tisdag 5 augusti 2008

1800 talet har slagit rot i Sverige

Är det ok att en del landsting hjälper tjejer som lever i kyskhetskulturen att sy ihop mödhomshinnan igen? Är det rättvist att vissa endast behöver betala 260 kr för ingreppet medan andra måste vända sig till privata vårdgivare och lägga ut mellan 10000 upp till 25000 kr för samma ingrepp? Eller är det överhuvudtaget moraliskt rätt att svensk sjukvård på 2000 talet bidrar till att förstärka och upprätthålla en myt om att man ska blöda vid första samlaget som fortfarande lever kvar i patriarkala samhällen dit upplysningen inte nått ännu?

Detta är en del frågor som debatterats flitigt om i tidningarna senaste tiden, i synnerhet Expressen.

Till att börja med ska jag säga att frågan är svår att ta ställning till. Ingreppet är många tjejers livlina och för många handlar det om liv eller död. När en hel familj eller släkt sätter sin heder mellan benen på tjejen blir pressen för stor, hon ser ingen annan utväg än att sy ihop sig igen.

Men långt ifrån alla vågar ens drömma om att trotsa familjen och leva sitt liv så som hon önskar. Nej många väljer underkastelse och lever någon annans liv, ett liv de inte valt själva. Tre tjejer som stod emot trycket var Fadime, Pela och Sarah och idag lever ingen av dem längre.

Så hur hanterar man då frågan i ett samhälle som det svenska som nått längst i världen med jämställdhetsarbetet. Hur rimmar detta med de fri-och - mänskliga rättigheterna? Går det att försvara ingreppet med att vi räddar liv? Eller ska vi säga att de får skylla sig själva som inte är oskulda och att samhället inte kan vara problemlösare i alla lägen?

Jag tror det är dags att en gång för alla göra upp med denna myt. De religiösa samfunden, invandrarorganisationerna, föreningarna, kvinnoorganisationerna och andra måste vara med i det arbetet. Frågan kan inte lösas med enbart politiska instrument, här krävs en vilja till attitydförändring. Tjejerna får inte överges samtidigt som vi måste vara tydliga med att samhället inte får vara med och upprätthålla en sådan gammalmodig tradition som går i tvärs med de friheter vi åtnjuter i Sverige.

Läs även Per Bauhns artikel på brännpunkt, Nalin Pekgul i Expressen, Eduardo Grutzky Expressen

3 kommentarer:

Anonym sa...

Gulan Avci skrev: "Tjejerna får inte överges samtidigt som vi måste vara tydliga med att samhället inte får vara med och upprätthålla en sådan gammalmodig tradition"

Vad innebär detta konkret?

Menar Gulan Avci att 1. oskuldsoperationer bör ske på skattebetalarnas bekostnad samtidigt som 2. makthavarna beklagar att så sker?

Gulan Avci sa...

Karin,

För mig handlar frågan inte i första hand om huruvida vi ska använda skattemedel för att hjälpa tjejerna eller inte.

Fokus bör istället ligga på hur denna tradition strider emot individens friheter.

Politiker har alltför länge varit naiva och stuckit huvudet i sanden. Hade man gjort klart från början vad som gäller och vilka värderingar samhället vilar på när invandringspolitiken ersattes med integrationspolitik hade vi nog kommit en bit på vägen.

En tröst är ju att den nya regeringen med Nyamko Sabuni i spetsen börjat tala klarspråk i hedersdebatten.

Anonym sa...

Gulan Avci skrev: "För mig handlar frågan inte i första hand om huruvida vi ska använda skattemedel för att hjälpa tjejerna eller inte".

Om man - i likhet med socialdemokraterna - anser, att resurserna är obegränsade, så ter sig finansieringsfrågan naturligtvis ointressant.

Men då det INTE finns någon överkapacitet inom sjukvården - utom tvärtom en betydande sjukvårdsransonering - så vill man som väljare veta, hur Gulan Avci konkret ställer sig till skattefinansierade oskuldsoperationer.

Gulan Avci skrev: "Tjejerna får inte överges samtidigt som vi måste vara tydliga med att samhället inte får vara med och upprätthålla en sådan gammalmodig tradition"

Vad innebär detta konkret?

Fromuleringen (liksom Gulans Avcis svar om att lägga "fokus" någon annanstans) ter sig lika undanglidande som oklar.

Jag efterlyser ett rakt svar.

Fokus för frågan är: skattefinansiering av oskuldsoperationer JA eller NEJ (eller vet inte)?

Tacksam för svar.