Domaren menade att tyska kvinnor med marockansk härstamning inte kan garanteras skilsmässa. Det gifta paret kommer från en "marockansk kultur" och det är inte ovanligt att männen hävdar sin rätt till kroppsstraff om kvinnan vill skiljas. Detta borde målsägande ha räknat med när hon gifte sig med den svarande.
Man häpnar. En 26- årig tvåbarnsmor har vid upprepade tillfällen blivit slagen och dödshotad av sin man, och vad gör tyska rättsväsendet? Man vänder kvinnan ryggen! Att neka någon skilsmässa med hänvisning till att religiösa sedvänjor i det forna hemlandet tillåter det borde inte vara möjligt i en demokrati år 2010.
I en demokrati ska religionsfriheten respekteras, men sedvänjor får aldrig upphöjas över civila lagar eftersom att det fråntar individen hennes mänskliga rättigheter.