Sju månader och en vecka med Kevin

I morgon börjar jag jobba efter sju månader och en vecka hemma med min son Kevin. Det har varit en underbar tid med mycket skratt, mysiga stunder, promenader, och lite skrik:)

Nu ska Fredrik vara hemma i ett halvår och jag måste nog erkänna att han får den roliga perioden. Det är ju nu det händer saker. Kevin kommer att krypa vilken dag som helst, få sin första tand, säga sitt första ord, lära sig gestikulera, peka på saker, bli ännu busigare och vara mer aktiv helt enkelt.

Men det får man ta om man vill ha det jämställt hemma. Jag tycker det är viktigt att barnen lär känna båda sina föräldrar det första året. Sen har jag respekt och förståelse för att alla familjer inte har samma möjlighet.

Men jag tror ändå det är viktigt med incitament som möjliggör för fler att dela ansvaret. Därför är dagens utspel från folkpartiets jämställdhetspolitiska arbetsgrupp välkommet att dubbla bonusen från dagens 3000 till 6000 kronor för pappor som tar ut föräldraledighet

Det kommer att kännas tomt när jag går hemifrån utan Kevin och barnvagn i morgon. Men de fina stunderna tar ju inte slut för det. Jag får busa dubbelt upp när jag kommer hem från jobbet:=)

Här är lite bilder med Kevin och hans kusiner:


Kevin dricker mjölk


Kevin gungar


Sover


Kevin och kusinerna Ronia och Nellie


Kevin och kusin Vera


Kevin och Nellie


Krypa, eller snarare kräla

Grattis på sjuveckorsdagen Kevin!

Idag fyller Kevin sju veckor och han växer stadigt. Varje dag upptäcker jag något nytt med honom. Och vi har, tro det eller ej, börjat konversera med varandra, jag på vuxenspråk och han på bebisspråk. Låter ungefär såhär; ahuah juaha ahhhuah.

Vi håller varandra sysselsatta ständigt Jag ser till att han får mat, blir ombytt, dras i sin vagn på långpromenader, blir buren när han vill och får tonvis med kärlek. Han ser till att jag kan gå på möten (han följer snällt med) ligger i sin babybjörn så mamma kan surfa, blogga, läsa på handlingar, ta en tupplur eller kela med honom.

Jag har redan förberett mig för hösten. Igår köpte jag en varm promenadjacka, mössa och vantar och idag blev det ett par riktigt snygga gummistövlar. Ibland kan det bli trångt när man ska ta sig fram på gatorna. Man kan tro att hela stan fött barn samtidigt eftersom att det kryllar av barnvagnar överallt. Än har jag inte blivit barnvagnsfacist eller lattemorsa och jag hoppas det förbli så i fortsättningen med.


Här är jag en dag gammal!


Tre veckor!


Fem veckor, inte illa!


Sex veckor, här ligger jag bekvämt, fast det ser inte ut så ;-)

Tillbaks igen!

Det var ett tag sen jag skrev på bloggen men mycket har hunnit hända. Jag blev mamma för en vecka sedan åt Kevin och gissa om han är söt :=)

Jag kommer fortsätta skriva om frågor som framförallt rör integration, jämställdhet och utrikesrelaterade frågor, i synnerhet mellanöstern men jag kommer även skriva om dagarna med Kevin och hur det är att vara föräldraledig.

För en tid sedan bytte Liberala Invandrarförbundet namn till Liberal Mångfald på ett extra insatt årsmöte i Uppsala. När invandrarförbundet bildades 1988 var Folkpartiets syfte att nå ut till en ny väljargrupp och organisationen fyllde en viktig funktion eftersom att invandrarna var underrepresenterade i politiken och i folkpartiet.

Idag ser samhället annorlunda ut, andra generationens invandrarbarn går med i politiska partier och engagerar sig. Mångfald - och - utanförskapsfrågor berör inte bara invandrare utan alla människor i samhället. Risken med en organisation som bara samlar människor med icke svensk ursprung tror jag förstärker polariseringen i samhället kring invandringsfrågor. Därför var namnbytet nödvändigt.

Alla som är intresserade att jobba med mångfaldsfrågor är välkomna att delta i arbetet. Jag är nämligen övertygad om att integrations - utanförskapsfrågorna kommer bli en stor fråga under valrörelsen 2010. Ska alliansregeringen bli omvald är det viktigt att vara ute på banan och tala om för väljarna vilka förändringar som skett med en nya politiken.

Nu tillbaks till Kevin. I fortsättningen kommer jag med stor sannolikhet skriva mina inlägg sena kvällar eller tidiga mornar. Jag som aldrig varit planeringsmänniska tidigare måste plötsligt planera "allt". Men det är en spännande resa jag ser fram emot.

Läs även andra intressanta åsikter om integration, mångfald, utanförskap