tisdag 4 februari 2014

Grov retorik återupprepar sig i Stockholms Stadshus!

I november förra året debatterade fullmäktige budgeten för Stockholms Stad med inriktning för 2014. Det var två långa och intensiva dagar med debatt och beslut. Det går ofta hett till när majoriteten och oppositionen debatterar mot varandra. Och så ska det givetvis vara. Det är viktigt att väljarna ser den tydliga skiljelinjen mellan blocken i svensk politik.

Under utbildningsdebatten gick en av vänsterpartiets topprofiler, Karin Rågsjö upp i talarstolen med udden riktad mot Folkpartiet och skolborgarrådet Lotta Edholm och jämförde svenska friskolesystemet med diktatorn Pinochets skräckvälde i Chile mellan åren 1973 - 1990.

Jag fann liknelsen väldigt osmaklig och påtalade detta för Rågsjö i talarstolen. Dels är det respektlöst mot chilenare i Sverige som flydde undan sin despot. Men också att Rågsjö på fullaste allvar jämför en demokrati med en diktatur som Chile var mellan dessa åren.

Att svenska partier (undantaget vänsterpartiet) i stor enighet gjort upp kring en viktig valfrihetsreform för elever och föräldrar; rätten att välja skola, skulle vara odemokratisk, gör inte Rågsjös uttalanden bara pinsamma. Hon drar ett löjets skimmer över svensk politik.

Jag trodde Vänsterpartiet skulle förstå kritiken och upphöra med den här typen av retorik. Dock hade jag fel. Idag trampade Rågsjö återigen i klaveret. Under arbetsmarknadsnämndens sammanträde lade Vänsterpartiet och Karin Rågsjö ett eget förslag till beslut i ett remissärende över ett regeringsbetänkande om Svenska för invandrare. I sin text jämförs återigen diktatorn Pinochet med ett förslag om pengsystem för SFI.

Egentligen borde jag inte bli förvånad. Vänsterpartiet gör ju med jämna mellanrum omdömeslösa uttalanden. I januari kunde vi höra kongressdeltagare på landsmötet jämföra folkvalda alliansregeringen med Nazistyskland och förintelsen:

”Nazismen kunde inte göra det bättre. Onödiga, dyrbara, icke lönsamma vill vi bli av med. Gaskamrar skulle se illa ut. Vi arbetar mera finstilt.”

Partiledaren Jonas Sjöstedt bad förvisso om ursäkt men det var först efter att Jan Björklund offentligt pressade honom till det. Karin Rågsjö och hennes kamrater i Stockholm Stads fullmäktige har ofta en tendens att inta ståndpunkter av dessa slag. Det är inte bara tråkigt utan visar på tillståndet för svensk vänsterparti. Jag hoppas också väljarna noterar detta inför valdagen 21 september.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag tror att det kan vara så att du missförstod Karin Rågsjös jämförelse. Hon jämförde ju inte det svenska skolsystemet med Pinochets skräckvälde utan med det chilenska skolsystemet, som infördes under Pinochets styre. Det är ju två helt olika saker. Det chilenska skolsystemet eller Pinochets skräckvälde. Rätt bör ju vara rätt.

Sedan var ju den där texten från en dikt av Kerstin Thorvall skriven med adress socialdemokratin. Ni politiker måste kunna tolka språket, det var en dikt. Den som läste den menade naturligtvis inte att borgarna är som Hitler eller vad ni nu tänkte.

Elli sa...

Är du förvånad Gulan? Det finns två ytterlighetspartier i riksdagen och det är Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.