Den iranska regimens sanna ansikte har senaste tiden kablats ut över hela världen. Presidentvalet var ett spel för gallerierna. Folket har i över en månad kämpat modigt för demokrati och frihet.
Många talar om att en verklig förändring är på väg. Inte sedan den islamiska revolutionen 1979 har människor massorganiserat sig. Kvinnorörelsen, oppositionen, fackföreningar, studenter, minoriteter: kurder, armenier, azerer, turkmener och andra behöver alla stöd de kan få i sin kamp mot den teokratiska regimen.
Internet och övrig teknik har onekligen haft avgörande roll för uppmärksamheten. Bilder och filmer har skickat ut i cyberrymden direkt från Tehrans gator. Och medierna har varit mkt bra på att rapportera. I Sthlm och många andra storstäder runtom i världen har flera protestdemonstrationer ägt rum och Iran har engagerat.
Regimen är försvagad, efter valet har det uppstått splittringar mellan bland annat president Ahmadinejad och den andlige ledaren Ali Khamenei. På ett seminarium jag var med på i tisdags som arrangerades av Liberala Kvinnor nämnde folkpartisten Makan Afshinnejad olika scenarions som kan uppstå inom närmaste framtid. Läget har aldrig varit så allvarligt som nu och det finns risk för inbördeskrig. Eller att splittringarna som uppstått senaste tiden inom regimen kan bidra till deras fall.
Men vad händer den dagen regimen faller? En ny konstitution bör arbetas fram som inte bygger på sharialagar (muslimska lagar). Kvinnors och minoriteters rättigheter ska skrivas in. Ekonomin måste få ny fart, programmet för urananrikning får inte fortsätta, den nya ledningen måste lämna garantier till Israel att landet inte ska utplånas från kartan vilket president Ahmadinejad uttryckt vid olika tillfällen. Västvärlden bör stödja det nya samhällsbygget.
Se filmklippet som visar hur mullaregimen och dess lakejer arbetar för att tysta sina kritiker. Obs vill varna känsliga tittare.
Läs även Bitte Hammargrens text i SvD. Hon menar att det enda som kan höja Ahmdinejads popularitet bland folket är ett israeliskt anfall mot iranska anläggningar. Det skulle innebära många civila dödsoffer och stärka den iranska nationalismen som presidenten skulle ha stor nytta av. Det tror också att presidentens popularitet skulle öka.
Samtidigt tror jag israelerna redan räknat ut vad konsekvenserna skulle bli. Och med tanke på Obama-administrationens nya linje vad gäller Iran skulle relationerna mellan USA-Israel försvagas. Men samtidigt ska det tilläggas att Iran är det största hotet mot både Israel och demokratisering av mellanöstern och övriga arabvärlden.
Läs även andra intressanta åsikter om Iran, Israel, USA, Kärnvapenprogram, Mahmoud Ahmadinejad, mellanöstern,
SvD, SvD
fredag 31 juli 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar