Nu har det gått åtta dar sedan vi kom hem med Kevin och jag lovar att jag inte gått sysslolös. Det ska ätas, bytas om, skrikas, rapas, ges tonvis med kärlek och läras både svenska och kurdiska. Sedan ska det promeneras eftersom att han gillar att åka vagn. Den som tror att en timme räcker misstror sig, min gosse behöver minst tre timmar om dan (men det gör inget, då kommer jag i form snabbare:)
Det fiffiga med denna enorma omställning är att tiden utnyttjas effektivt utan att man behöver tänka på det. Kroppen ställer om sig automatiskt på ett sätt som inte går att förklara. Är Kevin vaken så är det bara han som gäller, sover han försöker vi bland annat uppdatera bloggen, läsa, surfa runt på nätet eller bara titta på TV
Att ha barn är inte som dans på rosor, ens psyke sätts på prov hela tiden och man går på helspänn dygnet runt. Varje gång man fått honom att somna känns som en seger, men är han vaken har fått mat och blivit ombytt så finns inget som kan ersätta de stunderna då man ligger och gosar.
Ps! Nästa inlägg kommer inte handla om Kevin eller hur det är att vara morsa men jag kände att jag ville dela med mig av senaste tidens nyfunna känslor hos mig:=)
måndag 4 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Ja du Gulan. Det känns som du åker livets berg och dalbana för tillfället. Han verkar förövrigt ovanligt pigg för att knappt vara mer än några veckor gammal. Själv sov jag mest enligt mina päron när jag befann mig i den dimensionen. Kanske var det lugnast så. Man har ju annars relativt rejäla röstresurser att ta till sin storlek till trots.
/Johan K
Roligt att se dig skriva igen.
Stort grattis till dig och Fredrik.
Johan,
Kevin skulle kunna klå Pavarotti med hästlängder:=)
Tack Ashna, ska försöka skriva så ofta jag kan.
"Kevin skulle kunna klå Pavarotti med hästlängder:=)"
Ja, det betvivlar jag inte det minsta. Jag har erfarenhet från såväl mina kusiner som praktik på dagis. Men jag har alltid funderat över varför vi/dom gapar så mycket. I bland är dom förmodligen hungriga och vill kraftfullt förmedla detta, men långt ifrån alltid. Grannen tipsar att man kan gömma sig med sin bebis under ett mörkt lakan. Då tystar dom enligt honom. Har tyvärr ingen "försökskanin" att tillgå, men pröva gärna ni om vi.
Mvh Johan K
Skicka en kommentar