Grov retorik återupprepar sig i Stockholms Stadshus!

I november förra året debatterade fullmäktige budgeten för Stockholms Stad med inriktning för 2014. Det var två långa och intensiva dagar med debatt och beslut. Det går ofta hett till när majoriteten och oppositionen debatterar mot varandra. Och så ska det givetvis vara. Det är viktigt att väljarna ser den tydliga skiljelinjen mellan blocken i svensk politik.

Under utbildningsdebatten gick en av vänsterpartiets topprofiler, Karin Rågsjö upp i talarstolen med udden riktad mot Folkpartiet och skolborgarrådet Lotta Edholm och jämförde svenska friskolesystemet med diktatorn Pinochets skräckvälde i Chile mellan åren 1973 - 1990.

Jag fann liknelsen väldigt osmaklig och påtalade detta för Rågsjö i talarstolen. Dels är det respektlöst mot chilenare i Sverige som flydde undan sin despot. Men också att Rågsjö på fullaste allvar jämför en demokrati med en diktatur som Chile var mellan dessa åren.

Att svenska partier (undantaget vänsterpartiet) i stor enighet gjort upp kring en viktig valfrihetsreform för elever och föräldrar; rätten att välja skola, skulle vara odemokratisk, gör inte Rågsjös uttalanden bara pinsamma. Hon drar ett löjets skimmer över svensk politik.

Jag trodde Vänsterpartiet skulle förstå kritiken och upphöra med den här typen av retorik. Dock hade jag fel. Idag trampade Rågsjö återigen i klaveret. Under arbetsmarknadsnämndens sammanträde lade Vänsterpartiet och Karin Rågsjö ett eget förslag till beslut i ett remissärende över ett regeringsbetänkande om Svenska för invandrare. I sin text jämförs återigen diktatorn Pinochet med ett förslag om pengsystem för SFI.

Egentligen borde jag inte bli förvånad. Vänsterpartiet gör ju med jämna mellanrum omdömeslösa uttalanden. I januari kunde vi höra kongressdeltagare på landsmötet jämföra folkvalda alliansregeringen med Nazistyskland och förintelsen:

”Nazismen kunde inte göra det bättre. Onödiga, dyrbara, icke lönsamma vill vi bli av med. Gaskamrar skulle se illa ut. Vi arbetar mera finstilt.”

Partiledaren Jonas Sjöstedt bad förvisso om ursäkt men det var först efter att Jan Björklund offentligt pressade honom till det. Karin Rågsjö och hennes kamrater i Stockholm Stads fullmäktige har ofta en tendens att inta ståndpunkter av dessa slag. Det är inte bara tråkigt utan visar på tillståndet för svensk vänsterparti. Jag hoppas också väljarna noterar detta inför valdagen 21 september.

Ingen skillnad mellan nazister och vänsterextremister

Idag skriver folkpartiets gruppledare i Stockholm Lotta Edholm på politikerbloggen om hur så kallade antifacistiska grupper som AFA och Revolutionära Fronten använder antirasismen som täckmantel för att slåss och vandalisera.

Artikeln är skriven med bakgrund av vad som hände på ett folkpartimöte i Skärholmen i lördags. När en av våra medlemmar upptäckte att extremisterna vandaliserade våra valaffischer gick han fram för att be dem sluta. Det slutade med att folkpartisten fick stryk.

Precis som nazister och andra främlingsfientliga grupper klungar vänsterextremisterna ihop sig på 30-40 personer och sprider skräck vart de än kommer.

Skillnaden mellan höger och vänsterextremister är att de sistnämnda låtits vara ifred. De representerar som det heter, utsatta grupper i samhället- och tar kamp för deras skull. Det är dags att börja kalla vänsterextremismen vid dess rätta namn. De är lika farliga för samhället som nazister och fascister All extremism som hotar det fria och öppna samhället ska bekämpas med kraft.

Läs även Fredriks blogginlägg

Läs även andra intressanta åsikter om AFA, Revolutionär front, EU, EU-valet, Lotta Edholm, Fredrik Malm, demokrati, nazism, fascism