1800 talet har slagit rot i Sverige

Är det ok att en del landsting hjälper tjejer som lever i kyskhetskulturen att sy ihop mödhomshinnan igen? Är det rättvist att vissa endast behöver betala 260 kr för ingreppet medan andra måste vända sig till privata vårdgivare och lägga ut mellan 10000 upp till 25000 kr för samma ingrepp? Eller är det överhuvudtaget moraliskt rätt att svensk sjukvård på 2000 talet bidrar till att förstärka och upprätthålla en myt om att man ska blöda vid första samlaget som fortfarande lever kvar i patriarkala samhällen dit upplysningen inte nått ännu?

Detta är en del frågor som debatterats flitigt om i tidningarna senaste tiden, i synnerhet Expressen.

Till att börja med ska jag säga att frågan är svår att ta ställning till. Ingreppet är många tjejers livlina och för många handlar det om liv eller död. När en hel familj eller släkt sätter sin heder mellan benen på tjejen blir pressen för stor, hon ser ingen annan utväg än att sy ihop sig igen.

Men långt ifrån alla vågar ens drömma om att trotsa familjen och leva sitt liv så som hon önskar. Nej många väljer underkastelse och lever någon annans liv, ett liv de inte valt själva. Tre tjejer som stod emot trycket var Fadime, Pela och Sarah och idag lever ingen av dem längre.

Så hur hanterar man då frågan i ett samhälle som det svenska som nått längst i världen med jämställdhetsarbetet. Hur rimmar detta med de fri-och - mänskliga rättigheterna? Går det att försvara ingreppet med att vi räddar liv? Eller ska vi säga att de får skylla sig själva som inte är oskulda och att samhället inte kan vara problemlösare i alla lägen?

Jag tror det är dags att en gång för alla göra upp med denna myt. De religiösa samfunden, invandrarorganisationerna, föreningarna, kvinnoorganisationerna och andra måste vara med i det arbetet. Frågan kan inte lösas med enbart politiska instrument, här krävs en vilja till attitydförändring. Tjejerna får inte överges samtidigt som vi måste vara tydliga med att samhället inte får vara med och upprätthålla en sådan gammalmodig tradition som går i tvärs med de friheter vi åtnjuter i Sverige.

Läs även Per Bauhns artikel på brännpunkt, Nalin Pekgul i Expressen, Eduardo Grutzky Expressen

70-åring hedersmördade svärdotter

Det är inte bara männen som har kontroll över familjemedlemmar i hederskulturen. I England riskerar en 70-årig kvinna dömas till livstids fängelse för att 1998 ha lurat sin svärdotter att åka tillbaks till Indien, för att på plats bli kallblodigt mördad. Svärdotterns brott var att hon ville ta ut skilsmässa från den man hon själv inte valt att leva sitt liv med (arrangerat äktenskap) och detta fick hon betala ett högt pris för.

Det är märkligt att ett brott som begicks för nio år sedan uppmärksammas först idag. Men det är inte uppseendeväckande att äldre kvinnor har sådan makt över andra familje-och-släktmedlemmar.

Men det är inte brotten i sig som bör uppmärksammas utan det hedersrelaterade livet hundratusentals kvinnor och flickor tvingas leva i Europa. I Sverige har debatten oftast tagit fart när ett mord begåtts och kunskapen kring hedersfrågorna har varit begränsade.

På nittiotalet såg svenska domstolar hederskulturen som förmildrande omständighet. Så är det inte idag som tur är. Men ännu finns mycket att göra. Integrationsminister Nyamko Sabuni inger stort hopp för framtiden till skillnad från sina föregångare, Orback, Sahlin och Messing.