Rösta för en stabil regering i morgon!

De senaste dagarna har jag ägnat all vaken tid åt att kampanja. Det har delats ut tusentals valfoldrar, diskuterats med väljarna och torgmötena har avlöst varandra. Många väljare har redan röstat. Det märktes när jag stod vid min vallokal här hemma på Kungsholmen från kl 8-12.

Det är bra. Ju fler som utnyttjar sin röst desto bättre för vår demokrati. Som många av er säkert hört under valrörelsen, är dagens val ett ödesval. Det handlar om vilket Sverige vi vill vakna till i morgon.

Med en återvald Alliansregering kommer vi fortsätta arbeta för en stark arbetslinje. Ingen människa ska gå obemärkt förbi. Tillsammans ska vi skapa bästa förutsättningarna för att alla medborgare ska känna att de tillhör en större gemenskap och känner sig behövda. Ju fler som arbetar stärker välfärden, när fler är med och betalar skatt blir det mer över för att satsa på välfärden. På skolan, vården och omsorgen.

Med en rödgrön regering kommer bandet backas tillbaks dit vi var innan maktskiftet 2006. Det tjänar ingen på. Att tro att man kan investera Sverige ur finanskrisen genom att återgå till bidragslinjen är en grov missbedömning och en ansvarslös poltik.

Så har vi Sverigedemokraterna som hela tiden lurat runt hörnet. Det finns två orosmoln. Det ena är att partiet kommer in i riksdagen och det andra är att de kan få en vågmästarroll. Detta får man nog tacka Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet för. För de har lyft in SD i debatten genom en rad ohederliga attacker på alliansregeringen om att vi skulle samarbeta med partiet. Det duger inte att Mona Sahlin säger att hon aldrig kommer samarbeta eller göra sig beroende av SD när hon inte ger raka svar på om hon tänker fälla alliansen om vi blir större block eller inte.

Jag hoppas att alla människor går och röstar idag. Dels för att det är en skyldighet att som medborgare i ett demokratiskt land utnyttja sin röst men också för att minska risken för att det kan bli parlamentarisk kris i morgon.

Valet är ditt, ta vara på den rätten!

Med vänlig hälsning

Gulan Avci

Läs även andra intressanta åsikter om valet 2010, folkpartiet, alliansen, opposition, demokrati,

Tillbaks på jobbet, nu börjar valrörelsen

Jag har liksom många andra heltidspolitiker passat på att vara ledig i några veckor. Efter Almedalsveckan drog sig familjen tillbaks till skärgården. En ganska stillsam semester med andra ord.

Mer fart blev det däremot i Värmland förra veckan. Jag besökte min partivän , Nina Larsson, tillsammans med Sara Svanström. Det var en rolig upplevelse. Var bland annat i Sunne på Frykdalsdansen. Fick för första gången se Arvingarna live och dansa bugg.

Idag är min första riktiga arbetsdag. Känns skönt att vara tillbaka på kontoret. Nu stundar valrörelse, vilket jag ser fram emot. Jag har redan en hel del inbokningar. Ska delta i debatter i skolor, hos organisationer, göra tv-intervju med mera.

Är du intresserad att hjälpa mig i min personvalskampanj får du gärna skicka ett mejl till: gulan.avci@liberal.se eller kontakta min medarbetare Charlotte Tarschys på 0708-549055 eller charlotte.tarschys@riksdagen.se. Håll även utkik efter tidningen Femina runt 15e augusti. Är med i ett valreportage.

Igår meddelade Jan Björklund vid en pressträff att skolk ska föras in i terminsbetyget från årskurs sex. Förslaget har även skickats ut på remiss. Inte otippat, mottogs beskedet med blandade känslor från oppositionen. Ylva Johansson, socialdemokratisk talesperson i utbildningsfrågor är positiv. Det är välkommet. Men hon verkar var ensam om det. Läs Lotta Edholms bloggpost om före detta skolborgarrådet Roger Mogert(s) inställning. Mathias Sundin och Niklas Frykman skriver också i sina bloggar om sossarnas inställning till skolan i de kommuner de är verksamma.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet mötte förslaget med kalla handen direkt. Ändå var det inte länge sedan de rödgröna påstod sig vara överens om utbildningspolitikens innehåll. Tyvärr har det blivit mer av en trend hos oppositionen att säga en sak i sina gemensamma besked till väljarna och agera annorlunda i praktiken.

Jag tror att sprickorna inom oppositionen kommer uppenbara sig än mer ju närmre valdagen vi kommer. För folkpartiets och Alliansens del handlar det om att fortsätta tala om för väljarna vad vi vill göra under nästa mandatperiod. Sen är det upp till var och en som är röstberättigad att ta ställning till vilket block som ska få leda landet efter 19 september.

Läs även andra intressanta åsikter om folkpartiet, valrörelsen 2010, skolk, utbildning, opposition, Socialdemokratena, alliansen,

Valvindarna vänder från vänster till höger

En dag som denna finns det anledning att vara glad. Äntligen har våren kommit till Sverige efter en lång och tung period med snö och mörker. Men det börjar också röra på sig i det politiska landskapet.

Expressen presenterar en ny mätning från Demoskop. Det är glädjande och efterlängtade siffror. Bland 1006 tillfrågade väljare skulle alliansregeringen få förtroendet att leda Sverige vidare om det vore val idag. Ställningen mellan blocken är 49,2% till Alliansen mot 47,4% till vänsteroppositionen.

Vänsteroppositionens budgett som presenterades 3 maj har inte gett effekt. Väljarna inser att Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets politiska förslag inte är bra för Sverige.

En ansvarsfull politik bygger INTE på att man kan slösa pengar hur som helst, spendera på reformer som inte gynnar arbetslinjen, som inte ökar sysselsättningen, som inte investerar i framtiden och framförallt straffbeskattar människor med lägst marginaler.

Valrörelsen har som sagt börjat. Dagens mätning är viktig, inte minst för borgerlighetens självförtroende. Nu handlar det om att vara ute på fältet, träffa människor, prata med dem, lyssna på vad de har att säga och ta till oss av deras synpunkter.

Valrörelsen handlar också om att berätta för väljarna vad vi gjort de fyra senaste åren vid makten. Men det blir dessto viktigare att berätta vad vi vill göra nästa mandatperiod. Väljarna vill veta om framtiden innan valet och inte efter.

Vad som helst kan hända under valrörelsen, men en sak är säkert. Det kommer bli en tuff och jämn match. Valet är över när sista valurnan stänger 20:00 den 19 september. Fram till dess ska vi ta varenda dag, timme och minut i akt och tala med väljarna om vår vision och våra konkreta förslag.

Läv även: Aftonbladet, Aftonbladet blogg, Kent Persson, Edward Riedl, Magnus Andersson, Peter S, Per Altenberg, Seved Monke, Adam Cwejman, SvD-ledarblogg, SvD, SvD, SvD, DN, DN, Per Gustavsson och andra intressanta åsikter om alliansen, opposition, folkpartiet, moderaterna, SABO Socialdemokraterna, demoskop, valet 2010,

Vindarna vänder

Ännu en mätning pekar på att det kommer bli jämn match mellan alliansen och oppositionen i valrörelsen 2010. Gapet minskar, moderaterna är vinnarna och sossarna förlorarna. Det är inte konstigt, statsministern och finansministern har synts mest under finanskrisen (och de har gjort ett utmärkt jobb). Desto värre är det för Mona Sahlin.

Varje gång Sahlin framträder i media trasslar hon till det, inte bara för sig själv utan partiet, fackrörelsen och oppositionen med. Hon kommer aldrig med klara besked. Det enda man får höra är hur eländigt allting är med alliansregeringen och hur illa vi skött finanskrisen. På frågan om vilken politik de vill driva hänvisas till s- rådslag och de röd-grönas arbetsgrupper som ska presenteras våren 2010.

Ett tips till Sahlin är att koncentrera på den egna politiken istället för att ödsla så mycket energi på regeringen. Sätt ner foten Sahlin och tala om för väljarna vad du själv vill.

Valrörelsen kommer erbjuda väljarna tydliga allternativ i bland annat kärnkraft, finans, utbildning och försvarsfrågorna.

Folkpartiet ökar också vilket är glädjande. Den som är insatt i turerna kring energiuppgörelsen vet också att det är mycket tack vare Jan Björklunds engagemang som regeringen kunde enas. Jag tror även utspelet om försvarets framtid har bidragit till uppgången.

Nu gäller det att fortsätta genomföra reformer och tala om det för väljarna under de kommande ett och ett halvt åren.

DN, Henrik Brors analys, Tommy Möller på DN-debatt, Ibrahim Baylan ny partisekreterare, Baylan på Newsmill, DN:s huvudledare, Svd, Per Gudmundsons ledare

Läs även andra intressanta åsikter om alliansen, opposition, Mona Sahlin, Jan Björklund, finanskris, socialdemokraterna, Ibrahim Baylan

Ännu en mätning att glädjas över

Gapet mellan alliansen och oppositionen minskar stadigt. Väljarna har sagt sitt, de föredrar ansvarsfulla politiker i en tid då lågkonjukturen sveper in över Sverige.

Regeringen har visat handlingskraft. Vilket inte kan sägas om oppositionen. I veckor har de inför öppen ridå visat hur mycket de ogillar varandra. Boven i dramat är ekonomin. Lars Ohly vägrar kompromissa, miljöpartiet vägrar acceptera att (v) inte följer efter deras pipa och Mona Sahlin försöker krishantera vilket inte funkat så bra hittills.

Ohly har vid flera tillfällen sagt att en ny regering som inte ger utrymme åt vänsterparitet kommer att fällas. Han låter bestämd, men frågan är om han löper linan ut när det verkligen gäller. Han spelar ett högt spel. Tar Mona Sahlin honom på allvar? Vad vore isf allternativet, att sitta med i en högerregering? (som han kallar alliansen för)

Hur som helst är det viktigt att alliansen inte fäster för stor vikt på oppositionens trassel, det är viktigt att de fortsätter kommunicera till väljarna vad de gör och vill göra i framtiden. Ingen kan ta ut segern i förskott, det är först på valdagen som valet avgörs.

Svd, P J Linders krönika

Läs även andra intressanta åsikter om sifo, alliansen, opposition, lågkonjuktur, splittring, sossarna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, folkpartiet, moderaterna, centerpartiet, kristdemokraterna, Sverigedemokraterna,

När kommer politiken?

Ännu en gång blåser det kring Mona Sahlin. Nalin Pekgul som så ofta säger "sanningen" berättar om hela händelseförloppet från det att Sahlin under ett vu- möte informerade styrelsen om det fördjupade samarbetet med (mp) och utfrysningen av (v) fram till idag.

Den senaste månaden har i stort sätt all rapportering om sossarna handlat om splittringen inom oppositionen men när ska vi få veta vilken politik de vill driva?

Läs även andra intressanta åsikter om Mona Sahlin, Nalin Pekgul, sossarna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, splittring, opposition,

Miljöpartiet byter fot i EU frågan

Miljöpartiets medlemmar släpper kravet på EU-utträde. 55 procent av medlemmarna är numera positiva till unionen. Nu är det bara vänsterpartiet som vill att Sverige drar sig ur.

Det är ju inte bara EU -frågan som hittills splittrat den splittrade oppositionen. Att s och mp börjat dejta är ingen hemlighet inte heller att de är tveksamma till samarbete med vänstern, vilket är förståligt. Jag skulle inte heller vilja sitta i en regering med ett parti som inte för en ansvarstagande politik.

Får Ohly bestämma ska utgiftstaket rivas, arbetslinjen nedmonteras, jobbavdraget avskaffas, fastighets - och - förmögenhetsskatten återinföras, hushållsnära tjänsterna tas bort, betyg och läxor avskaffas. Detta är ett smakprov på vad du som väljare får om du röstar på vänsterpartiet eller något av de andra partierna.

Nu är det halvlek i mandatperioden och oppositionen har ännu inte lyckats ena sig. De har inte levererat ett enda politiskt förslag ihop. Det enda de är överens om är att de är emot alliansregeringen. Väljarna har rätt att i god tid få veta vilken politik de ska driva eller om de ska ha gemensam valplattform. Att hänvisa till efter valet är ansvarslöst.

Läs även andra intressanta åsikter om EU, Miljöpartiet, opposition, socialdemokraterna, splittring, valet 2010, Vänsterpartiet

Eritreanska oppositionen kämpar vidare!

Igår följde jag med Fredrik på ett möte i Kista träff som arrangerades av organisationen Fred och demokrati i Eritrea. Ordföranden heter Ibrahim Abdella även medlem i folkpartiet och seminarieledaren hete Ahre Hamednaca socialdemokrat som sitter i fullmäktige i Stockholm.

Inbjudna gäster var två forskare, Sahle Tesfay från Tyskland och Yohaness Azzazi från USA. Eftersom att båda talade Tigrinya förstod jag inte vad de sa, men när jag frågade Ibrahim om huvudbudskapen sa han med allvarlig ton att; ”oppositionen måste ena sig för fred och demokrati, någon annan väg är inte möjlig”.

Det var fantastiskt att se engagemanget hos dessa människor. Hur de modigt vågar trotsa diktaturregimens förlängda arm (ambassaden) som kartlagt varenda eritrean i Sverige, i synnerhet de som inte stöttar regimen. Regimkritikerna kan inte återvända hem till Eritrea eftersom att de riskerar hamna i fängelse, därför lever många med drömmen om att deras land en vacker dag ska bli fri från diktatur och det är med den drömmen som de orkar kämpa vidare.
Alla eritreaner som bor i Sverige måste betala två procent av sin årsinkomst till regimen. Vägrar man så markerar regimen med att hemsöka familj och släkt och trakassera dem.

Det är fruktansvärt hur ett land som efter tre decenniers befrielsekrig som omvärlden såg ett demokratiskt hopp hos gick i motsatt riktning. Sedan självständigheten från Etiopien 1993 har inga fria val tillåtits och Eritrea är idag enpartistat.

Seminarieledaren summerade mötet med ett budskap som är viktig att ta fasta på. Han menade att när engagemanget tenderar att fokusera på en person, i det här fallet Dawit Isaak svensk-eritreansk journalist som återvände hem efter självständigheten för att vara med och grunda landets första oberoende tidning Setit så finns en risk att den eritreanska frågan i sin helhet riskerar hamna i skymundan och detta bekräftades även av andra deltagare.

Svenska regeringens engagemang har framförallt handlat om Isaakfallet (vilket jag vill understryka är bra) men man tyckte att riksdagens tvärpolitiska grupp som arbetar för hans fall borde byta namn till eritreanska vänskapsgruppen för att visa alla demokratikämpar att deras engagemang också är värt något.

Jag kände mig en erfarenhet rikare när jag lämnade mötet och förstod än mer hur viktigt det är att Sverige och den svenska regeringen stöttar organisationer och demokratikämpar som arbetar för fred och frihet i sina hemländer.