen har varit värst drabbad, somalier har stått längst bort från arbetsmarknaden och utbildningsväsendet och därmed har möjligheten att lära sig svenska språket och bekanta sig med samhället varit marginella . Men precis som Mallin skriver har somaliska gruppen inte varit så sammansvetsade för att göra sina röster hörda.
Somaliska organisationer kan få en viktig funktion i samhället om de formulerar en tydlig agenda för integrations- och demokratiarbete. Samhället ska vara med och stötta och bistå med viktiga verktyg, men somalierna själva måste visa tydliga viljeyttringar att häva sig ur sitt utanförskap.
Därför är det viktigt att moderata muslimer som Yassin Mahi Wallin tar kampen mot extremisterna som annars riskerar snärta ner anseendet för hela gruppen. För tyvärr är det så att när en liten klick bakåtsträvande extremister begår handlingar som krockar med såväl lagstiftning som värdegrunder för ett demokratiskt samhälle så spär det över på en hel grupp.
Det är inte alltid lätt att veta vem eller vilka som startar upp en förening eller organisation. Men både staten och kommunerna som beviljar organisationsstöd och projektmedel bör säkerställa att inga pengar pumpas in till verksamheter som kan tänkas stödja AL-Shabaab. Vi har redan sett det en gång för mycket i Rinkeby. I Stockholms stad har kulturförvaltningen fått i uppdrag att se över riktlinjerna för föreningsbidrag vilket är ett steg i rätt riktning.
Läs även andra intressanta åsikter om Somalia, Al-Shabab, islamismen, Sverige
1 kommentarer:
Jag håller helt och hållet med dig. Och vi, du och jag, vi journalister måste nu tänka nytt och lyfta denna fråga på allvar, om inte annat för vår egen skull. Ett fortsatt utanförskap är till skada inte bara för somalier, men också för samhället i stort.
Jag jobbar sen en tid i en somalisk förening i Rosengård på halvtid, snart heltid och lämnar alltså journalistiken i någon mening. Men jag bloggar om livet i en somalisk förening och försöker i bloggen lyfta fram demokratiska somalier. Yassin Mahin Malis text har sitt ursprung i min blogg. www.brinkemo.bloggsida.se
Skicka en kommentar