Så kom äntligen domen mot Al-Majid känd som ”kemiske Ali”. Slaktaren från Bagdad har dömts till döden genom hängning. Han är en av männen som skoningslöst dödat över 182 000 kurder under anfalkampanjen som diktatorn Saddam Hussein var arkitekt och upphovsman till.
Kurderna i Irak har varit med om folkmord, tvångsdeportationer, arabiseringskampanjer, skövlingar av byar, kidnappningar av barn som sålts som sexslavar till bland annat Egypten och mycket annat. Trots det har de kämpat för sin frihet och kämpat emot en av världens mest brutala diktatorer.
Därför är det en glädjens dag för många kurder. De har fått upprättelse till slut. Nu vågar de gå vidare, blicka framåt, våga tro på framtiden och bygga sina samhällen utan fruktan för diktatorns återkomst. Men för många kurder kommer såren aldrig att läka. De är ständigt påminda om familjemedlemmar, släktingar, vänner och bekanta som föll offer för Saddam Husseins folkmordskampanj.
De flesta kommer ihåg vad som hände i Halabja den 16 mars 1988. Irakiska flygplan flög över staden under ledning av Kemiske Ali och besprutade samhället med kemiska stridsmedel. Över 5000 barn, kvinnor och män föll offer för en av mänsklighetens mest brutala händelser. Än idag föds det barn med grava missbildningar och utvecklingsstörningar.
Fredrik och jag besökte Halabja sommaren 2005. På vägarna möttes vi av stora skyltar med lemlästade barn. Det var en av de mest gripande stunderna i mitt liv och tårarna gick inte att hålla tillbaks. Vi besökte även museet där man gjort en rekonstruktion på hur Halabja såg ut timmarna efter gasattackerna. Vi träffade överlevande och alla hade sina berättelser. Någon hade förlorat sin man, en annan sina barn, en tredje hela sin familj och en fjärde hela släkten.
Resan till södra Kurdistan och Halabja fick mig att inse hur lycklig lottad jag är som fått möjligheten att växa upp i frihet. Hur lycklig lottad jag har varit som inte behövt gömma min identitet, språk eller ursprung för rädsla av repressalier. Nu kan många kurder också åtnjuta sin frihet utan rädsla för diktatorns återkomst.
Den svenska vänstern använder ofta i debatten argument att kriget i Irak var folkrättsvidrigt och bröt mot folkrätten. Men har de ställt sig frågan om huruvida folkrätten hjälpte kurderna när de som mest behövde skydd mot diktatorn Saddam Husseins och hans folkmordskamanj?
söndag 24 juni 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
11 kommentarer:
Gulan, skäms på dig!
Ska du dra in vänstern i det lidande som kurderna fått utstå.
En väldigt bra artikel men det sista stycket var bara onödigt/Frozan
Frozan!
Ska jag skämmas för att vänstern ville ha kvar Saddam Hussein vid makten? Är det några som borde skämmas så är det just vänstern.
Vilka var det som stod på barikaderna och krävde att USA skulle ut ur Irak?
Ja, inte var det du och jag Gulan. Men att skriva ett inlägg som "hedrar" de döda och sedan dra in vänster. Usch politiken är ett smutsigt spel/F
Det verkar som att socialister har svårt att tåla kritik. Stora delar av vänsterrörelsen var emot Flygförbudszonen som garanterade kurderna skydd mot Saddam Hussein och gav kurderna autonomi. De var emot att en multinationell styrka med FN mandat stoppade Iraks ockupation av Kuwait.
Alla tål inte att höra sanningen. Men att påstå att jag gör politik av anfalkampanjen är magstarkt Frozan.
Jag hoppas att du är medveten om att det inte bara var kurder som drabbades av Saddams illgärningar. Att sedan beskylla vänstern för att de stodd upp för folkrätten är lite yttligt, folkrätten vänstern stödde slår även vakt för de offer som Saddam lämnade efter sig. Och som ett sista tilläg, Usa och dess "allierade" invaderade inte Irak pga kärlek till folket utan av ekonomiska och säkerhetspolitiska skäll som du säkert redan vet.
Jag är väl medveten om förtrycket mot Shiiter och andra grupper i Saddams Irak. Majoriteten av befolkningen har lidit och farit illa under diktatorns tid vid makten och inga tragedier bör förminskas eller förstoras.
Men samtidigt är det enkelt för oss att sitta hemma i trygga Sverige som skonats från krig och fattigdom senaste hundra åren och säga att tillvägagångssättet var fel. Hur många människoliv till tycker du skulle offras tills FN vaknade ur dvalan?
Och varför inte ställa frågan till de miljontals människor som levt under Saddams förtryck om vad de anser att han är borta för gott?
Lev väl
Men det var just det du gjorde, Gulan.
Kritik tages emot men bara om den är konstruktiv.
Nåja, det går inte att tala för döva öron eller i det här fallet förbundna ögon/Frozan
Jag tycker nog att det var irakiernas uppgift att befria sig själva från Saddam Hussein. Det tyckte jag ävven på den tiden (åttitalet) då hans fortlevnad garanterades av USA och andra västmakter.
Bulten,
kul att du tittade förbi:=)
Visst borde Saddam Hussein ha avlägsnats från makten på 80-talet. Kritiken mot västmakternas agerande kan göras oändlig. Men det viktigaste är att han är borta nu och att människor faktiskt kan blicka framåt.
Men det förutsätter att bland annat USA inte drar sig ur Irak tills landet stabiliserats och det sekteristiska våldet upphört.
N�gra fler diktaturer som folkpartiet anser omedelbart m�ste invaderas av USA (med st�d av Jan Bj�rklund)?
Pakistan? (D�r finns det massf�rst�relsevapen) Saudiarabien?
Min �sikt ovan har ju st�d i FN-stadgans f�rbut att �ppna krig mot andra medlemstater. Kommer folkpartiet att verka f�r denna stadgas avskaffande? Eller kommer ni bara att f�rorda "civil olydnad" i de fallen som ni tycker det �r befogat?
Skicka en kommentar