"Debatten handlar inte längre om Lars Vilks"
Jag är barn till politiska flyktingar som tvingades fly undan en militärkupp. Vårt brott var att vi var kurder och krävde mänskliga rättigheter. Men vi fick inte säga vad vi tyckte. De rättigheterna fick jag istället växa upp med i Sverige. Trodde jag.
Debatten om Lars Vilks och yttrandefriheten började redan 2007 när han ställde ut den omtalade bilden på muslimernas heliga profet Mohammed föreställande en rondellhund. Det var på en konstutställning i Värmland och arrangörerna tog bort bilden med motiveringen att människor med muslimsk bakgrund kunde känna sig kränkta.
Uppmärksamheten kring det häpnadsväckande ställningstagandet var låg i medierna. Undantaget var tidningen Nerikes Allehanda. I samband med en ledare som handlade om yttrandefriheten publicerades den omtalade rondellhunden för att läsarna skulle få en bild av vad diskussionen handlade om.
Detta blev början på en lång resa för Lars Vilks, Nerikes Allehanda och Sverige som nation. Internationella protester bröt ut Iran, Afghanistan, Pakistan, Egypten och många andra muslimska länder. Muslimska konferensen, som är en samarbetsorganisation mellan 57 muslimska stater, uppmanade regeringen att straffa de skyldiga: Lars Vilks och Nerikes Allehanda.
Tolv representanter för länderna krävde att få träffa statsminister Fredrik Reinfeldt. De fick sitt möte men ingen ursäkt eftersom vi har yttrandefrihet och oberoende medier i Sverige.
Då, som nu, blev Lars Vilks allvarligt hotad till livet. Den tidigare socialdemokratiska ministern Pierre Schori gick till frontalangrepp mot Vilks i medierna. Offret fick stå i skamvrån.
För någon vecka sedan uppenbarade sig den politiska fegheten igen. Denna gång i form av Vänsterpartiets Lars Ohly och Miljöpartiets Peter Ericsson.
När Lars Vilks blev överfallen under en föreläsning vid Uppsala Universitet och utsattes för ett brandattentat var företrädarna för vänsterpartierna inte sena med att ge Vilks skulden.
Vi har idag kommit till en punkt där diskussionen inte längre handlar om Lars Vilks eller de teckningar han målar. Den diskussionen lämnade vi bakom oss när våldet, hatet och attackerna tog vid.
Nu handlar det om att försvara yttrandefriheten. Vi får inte ta friheten för givet. Vi har inte fått något gratis. Kampen för demokratin började för över hundra år sedan. Tyvärr är det få som träder fram i offentlighetens ljus och som försvarar den rättigheten när den står under hot av extremister.
Varför? Jo, därför att de blandar ihop två rättigheter i grundlagen, religionsfrihet och yttrandefrihet. Självklart ska alla få tro på vilken religion de vill. Men det innebär inte att man, inte ska få säga vad man tycker: kvinnor, män, barn, vuxna, judar, kristna och muslimer.
År 2007 försvarade jag Lars Vilks rätt till yttrandefrihet på Expressens debattsida och SVT:s debattprogram "Argument". Idag, 2010, låter jag honom skriva en gästkrönika på min blogg och med egna ord berätta om senaste tidens attacker mot honom. Jag känner ett särskilt ansvar för yttrandefriheten och har bett honom att göra det av två skäl:
För det första: Jag är politiker. Politiker har ett ansvar att skydda de värden den svenska demokratin vilar på. Om inte vi som är folkets företrädare gör det, vem ska göra det?
För det andra: Jag är kurd. Om inte jag, som barn till föräldrar som kommit till Sverige för att få sina mänskliga rättigheter, kämpar för yttrandefriheten vem ska då göra det?
Vi ska inte tro att vi en gång för alla har vunnit rätten att säga vår åsikt. Det måste hela tiden finnas människor som är beredda att stå upp för den rätten. Sverige är mitt hemland och jag älskar landet som gav mig min frihet. Så länge jag lever här kommer jag aldrig sluta kämpa för just de rättigheter som demokratin bygger på.
Gulan Avci, Riksdagsledamot (FP)
Inlägg
6 kommentarer:
Bra skrivet!
tack Adler
Tack Gulen Avci bra artikell. Många kurder stolta över dig glöm inte det
Silav Leila
Är du beredd på att stå upp för Faurrisson och David Irvings rätt att yttra sig fritt också Gulan?
Du förstår, risken att vi skulle få en lag som förbjuder hädelse mot islam är tack och lov väldigt väldigt liten. Risken att vi skulle få en lag liknande den i Frankrike och Tyskland som förbjuder förintelseförnekande är desto större. Dessa länder har ju flera gånger försökt utvidga förbjudet till att gälla även andra EU länder.
När frågan kommer upp till debatt är du beredd att bjuda in Faurrisson som gästkrönikör? Eftersom du tydligt visat att du inte begriper skillnaden mellan att stå upp för någons rätt att yttra sig fritt och att stå upp för dennes yttranden så räknar jag med att du gör det.
Om inte så antar jag att du inte tycker att dom har rätt att yttra sig fritt. Det är nämligen precis så enfaldigt du resonerar i fallet Vilks
... men sanningen som har orsakat ursprungligen hotet mot Vilks är: "Finns det Gud eller inte" ?
Nu har Nobelstiftelsen belönat "Bärare"m i RNA och DNA med ett Npris 2006 =Gud i religioner, när tas hela sanningen fram i samband med islam ?
Nja, Gulan är nog som flera andra folkpartister för en selektiv yttrandefrihet. Vi minns ju hur utbildningsministern och partiledaren agerade när en gymnasielärare höll en historisk föreläsning för ett tag sedan i Teheran. Då var det knappast yttrandefriheten som stod i högsätet. Tvärtom så försökte ju ledande folkpartister få läraren avskedad.
Skicka en kommentar