Visar inlägg med etikett USA. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett USA. Visa alla inlägg

måndag 11 augusti 2014

Västvärlden får inte svika folken i Irak och Kurdistan!


Valrörelsen har börjat. Om 34 dagar bestämmer svenska folket vilka partier som ska styra landet. Det är ett viktigt val i många bemärkelser. Både Sverige och övriga världen har genomlidit den värsta ekonomiska krisen i mannaminne.
Här hemma har vi klarat oss relativt bra. Tack vare ordning och reda i statsfinanserna och jobbskapande reformer. Kommande veckorna är viktiga för att övertyga väljarna om vilket alternativ som är mest regeringsdugligt, stabilt och kan forma en politik som för landet framåt.
Trots detta viktiga val kan jag inte riktigt fokusera. Mina tankar är någon annanstans. Jag slukar information om läget i Irak. För det vi ser är en stor humanitär katastrof. När kurderna blev fria från Saddam Husseins dödsrike vågade man blicka framåt. Despoten från Bagdad var borta för alltid.
Nu ser vi återigen hur ondskan uppenbarat sig. Det är inte det arabfascistiska baathpartiets återkomst. Vi ser en värre farligare, terrorrörelses framfart. IS (islamiska staten) som är en samling av jihadister från olika länder har som syfte att skapa ett stor Kalifat i denna region. De otrogna ska bort. Kristna, kurder, shiiter hör inte hemma i IS värld.
Just nu är det Yazidikurderna som genomlider ett helvete. De har utsatts för det mest fruktansvärda, brutala och omänskliga. Kvinnor har kidnappats och sålts som sexslavar, barn och kvinnor har begravts levande. En massgrav har hittats med 700 människor.
Barn, kvinnor, män, gamla har tagit skydd i de stekheta bergen. Överlevande skickar ut bilder och videoklipp för omvärldens hjälp. Bilder på barn som fallit ihop under fotvandringen på grund av svält, törst och utmattning.
Det är skarpt läge nu. Världssamfundet måste agera. USA har både reagerat och agerat. I ett läge när kurder och kristna grupper återigen riskerar folkmördas får vi inte vända dem ryggen. En del Europeiska länder har också agerat.
I Sverige var det länge tyst. Både från politiskt och massmedialt håll. Media har brutit isen och rapporteringarna har börjat ta fart. Mycket tack vare trycket från sociala medier.
USA har bestämt sig att förse kurderna med tyngre vapen. Just nu är kurderna enda garanten och den kurdiska pershmergan de enda som är kapabla att försvara Irak och Kurdistan mot IS. Men det finns även politiska utmaningar. Politikerna i Bagdad måste få till en samlingsregering. Det innebär två saker. Se till att få med sunniterna på tåget som varit exkluderade från makten. Annars finns risk att stödet för IS stärks, vilket vore katastrofalt.
Det andra är att avlägsna nuvarande premiärminister, Nuri Al-Maliki från posten. Han är den första folkvalda premiärministern sedan åtta år tillbaka. Men Maliki är också orsaken till IS expansion då han exkluderat sunniterna från den politiska makten. Irak behöver en samlingsregering med alla grupper representerade. Endast så kan stödet för IS minska.
USA skulle agerat annorlunda när inbördeskriget började i Syrien. Men Obama valde en annan väg och USA lade locket på inför den värsta humanitära katastrofen vi skådat i modern tid. Miljontals människor har flytt Syrien och lika många lever som flyktingar i sitt eget land.
Nu kommer smällen och USA är indragna i kaoset i Irak. IS är inte bara ett hot mot Irak och regionen. De utgör ett direkt hot mot USA och övriga västvärlden.
Min förhoppning är att de kommande 34 dagarna även ger utrymme åt utrikesfrågorna. Jag vet att inga val vinns på dessa frågor, därför brukar partierna sällan lyfta utrikesfrågorna.
Dock förväntar jag mig mer än fördömanden av de båda statsministerkandidaterna. I söndags deltog Jan Björklund, vice-statsminister och ledare för folkpartiet samt EU-minister Birgitta Ohlsson med flera på en stor manifestation på Medborgarplatsen till stöd för de kristna grupperna i Irak.
Det var tryggt att veta att två representanter från den svenska regeringen vågade tala ur skägget, trots att Sverige av tradition förhåller sig passiva och inväntar klartecken från FN.
Mina tankar går till alla människor i Irak. All hjälp behövs för att hjälpa de utsatta. En liten slant kan rädda människoliv. Kurdiska läkarsällskapet i Sverige har tagit initiativ till kampanjen Rädda liv som pågår fram till 15 september. De samlar in förnödenheter som medicin, mat och annat till de nödställda.
Skicka ett sms med följande text om du vill bidra:
SHINGAL 60 till 72456
SHINGAL 100 till 72456
SHINGAL 500 till 72456


söndag 30 maj 2010

Den rödgröna utrikespolitiken kommer isolera Sverige från omvärlden

Under mellanvalåren brukar det vara hög ton i utrikesdebatten. Det brukar finnas konsensus bland de flesta partierna om Sveriges roll i vår omvärld för att främja fred och demokrati.

Undantaget är förstås Vänsterpartiet som bland andra vill lämna EU, dra hem våra trupper från Afghanistan och nu det senast häpnadsväckande kravet, att amerikanarna ska dra hem alla sina trupper som är utstationerade runt om i världen.

Det finns nog inget parti som hyst sådant förakt mot USA som Vänsterpartiet. Nu när Lars Ohly inser hur nära hans parti är makten, att de kan vara med och styra svensk utrikespolitik om det blir maktskifte, passar de på att flytta fram sina positioner

Och de verkar ha kunnat göra det med framgång, utan motstånd från Socialdemokraterna. Miljöpartiet var nog inte svåra att övertyga, eftersom att de i till mångt och mycket tycker som Vänsterpartiet.

Men att Mona Sahlin ännu en gång visat sin oförmåga att leda sin allians är faktiskt inget annat än bottenbetyg. Jag tror att många socialdemokrater blev lika bestörta som oss andra när de rödgröna presenterade sina utrikespolitiska förslag.

Peter Wolodarskis
söndagskrönika är nästan obligatorisk läsning för att förstå vad som skulle hända med svensk utrikespolitik och Sveriges anseende i världen om Lars Ohly skulle få bestämma efter valet. Läs även Jan Björklund och Fredrik Malms artikel på newsmill. Det går inte att ta miste på, hur viktigt folkpartiet tycker det är med en fortsatt amerikansk närvaro.

Det sägs att inget parti vinner val på att driva utrikespolitik. Det stämmer säkert. För många väljare är inrikesfrågorna viktigare. Min förhoppning är att det blir mer fokus på utrikesfrågorna denna gång. Vänsteroppositionens krav kommer ge konsekvenser för Sverige, då är det bättre vi diskuterar förslagen nu och inte sen.

fredag 5 mars 2010

Även USA har gett de kristna som drabbades av folkmordet 1915 ett erkännande!

Jag har vid olika tillfällen skrivit inlägg i bloggen, som rör folkmordet på de kristna under första världskriget. Över en miljon armenier, och en kvarts miljon syrianer/assyrier/kaldéer och pontiska greker mördades i dåvarande Osmanska Riket, dagens Turkiet.

Än idag har Turkiet vägrat erkänna att det var ett folkmord som begicks. En enig forskarvärld har slagit fast att de kristna utsattes för ett folkmord, ett tjugotal parlament runtom i världen, i synnerhet europeiska länder, har officiellt erkänt att det var folkmord. 1987 erkände Europaparlamentet att det var ett folkmord och 1985 erkände FN:s Kommitté för Mänskliga Rättigheter att de kristna utsattes för folkmord.

Nu ansluter även USA sig till samma linje. Igår kom ett besked från utrikesutskott i representanthuset. I en resolution säger man klart och tydligt att armenierna utsattes för ett folkmord.

Turkiet har svarat med att dra hem sin ambassadör. Det är inte ovanligt, i de fall olika länder erkänt folkmordet har turkiska staten agerat på samma sätt. Protesterna har varit kortvariga och sedan har det varit business as usual. Handelsförbindelserna har till och med ökat mellan Turkiet och de länder som erkänt folkmordet, när den värsta krisen lagt sig.

Turkiet ansöker om medlemskap i EU, det kräver att landet genomgår en demokratiresa, precis som alla andra länder, som vill bli medlem i unionen. Det innebär att Turkiet måste vara redo att göra upp med gamla oförrätter begångna i historien. Inget land kan blicka in i framtiden om man inte gör upp med historien.

Det handlar inte om att straffa Turkiet, snarare att hjälpa landet komma ett steg närmare EU. Framtida generationer måste ges möjlighet att del av landets förflutna på hemmaplan och inte utanför landets gränser. Den som kan sin historia kommer kämpa för att hålla de mörka demonerna borta och försvara demokratin närhelst dess grundvalar riskeras sättas ur spel.

Uppdatering: Även Agneta Berliner, Annelie Enochson, Liberati, Bawar Ismail, Gurgin och Sakine skriver klokt om ämnet.

lördag 19 december 2009

Endast en kvinna i Karzais nya regering

Afghanistans omvalde president Hamid Karzai har lämnat över en lista med 24 namn till ny regering till parlamentet idag. Västvärldens tryck på Karzai har varit stort sedan talibanernas fall 2001 att genomföra reformer för flickors och kvinnors mänskliga rättigheter. Under talibanregimen hade de inga rättigheter. Det var förbjudet att studera, jobba eller vistas utomhus utan sin heltäckande burka.

Visst har det skett en del förändringar senaste åren. Nu får även flickor gå i skolan, men detta är inte en självklarhet i hela landet. I de områden talibanerna fortfarande har inflytande sprängs flickskolor i luften, föräldrar blir trakasserade och många flickor har fått syrgas kastat i ansiktet på väg till skolan. Allt i avskräckningssyfte. Talibanerna vet att vägen till förändring går via bildning och kunskap. Dessa två faktorer för människor samman i deras gemensamma strävan efter frihet. Den dagen det sker är talibanerna ett minne blott.

Regeringsförslaget visar inte riktigt den viljeriktningen som borde stå till grund för förändring. Endast en av tjugofyra kandidater är kvinna.
Husn Banu Ghazanfar föreslås behålla sin post som kvinnominister. Resten är män.

Tidigare i våras träffade jag och
Nina Larsson en grupp kvinnliga parlamentariker från Afghanistan i riksdagen. De var oroade över utvecklingen och menade att president Karzai inte klarar av att stå emot trycket från konservativa krigsherrar. Hans position har försvagats efter att ett antal lagförslag inom familjepolitiken godkänts i parlamentet och undertecknats av presidenten själv.

Här har alla länder (inkl. Sverige) som har ett stort engagemang i Afghanistan ett ansvar att kräva riktiga förändringar. Vi är stora bidragsgivare till Afghanistans återuppbyggnad, mer pengar av biståndet borde kanaliseras direkt till civila organisationer, det skulle förstärka deras position i samhället och ge dem mer makt att avkräva av regeringen att ta i hårdare mot korruptionen och sätta stopp för de bakåtsträvande grupperna både inom politiken och i samhället.

Läs även andra intressanta åsikter om Hamid Karzai, Afghanistan, bistånd, talibaner, USA

torsdag 17 september 2009

Fru Anka skapar panik!

När svenska Hollywoodfruar hade premiär i måndags var jag en av 600 000 tittare som satt bänkad framför TV:n. I en timme fick vi följa Anna Anka och två andra lyxfruars ”vardagsliv” från andra sidan Atlanten.

Anna Anka tycker att man som hemmafru ska ställa upp på alla sätt, alltid vara snygg och välklädd och att tillfredställa mannen sexuellt, är en skyldighet

Fru Ankas medverkan har lämnat djupa spår efter sig. Löpsedlarna avlöser varandra, allt som stavas Anka skrivs det febrilt om. Folk är förbannade, feministerna är skitförbannade, alla är tamejfan tokförbannade.

Fru Anka är inte nöjd med genomslaget. Hon vill ha mer. Newsmillredaktionen hade det på känn, så de kontaktar henne, och rätt som det är ploppar en artikel upp på sajten med rubriken: ”Jag vill bli en förebild för svenska kvinnor”. Jag trodde jag läste fel, att rubriken egentligen sa att Påven har konverterat till Islam.

Vid det här laget tror jag de flesta önskar att det vore januari så man kan springa ut och kyla ner oss i första bästa snödriva. För nu har temperaturen höjts till den grad att det snart kokar över.

Att jämföra Fru Ankas ding-ding-värld med en vanlig amerikansk hemmafru är bisarrt. De lever en annan verklighet, som Anka aldrig skulle hitta till. Det vill hon nog inte heller.

S-kvinnornas ordförande Nalin Pekgul har som vanligt lämnat sitt bidrag till debatten. Och precis som vanligt blandar Pekgul äpplen med päron. Hon jämför Ankas livsstil med kvinnorna i Kurdistan. Nu har påven konverterat till Judendomen! Eller så har utvecklingen i Kurdistan gått förvånansvärt snabbt framåt sedan jag var där sist för några år sedan.

Anna Anka har gjort ett aktivt val, hon kan frigöra sig från rollen som hemmafru närhelst det behagar henne. Då tar hon pick och pack och lämnar Paul. För kvinnorna i Kurdistan är verkligheten en helt annan. Det trodde jag Nalin Pekgul kände till.

Nalin Pekgul är också upprörd över att Nyamko Sabuni inte kallar sig för feminist. Men hon stoltserar med att Göran Persson minsann gjorde det. Den feminismen fick vi ju se mycket av…

Läs även - Fru Anka vill ge sig in i svensk politik, Helt vanligt Lyxliv, KD välkomnar Anka till partiet

Läs även andra
intressanta åsikter om , , , , , , ,

fredag 31 juli 2009

Mullaregimen största hotet för demokrati i mellanöstern

Den iranska regimens sanna ansikte har senaste tiden kablats ut över hela världen. Presidentvalet var ett spel för gallerierna. Folket har i över en månad kämpat modigt för demokrati och frihet.

Många talar om att en verklig förändring är på väg. Inte sedan den islamiska revolutionen 1979 har människor massorganiserat sig. Kvinnorörelsen, oppositionen, fackföreningar, studenter, minoriteter: kurder, armenier, azerer, turkmener och andra behöver alla stöd de kan få i sin kamp mot den teokratiska regimen.

Internet och övrig teknik har onekligen haft avgörande roll för uppmärksamheten. Bilder och filmer har skickat ut i cyberrymden direkt från Tehrans gator. Och medierna har varit mkt bra på att rapportera. I Sthlm och många andra storstäder runtom i världen har flera protestdemonstrationer ägt rum och Iran har engagerat.

Regimen är försvagad, efter valet har det uppstått splittringar mellan bland annat president Ahmadinejad och den andlige ledaren Ali Khamenei. På ett seminarium jag var med på i tisdags som arrangerades av Liberala Kvinnor nämnde folkpartisten Makan Afshinnejad olika scenarions som kan uppstå inom närmaste framtid. Läget har aldrig varit så allvarligt som nu och det finns risk för inbördeskrig. Eller att splittringarna som uppstått senaste tiden inom regimen kan bidra till deras fall.

Men vad händer den dagen regimen faller? En ny konstitution bör arbetas fram som inte bygger på sharialagar (muslimska lagar). Kvinnors och minoriteters rättigheter ska skrivas in. Ekonomin måste få ny fart, programmet för urananrikning får inte fortsätta, den nya ledningen måste lämna garantier till Israel att landet inte ska utplånas från kartan vilket president Ahmadinejad uttryckt vid olika tillfällen. Västvärlden bör stödja det nya samhällsbygget.

Se filmklippet som visar hur mullaregimen och dess lakejer arbetar för att tysta sina kritiker. Obs vill varna känsliga tittare.

Läs även Bitte Hammargrens text i SvD. Hon menar att det enda som kan höja Ahmdinejads popularitet bland folket är ett israeliskt anfall mot iranska anläggningar. Det skulle innebära många civila dödsoffer och stärka den iranska nationalismen som presidenten skulle ha stor nytta av. Det tror också att presidentens popularitet skulle öka.

Samtidigt tror jag israelerna redan räknat ut vad konsekvenserna skulle bli. Och med tanke på Obama-administrationens nya linje vad gäller Iran skulle relationerna mellan USA-Israel försvagas. Men samtidigt ska det tilläggas att Iran är det största hotet mot både Israel och demokratisering av mellanöstern och övriga arabvärlden.

Läs även andra intressanta åsikter om , , , , , ,
SvD, SvD

måndag 20 april 2009

Ahmadinejad kidnappade som väntat Durban ll

Så inträffade det jag och många andra befarat hela tiden. Irans president Ahmadinejad levererade loska efter loska i sitt tal mot staten Israel. Hur i hela fridens namn kan en världskonferens arrangeras i FN:s regi om rasism och mänskliga rättigheter och bjuda in en enda talare som dessutom vill utplåna staten Israel från världskartan?


Det är bra att Sveriges och andra länders delegater reste på sig i protest och lämnade salen men skadan är redan skedd. Antisemiten Ahmadinejad nådde sina mål idag. Han nyttjade hela världspressen precis som Erdogan gjorde i Davos för att utmåla staten Israel som ondskan själv.


FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon uttryckte stark besvikelse över alla avhopp. Men jag tror inte något annat var möjligt. Misstaget från början var att ge Iran ansvar för arrangemanget. Detta trots erfarenheterna från Durban l i Sydafrika 2001.


Det är också upprörande att läsa socialdemokraternas och vänsterpartiets uttalanden om huruvida det var rätt eller fel av vår ambassadör att lämna salen under talet.


Carina Hägg (s) säger till TT;


"Det är beklagligt att regeringen gett upp. Vi har en lång tradition av starkt stöd till FN. Jag beklagar att regeringen valt att bojkotta konferensen på ministernivå"


Kalle Larsson (V)

"Att Israel är en rasistisk stat är en beskrivning som jag tycker är fullt i överensstämmelse med verkligheten".

Birgitta Ohlsson (FP) talade klarspråk;

"Västvärlden har morskat upp sig värderingsmässigt och satt ner foten rejält. Sveriges beslut, liksom många andra länders, att inte skicka en representant på politisk nivå är en kraftfull markering".

Vi ska också vara medvetna om att förslagen till slutskrivningar fortfarande innehåller föbud mot religionskritik (islamkritik), inskränkningar i yttrandefriheten och antisemitismen fastän antalet sidor är nerbantade från 45 till 17 sidor.

Tyst diplomati må hjälpa ibland men när demokratiska värden är på väg att kidnappas av skurkstater som Iran räcker det inte att hänvisa till processer. Ibland är det nödvändigt att säga ifrån från start. Diktaturer får aldrig sätta agendan för demokratier, det bör bli ledorden för framtiden. Men som sagt, hade jag fått bestämma skulle jag bett Hans Dahlgren lämna konferensen helt.

Läs även andra intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Läs även: DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, Sofia Nerbrands ledare, Expressen

Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato

Idag skriver Allan Widman, talesperson för folkpartiet i försvarsfrågor på Expressens debattsida om varför Sverige bör ansöka om medlemskap i NATO. Det är hög tid att Sverige ansluter sig till den militära alliansen, men vi lär få vänta ett tag till eftersom att de andra partierna inte har samma inställning.

200 år av alliansfrihet är något de flesta är stolta över. Men vi måste också se till den verklighet vi lever i idag. Bara i vårt närområde har vi Ryssland. När Sovjetunionen föll drog de flesta en lättnadens suck. I Ryssland skulle ny era inledas kantad av demokrati, mänskliga rättigheter och internationellt samarbete.

Den nya epoken inleddes med Boris Jeltsin. Den förste demokratiskt valde presidenten som satt mellan åren 91-99. Vi trodde att den stora björnen gått i idé för gott, men den vaknade till liv igen och uppenbarade sig i Vlademir Putin. Sedan dess har det gått utför. Rysslands senaste krig i Georgien är ett tydligt exempel på att vår kontinent inte står säker.

Sverige är ett litet land, vi kan inte försvara oss själva, vår demokrati och frihet utan skydd utifrån. Vi deltar idag i en rad internationella uppdrag under Natos flagga. Vi verkar för att införa fred och frihet i andra delar av världen. Det är cyniskt att tro att andra ska göra jobbet och vi vara med halvdant vid sidan.

Förutom Ryssland har vi också hotet från islamismen. Terrorattackerna 11 september var inte bara riktat mot USA utan mot hela den demokratiska världen. Vi har sett det i London, Madrid och Bali. Än är det inte försent att gå med i nato. Svenska folkets inställning har de senaste åren blivit alltmer positiv, frågan är bara när det vänder i det politiska landskapet.

Läs även andra intressanta åsikter om , , , , , , ,

lördag 18 april 2009

Inga svenska ministrar på Durban ll

Uppdatering; Sverige skickar en delegation på tjänstmannanivå till Genéve. Utrikesminister Carl Bildt skriver på sin blogg att "vi blir kvar i processen för att värna de framgångar vi haft". Framgången består ju i att vi inte deltar på ministernivå.

Även Nederländerna, Australien och Italien stannar hemma. En rad andra länder gör som Sverige och skickar tjänstemän. Läs DN, SvD, mitt inlägg igår

Efter många turer fram och tillbaks har Svenska regeringen satt ner foten en gång för alla. Inga svenska ministrar deltar på FN konferensen i Genéve på måndag. Det meddelade integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni igår.

Eventuellt skickas en delegation på tjänstemannanivå. Om slutskrivningarna fortfarande innehåller inslag av förbud av religionskritik, begränsningar i yttrandefriheten och ensidig kritik mot Israel då uteblir vi helt. Förhoppningsvis vet vi måndag morgon hur det blir med det.

Hade jag fått bestämma skulle vi göra som USA, Israel och Canada och bojkotta konferensen helt. Ingen svensk representant ska socialisera i samma salonger som Irans president. Men det finns anledning att vara glad. Bra jobbat Jan Björklund och Nyamko Sabuni.

Läs också fred i mellanöstern, Leffe 45, Svensk historia, Svansbro

Läs även andra intressanta åsikter om , , , , , , , , , ,

måndag 23 mars 2009

Makan Afshinnejad om USAs nya Iranpolitik på Newsmill

Idag skriver Makan Afshinnejad, före detta generalsekreterar hos Liberala Studenter på Newsmill om president Barack Obamas nya Iranpolitik som går ut på dialog med mullaledningen.

Makan skriver att president Obama istället borde föra dialog enbart med iranska folket. Det innebär kort sagt att tala om för folket att han stöder deras kamp för demokrati och mänskliga rättigheter och även klargöra att misstag begåtts tidigare i landet. Men om dialogen ska föras med mullorna bör fyra krav ställas;
  • Krav på demokrati och yttrandefrihet
  • Stopp för terrorsponsringen
  • Erkänna staten Israels rätt att existera
  • Ett permanent stopp för urananrikningsprogrammet

Makan är en av få i Sverige med så djupa kunskaper om Iran. Han har skrivit flertalet artiklar, medverkat i Tv och radio för att redogöra för aktuella tillståndet i landet. Och han har alltid haft en tydlig kompass för demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.

Det är inte många med iransk bakgrund som öppet vågar säga sanningarna om Iran. Repressalier väntar den som kritiserar den avskyvärda totalitära mullaregimen med att inte kunna återvända och besöka släkt och vänner. Makan är en av dem som fått betala högt pris för sitt engagemang.

Läs även andra intressanta åsikter om , , , ,

torsdag 26 februari 2009

Ahmadinejad kidnappade som väntat Durban ll

Så inträffade det jag och många andra befarat hela tiden. Irans president Ahmadinejad levererade loska efter loska i sitt tal mot staten Israel. Hur i hela fridens namn kan en världskonferens arrangeras i FN:s regi om rasism och mänskliga rättigheter och bjuda in en enda talare som dessutom vill utplåna staten Israel från världskartan?

Det är bra att Sveriges och andra länders delegater reste på sig i protest och lämnade salen men skadan är redan skedd. Antisemiten Ahmadinejad nådde sina mål idag. Han nyttjade hela världspressen precis som Erdogan gjorde i Davos för att utmåla staten Israel som ondskan själv.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon uttryckte stark besvikelse över alla avhopp. Men jag tror inte något annat var möjligt. Misstaget från början var att ge Iran ansvar för arrangemanget. Detta trots erfarenheterna från Durban l i Sydafrika 2001.

Det är också upprörande att läsa socialdemokraternas och vänsterpartiets uttalanden om huruvida det var rätt eller fel av vår ambassadör att lämna salen under talet.

Carina Hägg (s) säger till TT;

"Det är beklagligt att regeringen gett upp. Vi har en lång tradition av starkt stöd till FN. Jag beklagar att regeringen valt att bojkotta konferensen på ministernivå"

Kalle Larsson (V)
"Att Israel är en rasistisk stat är en beskrivning som jag tycker är fullt i överensstämmelse med verkligheten".

Birgitta Ohlsson (FP) talade klarspråk;

"Västvärlden har morskat upp sig värderingsmässigt och satt ner foten rejält. Sveriges beslut, liksom många andra länders, att inte skicka en representant på politisk nivå är en kraftfull markering".

Vi ska också vara medvetna om att förslagen till slutskrivningar fortfarande innehåller föbud mot religionskritik (islamkritik), inskränkningar i yttrandefriheten och antisemitismen fastän antalet sidor är reviderat från 45 till 17 sidor.

Tyst diplomati må hjälpa ibland men när demokratiska värden är på väg att kidnappas av skurkstater som Iran räcker det inte att hänvisa till processer. Ibland är det nödvändigt att säga ifrån från start. Diktaturer får aldrig sätta agendan för demokratier, det bör bli ledorden för framtiden. Men som sagt, hade jag fått bestämma skulle jag bett Hans Dahlgren lämna konferensen helt.

Läs även andra intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Läs: DN, DN, SvD, Sofia Nerbrands ledare, SvD, Expressen

tisdag 10 februari 2009

Må demokratin välsigna Sverige!

Else-Marie Lindgren, riksdagsledamot för kristdemokraterna vill att statsministern ska avsluta sina tal med "Gud välsigna Sverige". I en intervju till Aftonbladet säger hon följande; "det kunde vara fint om statsministern i sina tal kunde be Gud välsigna landet".

Jag höll på att sätta kaffet i vrångstrupen när jag läste detta. Varför i allsin dar ska statsministern blanda in Gud i politiken. Sedan 2001 är det fastslaget i Sveriges riksdag att stat och kyrka ska vara åtskilda!

Nej, Else-Marie Lindgren, här får du tänka om. I regeringsformen står det klart och tydligt att all offentlig makt utgår från folket. Både regeringen och riksdagen ska slå vakt om det sekulära samhällets rättsprinciper och stå neutral från religiös påverkan. Därför är det av yttersta vikt att Gud även i fortsättningen endast ska vara tillgänglig i människors privata sfär.

Andra relaterade länkar: Dn Svd

Läs även andra intressanta åsikter om , , , , , ,

fredag 7 november 2008

Istanbul

Det har varit låg aktivitet på bloggen senaste veckan. Mycket har hänt, och den i särklass största nyheten är valet i USA. Obama har gjort det ingen trodde var möjligt, han har intagit världens mäktigaste ämbete och det med en jordskredsseger.

Detta om nått vittnar om att ingenting är omöjligt. Grattis Obama! Även John McCain förtjänar beröm. Han har gjort en tapper insats men det gick inte hela vägen. Han tog förlusten statsmannaaktigt och erkände sig besegrad utan att komma med bortförklaringar om det ena eller det andra.

I morgon reser jag och Kevin till Istanbul. Vi ska besöka släkt och bekanta i en vecka. Jag kommer varken kunna blogga eller läsa andras bloggar eftersom att Turkiet förbjudit blogger.